Åke Grönlund, professor, Örebro universitet
Mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse för perspektiv på skolans digitala praktik och genomtänkt organisation i lärandet.
Vilka två, tre insatser vill du främst lyfta fram i det du jobbat med sedan 2002, när det gäller skolans digitalisering av direkt betydelse för lärarkåren?
A) Min ambition har under många år varit att förflytta debatten om skolans digitalisering till systemnivå. För ett decennium sedan handlade hela debatten om att peka ut lärarna som den hindrande ”proppen”; de var inte tillräckligt ”digitala”. Men, som nu de flesta ser, är digitalisering inte ett enskilt projekt utan ett kollektivt. Det krävs infrastruktur för kommunikation och för att lagra information. Det krävs gemensamma system för att hantera informationen, och det krävs regler för denna hantering. För att åstadkomma allt detta krävs god förändringsledning på skol-, huvudmanna- och nationell nivå. Det är viktigt att komma bort ifrån den, ofta mediedrivna, polariseringen mellan att demonisera och glorifiera den digitala tekniken.
B) En annan ambition har med lärarprofessionen att göra. Undervisning ska numera enligt lagen vila på vetenskaplig grund, men lärarprofessionens grundning i forskning, såväl innehåll som metod och praktik, är svag. Ett litet bidrag till utvecklingen är vår bok om vetenskapsteori som kom i år.
Vi har idag ingen tydlig uppfattning om hur vi ska förhålla oss till den digitala tekniken, därför strider vi om den, demoniserar och hyllar, i stället för att mer avspänt konstruktivt utnyttja den i våra praktiker. I stället för att erkänna (det faktum) att man skriver fortare och bättre på tangentbord – bara man lär sig! – så låtsas vi att barn är ”digitala infödingar” som klarar allt själva och odlar myter om pennans magi för lärande.
Vad av detta har haft störst betydelse och på vilket sätt?
– Då det gäller punkt A har förstås statens digitaliseringsstrategi och Skolinspektionens uppföljningar störst praktisk betydelse för skolors agerande. Men många kommuner har också själva insett behovet av ledning och arbetat med att organisera digitaliseringen på effektivast möjliga sätt. I det arbetet har jag sett och hört många referera till mina rapporter och böcker, och det är ju kul!
Då det gäller punkt B så är vetenskapsteoriboken ännu för ny för att jag ska ha sett några konsekvenser. Innehållet bygger dock till en del på en del forskningsrapporter av olika slag som fått viss spridning och citering, och förhoppningsvis läser en del lärarutbildare sådant. En rolig detalj, personligen, var när mitt första barnbarn började skolan i Oslo för ett år sedan. De fick då en lärplatta med alla skolprogram för årskurs 1 inlagda. Föräldrarna fick en text med instruktioner och förklaringar. Det visade sig att de skulle arbeta med ”skriva sig till lärande” och de refererade till våra rapporter.
Vad anser du är de största utmaningarna/ utvecklingsområdena när det gäller skolans användning av de digitala möjligheterna framöver?
• Skolsystemet: Utnyttjande av data för skolutveckling, till exempel NP, men också lokala (huvudmannanivå) arrangemang och åtgärder
• Skolan: Skapa goda sociala lärmiljöer med effektiv användning av digital teknik.
• Lärare/lärarutbildare: Utveckla didaktik för effektiv teknikanvändning. Här ingår förändring av lärarens arbete
• Läromedel. Här finns många utvecklare och en spännande utveckling. Eftersom både beställare (skolor) och producenter av innovativa program ofta är små är det dock en osäker utveckling. Här skulle behövas en satsning på vetenskapliga tester. Det är ju inte bara programmen som ska testas utan även arbetssätten. De ofta små edtech-företagen har sällan forskningsresurser och skolorna har sällan tillgång till vetenskaplig kompetens.
Rapporter, böcker, webbsidor för vidare läsning
Praktisk vetenskapsteori (Gleerups)
Skoldigitalisering:
Det digitala lärandets möjligheter: Att leda den digitala skolan (2018)
Att förändra skolan med teknik (2014)
Digitala läromedel:
Collaborative digital textbooks – a comparison of five different designs shaping teaching and learning
No name, no game: Challenges to use of collaborative digital textbooks
Åke Grönlund tilldelas Guldäpplets Jubileumsutmärkelse i kategorin Nationella forskare med direkt betydelse för lärarna