Digitalisering och godnattsagor

Digitaliseringen av samhället har tagit fart ordentligt och skolorna runt om i Sverige anpassar sig. Skolorna använder digitala verktyg som hjälpmedel, något positivt som ska hjälpa eleverna i deras språkliga utveckling. Samtidigt gäller det att hitta en balans. Presterar vi verkligen bättre med hjälp av digitaliseringen?

Jag frågar mig själv hur jag ser på det här med digitala verktyg. Jag jobbar enbart med min dator i skolan, vi använder inga böcker förutom i läsning av skönlitteratur i språkämnena. Inte ens i matematik har vi en fysisk bok som vi räknar i utan allt sker på en skärm. Tycker jag att det är positivt? Ja, och jag tycker absolut att det är bra att man inför det i en tidig ålder för vårt samhälle ser ut så idag vilket betyder att vi måste anpassa oss. 

Detta togs upp på ett seminarium på Framtidens lärande med Erika Jonvallen, Skolverket, Mona Wiklander Sandvikens kommun och Maria Westman, Uppsala universitet, att de yngre har utvecklat många skriftliga förmågor med hjälp av digitala medel. De skriver längre texter, fler texter och använder sig av fler genrer. Så kan alltså digitaliseringen stödja undervisningen.

På seminariet diskuteras elevernas språkutveckling. För att man ska utveckla sitt språk krävs diskussioner och analyser kring hur man bygger upp en mening och varför, eller varför en mening är bra eller dålig. Man ska inte bara nöta skrivteknik och alfabetet, för det kommer inte att ge någon utveckling. 

Språk viktigt i alla ämnen
Något värt att tänka på också är att det inte bara hjälper språklärare i sina ämnen utan även lärare i teoretiska ämnen som naturvetenskap och samhällsvetenskap. 

Det naturvetenskapliga språket är komplext och eleverna förstår inte alltid vad som sägs. Jag kan inte räkna lektionerna på två händer där jag satt som ett stort frågetecken och undrade ständigt hur jag skulle använda det här när jag blev vuxen. 

Även i samhällsvetenskap är det svåra begrepp men också mycket text. Det ska inte kännas jobbigt för eleverna att läsa all text och sedan förstå den utan det ska vara intressant och relativt enkelt – i den mån som det går vill säga. Detta kräver att lärarna äger de texttyper som förekommer i det egna ämnet och kan förklara på ett enklare sätt för att eleverna ska förstå.

Lära genom att läsa

Jag tänker också på någonting som min svensklärare säger ofta: Man lär sig genom att läsa. Romaner, skönlitteratur, poesi, artiklar och krönikor. Man lär sig hur andra människor tänker och olika sätt att skriva på. 

Jag kommer ihåg när jag var liten och hur mycket mina föräldrar läste för mig. Det kunde vara Barnen i Bullerbyn, Harry Potter eller kanske Pippi Långstrump

Jag minns alla tillgjorda röster och alla ljudeffekter som gjorde det hela till en upplevelse – och hur mycket jag lärde mig. Nya ord, nya sammanhang och jag lärde känna nya karaktärer. Den lilla stunden i sängen kunde göra hela min dag, att få komma in i en fantasivärld ett litet tag och att nya generationens unga inte kommer att få uppleva det utan istället sitta klistrade framför Angry birds på sin nya Ipad gör mig lite upprörd. 

Digitalisering i skolan är ett bra sätt att förbereda dagens barn och unga för vårt moderna samhälle och genom satsningen på läslyftet satsas det på läsförståelse och skrivande, en nödvändigt i dagens samhälle. Genom att ha digitaliseringen som en röd tråd genom skolåren kommer utveckling att fortsätta. 

Men snälla alla föräldrar – fortsätt läs för era barn. Det är värt så mycket mer än någon läsförståelse i skolan någonsin kommer att vara.

Text: Alice Watson, elev, gymnasieskolan YBC, Nacka
Illustration: Istockphoto