Av Peter Becker
För en knapp vecka sedan genomförde DIU och medarrangörer den femte omgången av Framtidens lärande. Samma konferens som förut?
Nej, något nytt hände på Framtidens lärande 2013. Inte främst att den ägde rum på en ny plats, Waterfront i Stockholm city. Något hände som vi inte mött förut.
It- och energiminister Anna-Karin Hatt (C) stod i talarstolen och talade för att” it öppnar nya, fantastiska pedagogiska möjligheter”. Från Ale, från Sollentuna, liksom från Afrikanska byar utan el, hämtade hon övertygande exempel på att it kan lyfta ungdomars lärande, stimulera kreativitet och uppfinningsrikedom. Ministern pekade på att de nationella styrdokumenten ”väldigt tydligt säger att alla elever har rätt att få använda digitala verktyg i skolan”, på ”att alla elever ska få ’digital kompetens’”, ”att internet och digitala verktyg ska användas i alla de ämnen där det är relevant” liksom ”att framtidens lärare ska kunna använda digitala verktyg i sitt arbete”.
Anna-Karin Hatt pekade samtidigt på brister vi känner väl. Brister som Skolverket påvisat i sin nyligen presenterade rapport, nämligen
• att ”den svenska skolan fortfarande bara är fläckvis digital”,
• att i flera ämnen ligger it-användningen kvar på samma låga nivå som den gjorde för tre år sedan och
• att 50-60 procent av alla våra högstadieelever sällan eller aldrig får använda datorer under lektionerna
• att många skolor har problem med krånglande it-utrustning
• att alltför många skolor saknar it-strategier
Ministern presenterade som en huvudfråga att alla lärare måste få chansen att få kompetens, ”en prioriterad uppgift för varje kommun och friskola”. Där hon utlovar att staten ska ta sitt ansvar med ett digitalt lärarlyft, med en halv miljard om året för att ge de lärare som behöver digital kompetens och färdigheter i hur it kan förbättra undervisningen. Det här var en rejäl nyhet.
Vidare, när utbildningsutskottets ordförande Tomas Tobé (M) avslutade konferensen, så tog även han upp fråga om lärares digitala kompetensutveckling, med ett löfte om ett lärarlyft 3.0, med fokus på kollegialt lärande och digitala resurser för att bättre nå målen och tydliga uppdrag till Skolverket att stödja utvecklingen.
Dessa föreslagna satsningar på lärares kompetens och kunskapsdelning bortom de tekniska investeringarna är centrala frågor som DIU envist drivit. Liksom kravet på tydliga och finansierade uppdrag till Skolverket att följa, stödja och utveckla den pågående digitaliseringen i skolan. De utfästelser som gjordes på Framtidens lärande är helt i linje med det åtgärdsprogram DIU drivit och med det upprop Guldäpplets partners gjorde i oktober. Det är ett viktig framsteg när partierna lyfter detta i sina program.
Vi noterar dessa tunga löften utfärdade inför kommande valrörelse och förväntar oss att de följs upp framöver. Tomas Tobé utlovade att vi ska kunna se resultaten vid ”Framtidens lärande om några få år”.
Det här illustrerar Framtidens lärande som scenen där det händer – där partier presenterar utspel, där forskare och praktiker diskuterar utvecklingen, där nätverken möts, där nordiska skolor får en röst och där ungdomar kliver fram.
Löftena på Framtidens lärande är viktiga, men bara tillsammans med partners, med skolor och kommuner, med ett brett praktikerfält och Guldäpplets pristagare, med skarpsynta forskare och med kunniga leverantörer kan vi driva digitaliseringen i skolan framgångsrikt vidare. Nu behöver vi diskutera och konkretisera formerna för den digitala kompetensutvecklingen. Trycket är starkt, vi fortsätter!
Text: Peter Becker