Vem är du och vad jobbar du med? – Jag är grund- och gymnasielärare i matematik och fysik. Idag jobbar jag på gymnasiets yrkesprogram med matematik nivå 1a samt matematik 2a. Jag har arbetat 15 år på högstadiet, 7 år på Komvux och nu är jag inne på mitt tredje år på gymnasiet. Många olika erfarenheter jag har nytta av i mitt dagliga möte med elever.
Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen? – Jag coachar eleverna individuellt. Jag använder digitala verktyg geogebra, desmos och pluggamatte, skapar alla prov i kunskapsmatrisen för att nivåanpassa för olika elever och använder även ChatGPT för att skapa egna uppgifter att lägga in i kunskapsmatrisen med kopplingar till yrkesämnet.
Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan? – Skolan har en speciell It-utvecklingsgrupp, som består av rektor och representanter från varje arbetslag. Arbetet i denna grupp syftar till att höja den digitala kompetens hos hela kollegiet. Själv sprider jag mina erfarenheter till de jag träffar.
Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? – Tydliga regler, struktur inklusive planering och genomgångar i klassrummet. Visar både med och utan digitala hjälpmedel. Återkoppling individuellt på lektioner om utveckling i matte via pluggamatte är tydlig och hjälper eleverna. Kommunikation med mentor och vårdnadshavare är viktig med utdrag från pluggamatte.
Anna Hägg och Anita Karlsson, Rekarnegymnasiet i Eskilstuna.
Vem är du och vad jobbar du med? – Jag arbetar som matematiklärare på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna. I år arbetar jag i huvudsak med att hjälpa och ge stöd till de elever som kämpar för att nå betyg i matematik 1A och 1B. Jag undervisar även matematik nivå 1a i en språkintroduktionsklass.
Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen? – Jag använder både lärobok, digitala lärverktyg och resurser för att möta elevernas olika behov och förutsättningar. Med läromedlet pluggamatte kan eleverna få flera vägar in i samma kunskapsområde. Läromedlet ger elever möjlighet att arbeta på olika nivåer.
Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan? – Skolan har en speciell It-utvecklingsgrupp, som består av rektor och representanter från varje arbetslag. Arbetet i denna grupp syftar till att höja den digitala kompetens hos hela kollegiet.
Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? – Jag är noga med struktur och tydlighet. Pluggamatte gör att återkopplingen och feedbacken till eleven blir tydlig och enkel, jag kan ge bra feedback oftare. Via skolans lärplattform delas lektionsplaneringar, genomgångar och arbetsmaterial på olika nivå. För att visualisera begrepp och skapa förståelse används GeoGebra, eleverna kan utforska matematiska samband både konkret och interaktivt.
Anna Hägg och Anita Karlsson, Rekarnegymnasiet i Eskilstuna.
Vem är du och vad jobbar du med? – Jag är utbildad lärare mot de tidigare åren i grundskolan. Just nu arbetar jag i en årskurs 2 där jag undervisar i alla ämnen förutom musik, bild, idrott och slöjd. Utöver det har jag även ett uppdrag som digistödjare som innebär att jag, förutom att finnas tillgänglig för kollegor i form av stöd kring IKT-frågor i det pedagogiska arbetet, även leder digifortbildningar på skolan.
Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen? – Jag försöker att ha en varierad undervisning med tydliga mål där eleverna får möta olika arbetssätt, både analoga och digitala. Digitala verktyg är en naturlig del av mina elevers vardag där de får lära sig att hantera och använda dem på ett kreativt och samtidigt säkert sätt. Med digitala verktyg har mina elever möjlighet att arbeta multimodalt samt tillgång till olika hjälpmedel och stödstrukturer såsom bildstöd, inlästa texter, talsyntes och dikteringsprogram.
– Digitala verktyg gör det även möjligt för mig som lärare att till exempel ge instruktioner i inläst form så att de elever som behöver kan lyssna om och om igen, översätta till elevernas modersmål eller låta någon elev använda dikteringsfunktionen för att kunna träna på hur en berättande eller beskrivande text är uppbyggd även fast den eleven inte ännu kan producera egen text på egen hand. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna får visa sina kunskaper på olika sätt utifrån vad som passar just dem. Här kan det till exempel handla om att, med stöd av en tankekarta, bilder eller frågor, spela in sin röst i till exempel Showbie, Keynote eller Book Creator. Det kan också handla om att göra en presentation eller skapa en film.
Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan? – På skolan ingår jag i en digigrupp vars ansvarsområde är just att få med hela kollegiet på den digitala resan. Vi i gruppen ses flera gånger i månaden där vi utformar fortbildning utifrån de behov som finns på skolan eller som vi som grupp tar upp – och alltid med ett ständigt elevperspektiv. Innehållet kan exempelvis vara allt ifrån grunder i hur iPaden funkar, vår skolplattform, Google miljön, Apples egna appar, verktyg och appar för elevstöd, diskussioner om upphovsrätt och källkritik med mera. Fortbildningstillfällena är ofta upplagda i form av workshops där vi i digigruppen finns med som stöd och inspiration. Vi är även väldigt noga med att fånga upp nyanställd personal på skolan för att dessa ska känna sig säkra på att använda digitala verktyg i sin egen undervisning tillsammans med sina elever.
– I olika utvärderingar som gjorts bland personalen kan vi se att den allmänna digitala kunskapsnivån har höjts och att de olika fortbildningstillfällen vi hållit i varit ett uppskattat inslag bland våra kollegor. Kollegor kan även höra av sig med frågor eller boka tid med mig för att få hjälp med hur de kan använda olika digitala läsresurser.
Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? – Digitala verktyg väcker nyfikenhet, lust och motivation. Att till exempel skriva en text utifrån vad som gömmer sig i ett paket och sedan använda sig av Green Screen och ett förstoringsglas för att spela in en film för att avslöja vad som gömde sig där inuti och sedan visa sitt arbete för sina klasskamrater som får gissa är mycket mer intressant än att enbart skriva beskrivningen. Ett annat exempel är att använda AI för att generera bilder utifrån t.ex. en personbeskrivning eller en miljöbeskrivning vilket verkligen väckte skrivlust hos eleverna och en vilja att gå tillbaka och bearbeta sina texter för att påverka slutresultatet av bilden.
Vem är du och vad jobbar du med? – Jag jobbar som gymnasielärare i Psykologi. Utöver det jobbar jag som enhetschef för assistenter på Riksgymnasiet för rörelsehindrade.
Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen? – Just nu arbetar jag med att utveckla undervisningen med hjälp av NotebookLM. Där kan eleverna, utifrån ett uppladdat kapitel i boken eller en artikel, ställa frågor till chattbotten, göra mindmaps, lyssna på en podcast om kapitlet/artikeln, se en presentation, träna på begrepp med mera. Jag använder också Google Gemini som ett bollplank när jag behöver inspiration, förslag på upplägg och differentiering.
Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan? – Vi har en AI-grupp på skolan som drivs av en IT-pedagog tillsammans med två rektorer. AI-gruppen har olika workshops och presentationer på skolan och arbetar för att inspirera lärare att använda AI i sin undervisning. Det kan exempelvis handla om att stötta upp, ”sänka tröskeln”, för att våga testa samt förmedla risker och fallgropar vad gäller användning av AI.
Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? – Lärarpodcasts är något jag använder mig av regelbundet. Exempelvis podcasten, som jag och min kollega spelat in, ”Tombolan- en podcast om stress och stresshantering”, där eleverna i kursen Psykologi får fördjupa sig i biologiskt perspektiv, stress och stresshantering. Därefter får de diskutera/ reflektera kring olika case om stress i ett podcast-avsnitt. Canva och Menti är ytterligare verktyg jag vill tipsa om.
Presentation
av Anton Kjellman – finalist till Guldäpplet 2025
Vem är du och vad jobbar du med? – Jag arbetar som förskollärare i Digitala Ateljén på Galaxens förskola i Karlstad. I Ateljén arbetar jag tillsammans med min kollega Viktor Carlemar, och tillsammans bedriver vi planerad undervisning i mindre tvärgrupper med barn i åldrarna 3–6 år. På förskolan finns tre avdelningar för barn i åldrarna 1–3 år samt fyra avdelningar för barn i åldrarna 3–6 år, där vi arbetar med de sistnämnda.
– Vårt huvudsakliga syfte är att minska barngruppernas storlek under så stor del av dagen som möjligt genom planerad undervisning. På så sätt skapar vi goda förutsättningar för högkvalitativ undervisning i mindre grupper, samtidigt som vi minskar barnantalet för våra kollegor.
– I Digitala Ateljén arbetar vi med undervisning och långa och långsamma processer, där vi låter lärande och utveckling får ta den tid som behövs för varje enskilt barn. Vi utgår från att lärande sker i olika takt där vi tillsammans utforskar vägar som gör lärandet meningsfullt och lustfyllt för barnen.
– Vår undervisning utgår ifrån ett STEAM+P-perspektiv (Science, Technology, Engineering, Arts, Mathematics + Play), där leken är vårt viktigaste verktyg för lärande. Genom lekfullt utforskande får barnen möjlighet att undersöka, konstruera och skapa förståelse för hur saker fungerar och hänger samman. Vårt arbete grundar sig i STEAM-strategins syfte att förbereda barn för framtiden, där förmågor som kreativitet, problemlösning, samarbete och digital kompetens blir allt viktigare. Innovation är ett mycket bra begrepp att utgå ifrån där vi vill utveckla barnens innovativa förmågor, att tänka nytt, prova, misslyckas och hitta egna lösningar.
Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen? – Att arbeta med långa och långsamma processer möjliggör för varje barn att hitta sin egen väg till lärande och utveckling. Vi strävar efter att skapa transduktion i undervisningen för att erbjuda så många olika ingångar till kunskap som möjligt. En didaktisk transduktionskedja syftar till att stödja barnens meningsskapande, där vår uppgift är att skapa varierade sätt för barnen att ta till sig, bearbeta och förankra kunskap.
– Vi delar upp transduktionskedjan i fyra steg: upptäcka, utforska, leka och skapa – där de två första och de två sista stegen hänger tätt samman. Förenklat kan man säga att vi upptäcker ett fenomen, som vi därefter utforskar närmare, för att sedan leka och skapa kring det. På så sätt bildas en kedja av tillfällen där barnen får möjlighet att närma sig och förstå fenomenet ur flera perspektiv. Vårt uppdrag blir sedan att fortsätta erbjuda nya möjligheter att förankra och fördjupa förståelsen genom lek och skapande.
– En metod vi arbetar med just nu är att skapa egna ”transduktionsböcker”, lärarhandledande sagor som vi utvecklar med hjälp av AI. Syftet är att väcka nyfikenhet och skapa förundran. Högläsning och sagoberättande bär på något magiskt och genom berättelserna vill vi öppna upp för samtal och reflektion. Vi talar ofta om möten för lärande, där erfarenheter kan delas och växa mellan barnen.
– Att skapa egna böcker innebär att vi själva kan styra innehållet och välja vilket fenomen, vilken teknik eller vilket naturvetenskapligt område vi vill väcka intresse för. Utifrån sagan kan vi sedan leka, utforska och estetiskt skapa fenomenet med hjälp av de lärverktyg som passar bäst för syftet samt det individuella barnet.
– Vi har utvecklat digitaliseringsplaner inom programmering, digital kompetens samt teknik och tekniska system. Våra indikatorer fungerar som pedagogiska verktyg som stödjer kartläggningen av barnens lärandeprogression. De har vuxit fram över tid genom analys av dokumentation och observationer och hjälper oss att skapa goda förutsättningar för varje barns individuella utveckling.
– För oss är det viktigt att skapa tidiga, positiva erfarenheter som väcker och bibehåller barns intresse – en grund för det livslånga lärandet. Vi arbetar utifrån ett jämställdhets- och kompensatoriskt perspektiv, med ett multimodalt förhållningssätt till digitala verktyg, där tekniken används för att höja kvaliteten i den befintliga undervisningen.
Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan? – Just nu går vi in i en STEAM-era, där vi genom fortbildningar och workshops fördjupar oss i hur naturvetenskap, teknik, ingenjörskap, konst och matematik kan synliggöras i barnens vardag. Vi talar ofta om vikten av att introducera nya begrepp i förskolan, eftersom vi som pedagoger ständigt behöver blicka framåt. I våra kollegiala dialoger handlar samtalen just nu om hur vi kan göra STEAM synligt i barnens dagar på förskolan. Hur vi kan upptäcka ämnena i vardagliga situationer? Det hjälper oss att ta på oss våra STEAM-glasögon, vilket är ett av våra prioriterade mål på hela förskolan just nu.
– I vårt kollegiala arbete utgår vi från den reviderade läroplanen, där digitala verktyg ska användas restriktivt och med eftertanke. I våra samtal lyfts just detta perspektiv. När tar ett verktyg fokus och när skapar ett verktyg fokus? Att vara restriktiv handlar inte om att undvika digitala verktyg, utan om att förstå när ett digitalt lärverktyg höjer och fördjupar undervisningens kvalité.
– Det centrala är att förstå vad varje enskilt barn behöver och vilka verktyg som skapar de bästa förutsättningarna för utbildning och lärande. Digitala verktyg blir då inte ett mål i sig, utan ett medel för att stärka kvaliteten och meningsskapandet. Det är viktiga dialoger att föra i förskolan, som hjälper oss att arbeta mot samma mål och utveckla en gemensam pedagogisk riktning.
Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? – I vår undervisning använder vi Blue-Bot för att göra programmering konkret och meningsfull för barnen. Ett exempel är när vi bygger en återvinningsstation och Blue-Boten får bli en sopbil som ska hämta olika typer av material. Genom att programmera roboten tränar barnen på att ge instruktioner steg för steg och ser direkt hur deras kommandon påverkar robotens rörelser. Samtidigt synliggörs alla delar av STEAM på ett naturligt sätt i barnens lek och utforskande: S – (Naturvetenskap): Barnen testar och ställer hypoteser, orsak och verkan. T – (Teknik): Vi pratar om hur Blue-Boten fungerar. Kretskortet blir som robotens hjärna, batteriet som hjärtat och motorerna som musklerna mm. E – (Ingenjörskap): Barnen löser problem, upptäcker buggar och förbättringar i sina program för att få roboten att nå målet – precis som ingenjörer gör. A – (Konst): Här handlar det om skapandet av programmeringsbanor och berättelser. Barnen bygger miljöer, målar vägar, och använder fantasin för att forma en berättelse – exempelvis att sopbilen behöver hämta plast och kartong på olika stationer. M – (Matematik): Programmeringen bygger på att räkna steg, tänka i riktningar och planera avstånd – matematik i rörelse och praktik.
– Och för oss i förskolan finns ytterligare en viktig bokstav: P – Play (Lek): Leken är grunden för allt lärande. Genom lekfull programmering möts nyfikenhet, kreativitet och samarbete.
– Genom programmering får barnen inte bara syn på teknik, vi kan också synliggöra tekniska system i samhället. Som hur sopbilar, brevbärare eller snöröjning fungerar. Här samtalar vi om dessa system som innovationer vi människor skapat för att lösa problem och göra vardagen enklare. Programmering i förskolan är ett sätt att arbeta STEAM inriktat, bara vi vet vad vi ska titta efter som pedagoger.
Presentation
av Cassandra Gustafsson, Sofie Fridén och Senija Rizvic
Vilka är ni och vad jobbar ni med? – Vi heter Cassandra, Sofie och Senija. Vi arbetar som ett arbetslag på en förskola med barn i åldern 3–5 år där vi drivs av att skapa trygghet och rutiner för en god grund för barns utveckling och lärande.
Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i er undervisning? Hur tar ni stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen? – Vi tar avstamp i barnens intresse, behov och utvecklingsnivåer för att välja metod för differentiering av undervisning, exempelvis om ett barn tycker om att sjunga kan vi använda det som en språkutvecklande metod med hjälp av projicering där de får vara en del av innehållet i sången. Språket är ett prioriterat mål där vi använder oss av qr-koder till musik, Polyglutt, green screeen, projicering, bilder etc. Tidigare har vi även använt oss mycket av lärplattan där vi tagit fram olika spel som bidrar till utveckling av det logiska tänkandet och kan anpassas efter där barnen befinner sig.
Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan? – Några kollegor har varit på fortbildning i digitala verktyg men till största delen hjälps vi åt med olika idéer på hur vi kan använda oss av digital teknik så som hur vi kan få in green screen i vårt projekt för att göra undervisningen mer levande.
Har ni något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som ni vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? – Ett arbetssätt som gett goda resultat är ett projektinriktat arbetssätt där barnen ges möjlighet att styra innehållet utifrån deras intresse. Musik är något som lockar väldigt mycket och barnen tycker om att dansa, så för att utforska känslor exempelvis kan man projicera så rummet blir färgat rött och barnen får dansa argt. Genom att använda oss av Polyglutt där vi kan läsa en saga på svenska och sedan samma saga igen på barnens modersmål kan vi fånga barnen och skapa en mer begriplig situation för dem.
Vem är du och vad jobbar du med? – Jag har jobbat som lärare sedan 2009. I tio år jobbade jag som SFI-lärare på Komvux i Halmstad. Sedan augusti 2025 jobbar jag på Örnaskolan i Hylte.
Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen? – En del av att lära sig ett språk är att förstå dess byggstenar, även kallat grammatiken. För en del faller det sig naturligt att lära sig abstrakta ord såsom subjekt, predikat och satsadverbial men för andra är det jättesvårt. Jag använde länge olika färger på mina pennor för att underlätta för andraspråkstalare på SFI när vi jobbade med svensk ordföljd. Under min föräldraledighet 2022 kom jag på att göra en matris med färger och symboler för alla lärare och elever. Med hjälp av matrisen som heter Färg-O-Lär stimuleras flera sinnen och det blir enklare för eleverna att komma ihåg och för lärarna att lära ut svensk ordföljd.
– När jag använde bara orden för satsdelarna fick jag med mig kanske 40 procent av eleverna. När jag lade till färgerna fick jag med mig 30 procent till. Med hjälp av symbolerna som klockan, huset och hjärtat fick jag med mig resten av klassen. Färg-O-Lär som metod är visuell, taktil och den skapar härliga samtal om grammatik. Man går från att den är abstrakt (grammatiken) till att den blir mer greppbar och man går från frustration till att tala metaspråk om språket. Detta är en del av mitt bidrag till lärare och elever i Sverige bland många saker som pågår i mitt klassrum.
Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan? – Den digitala resan är en del av nutidens lärande. För mycket digitala hjälpmedel i språkinlärningen gör att mobilen, paddan eller datorn blir som en rullstol istället för en krycka. Stt använda digitala hjälpmedel såsom Trädet för de som inte har knäckt koderna för läsningen är till stor hjälp och så har vi jobbat.
– Att diskutera vad man ska använda och när skapar bättre förutsättningar för undervisningen än att ösa på med alla möjliga appar utan att reflektera över om de behövs eller inte. Det arbetssättet är viktigt. I sådana samtal såg vi hur viktigt det var med att jobba med källkritik i flera temaområden kring vad eleverna får se på bland annat sociala medier. Det är en viktig byggsten för en demokrati att ha en befolkning som är källkritiskt och inte lättlurad. I dagens samhälle sprids informationen rekordsnabbt och det är lätt att man hamnar på den ena eller den andra sidan på grund av att man har blivit vilseledd. Det arbetet ledde jag.
Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? – Jag vill lyfta fram Färg-O-Lär som metodik i grammatikundervisningen. Den skrev jag om tidigare och gav exempel. Jag brinner mycket för läsandet och på Komvux drev jag projektet ”Läsande vuxna”. Varje elev lånade en bok och varje dag avsatte vi 15–30 minuter för läsning. Efter läsningen fick eleverna skriva om sin läsupplevelse och varje fredag hade vi bokcirklar. På bokcirklarna fick eleverna sammanfatta sina böcker och hur långt de hade kommit. Man diskuterade nya ord och det blev många fina spontana samtal. Diktamen i grupp var också en stående del i undervisningen. Där kunde jag låta eleverna träna på att uttala ord, stava ord och diskutera nya ord med sina klasskamrater.
– Det jag kunde se på SFI var att de här tre arbetssätten av många att mina elever i kurs C (studieväg 1 & 2) kom igenom kursen snabbare än tidigare.
