Vad åt du till lunch i dag? Bilderna på barnens hemmaluncher strömmar in till lärarna när eleverna i årskurs 4-6 på Österåkersbygdens friskola utanför Vingåker är hemma i två dagar och tränar på distansundervisning. DIU har följt en av de skolhuvudmän som nominerats till utmärkelsen Guldtrappan 2020.

Som alla svenska skolor våren 2020 förbereder sig både lärare och elever på hur skolan kan fungera om det blir nödvändigt att gå över till undervisning på distans. Och för att testa på riktigt så var eleverna i årskurs 4-6 hemma i två dagar för att öva på hur det är att ha distansundervisning.

– Vilka digitala verktyg eleverna skulle använda var helt klart. På Österåkersbygdens friskola får alla elever en egen smart telefon med tillhörande surfpott när de börjar i fjärde klass – och den ska användas – för skolarbete och kommunikation. 

Utveckla undervisningen tillsammans
– Vi hade funderat en hel del kring idrottslektionen, och där fick eleverna använda en träningsapp och dela med sig av bilder och skärmdumpar, och det blev ett stort engagemang bland eleverna, berättar Anna Frössevi, undervisande rektor på skolan.

 – Vi ville se vad som fungerar och vad som behöver förbättras. Det mesta gick bra, men det är mycket jobb. Vi hade samma skoltider som vanligt för både lektioner och raster. Vi är vana att jobba med appar och grupper i Whatsapp, men det visade sig också att vi snabbt behöver ta fram en hållbar lösning för att kunna ha videosamtal och lektioner med en hel klass, så nu tittar vi på olika lösningar för det. 

De elever som deltog i testet av distansundervisningen var väldigt engagerade och väl tillbaka i skolan har de kommit med synpunkter kring vad som fungerade och vad som kan förbättras.

– Man får vara kreativ. Det är bra att se över sin undervisning och det är roligt att jobba fram nya arbetssätt tillsammans med barnen, säger Anna Frössevi. 

Med skolan i fickan
Att jobba med digitala verktyg och med digital skolutveckling var en självklarhet när Österåkersbygdens friskola startade 2011. ”Barnet/eleven skall utveckla sitt lärande gällande säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i skolarbetet, på fritiden och för kommunikation.”, står det i skolans verksamhetsbeskrivning. 

När diskussionen kom igång om vilka digitala verktyg som skulle användas kom man ganska snabbt fram till att en smart telefon, skulle bli en av grundbultarna. Ett enkelt bärbart verktyg som eleverna kan ha med sig överallt. I dag får alla elever från årskurs 4 en egen smart telefon och skolan står för en surfpott. På plats i skolan finns bärbara datorer och de yngsta eleverna har tillgång till lärplattor. 

– Mobiltelefonerna är smidiga och enkla att bära med sig. Vi vill att eleverna ska lära sig hur man hanterar en telefon, i vilka situationer man använder den och hur man beter sig när man kommunicerar, säger Petra Karlsson, lärare på skolan som också satt i styrelsen för skolan när den startade.

Och just kommunikationsmöjligheterna är en av de fördelar som Anna Frössevi, undervisande rektor på skolan lyfter fram.

– Vi har organiserat mycket i grupper på Whatsapp. Varje klass har sin grupp, vi har hjälpgrupper, individuella kontakter och stöd för de som behöver. Vi har lärare tillgängliga 7-19 varje vardag som eleverna kan kontakta om de har frågor eller behöver stöd. Vi hanterar arbetsuppgifter, läxor med mera via telefonen. Den är ett verktyg som eleverna har med sig hela tiden, de registrerar steg, spelar in filmer, poddar och kommunicerar. Men det är skolans telefon, vi ha koll på vad de har på telefonen. Våra elever har inga sociala medieappar till exempel, säger Anna Frössevi.

– En sak som är bra med mobilen är Whatsapp. Där kan man kommunicera med lärare om det är något som man undrar över. Där får vi också reda på läxor, och vi kan också kommunicera med andra elever och så har vi en grupp som heter hjälpgruppen där man skriver sitt namn om man behöver hjälp och så syns det på tavlan, säger Gry som går i årskurs 5.

Hjälp i tur och ordning
I skolan används telefonen till att söka information, och som stöd i skolarbetet, men också om man vill ha hjälp av läraren. Skolan har en app där eleverna kan ”räcka upp handen” för att tala om att de behöver hjälp när de jobbar.

– Läraren ser vilka elever som behöver hjälp och i vilken ordning de har bett om hjälp och kan gå runt och hjälpa i tur och ordning. Det handlar inte om vem som viftar mest, säger Petra Karlsson. Det är tryggt och det är rättvist. Eleverna vet att läraren ser att de vill ha hjälp och kan fortsätta att jobba med annat under tiden som de väntar.

– Vi har lång erfarenhet nu och vi utvärderar ständigt. Vi vet att kommunikationen mellan lärare och elev gynnas. Eleverna själva menar att mobilen gör att de i större utsträckning känner sig bekväma med att ta kontakt med och fråga lärarna till råds, säger Anna Frössevi. 

Skolan är på jakt efter andra skolor med liknande arbetssätt att samspela med. De har kontakt med en av de huvudmän som fick Guldtrappan 2019, Alingsås. Torbjörn Ott, lektor i Alingsås kommun och vid Göteborgs universitet, som i sin forskning intresserat sig för gymnasieelevers mobiltelefonanvändning. Samarbetet med Torbjörn Ott hoppas Anna Frössevi ska leda till nya insikter och utveckling av hur den smarta telefonen kan användas på bästa sätt i undervisningen. Och att erfarenheterna sprids till andra skolor.

Fakta:
Österåkersbygdens friskola, är en byskola på landsbygden i Vingåkers kommun i Sörmland.

Skolan har drygt 50 elever i klass F-6. Den startade 2011, två år efter att den kommunala skolan hade lagt ner. Och sedan ett par år tillbaka har man också tagit över driften av fritidshemmet från kommunen.

Österåkersbygdens friskola är nominerad till Guldtrappan 2020 – en utmärkelse för skolhuvudmän, som en liten men innovativ skola som utprövar nya arbetsformer.

Guldtrappan är ett initiativ från stiftelsen DIU och Sveriges Kommuner och Regioner, tillsammans med Skolverket, för att dela erfarenheter mellan skolor och huvudmän kring skola med digitala stöd och arbetsformer. Mottagare av Guldtrappan 2020 kommer att ta emot utmärkelsen och presentera sina erfarenheter på Framtidens Lärande NORR den 27-28 oktober i Luleå, och Framtidens Lärande VÄST i Trollhättan, 12-13 november.

Text: Carina Näslundh
Foto: Petra Karlsson