Presentation av David Svanholm

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som gymnasielärare i bland annat teknik, AI och entreprenörskap vid Dragonskolan i Umeå. Från och med i år är jag även skolstrateg på förvaltningen, där jag är med och tar ut riktningen för gymnasieskolornas utveckling. Jag har en ingenjörsexamen och har tidigare arbetat som programmerare, men valde läraryrket för att få arbeta mer meningsfullt med ungas lärande och kreativitet. Jag är inte rädd för att prova nytt och behöver utveckling för att trivas.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag arbetar ofta med större, öppna uppgifter som eleverna får jobba med under en längre tid. Till dessa har jag tydliga kriterier för olika betygsnivåer, så att varje elev kan sikta mot en nivå som passar deras förutsättningar. Ibland låter jag eleverna arbeta med AI-botar som stöd i sitt lärande, vilket ofta leder till att samtalen anpassas naturligt efter deras nivå. Jag har även experimenterat med mer specifik nivåanpassning genom att ge AI olika instruktioner, men upplevde inte att resultatet blev tillräckligt bra och gör därför inte det nu.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På Dragonskolan har vi sedan tre år tillbaka en AI-grupp som har återkommande möten och leds av IT-pedagogen Niclas Lind. Även rektor deltar i arbetet. Gruppen har tagit fram riktlinjer för användningen av AI på skolan, material för mentorer att använda med sina elever samt utbildningsinsatser för alla lärare. Arbetet med den digitala resan på Dragonskolan har hela tiden känts prioriterat och de som vill bidra har alltid fått både utrymme och uppmuntran.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tycker om att arbeta med uppgifter där vägen till målet inte är given och där eleverna får använda sin kreativitet och problemlösningsförmåga. Jag försöker alltid skapa en tydlig verklighetskoppling i uppgifterna. I ”Raspberry Pi-momentet” får eleverna själva identifiera ett problem i deras vardag som går att lösa med elektronik och programmering och sedan utveckla en egen lösning. I ”3D-momentet” får varje elev ett fiktivt arkitektuppdrag från en familj med olika behov och önskemål och ska utforma ett hem som passar just dem. Sådana uppgifter tränar elevernas självständighet och förmåga att omsätta idéer i praktiken.

Presentation av Farah Heidari

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad lågstadielärare. Just nu har jag en etta och det är mitt femte år i yrket.

 Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag är en lärare som tycker om att prova olika metoder i min undervisning för att väcka nyfikenhet hos eleverna. För att skapa en motiverande lärmiljö skapar jag egna digitala klassrum och jag använder min personliga emoji i stället för en enkel bakgrund. Jag upplever att dagens barn ofta behöver en visuell variation för att kunna behålla fokus.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola är digitala verktyg som en naturlig del av undervisningen. Jag använder smartboard, iPads och andra hjälpmedel för att skapa en mer interaktiv och inkluderande lärmiljö. Genom workshops och kollegiala samtal delar jag gärna mina erfarenheter för att inspirera andra. För mig handlar den digitala resan om nyfikenhet, samarbete och att se tekniken som ett stöd.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I det digitala klassrummet har jag skapat ett födelsedagsrum där födelsedagsbarnet får välja ett paket kopplat till en rörisaktivitet för att fira sin dag. Jag använder också digitala flashcards på Google presentation för att repetera och befästa ämnesbegrepp.

Presentation av Gabriela Petre Broman

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en MaNO-lärare med ett starkt intresse för att knyta ihop elevernas vardag och deras nyfikenhet för naturvetenskap till större, globala perspektiv genom internationella samarbeten. För mig handlar mitt yrke om att mötas och bygga trygga och varma relationer där elever vågar vara sig själva, växa och fira med en high five för varje framsteg, litet som stort.

– Som svensk eTwinningambassadör vill jag inspirera fler att ta in världen i klassrummet och låta elevernas lärande ta plats även utanför klassrummets väggar.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att erbjuda flera ingångar och uttrycksformer får fler elever möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist och kreativt sätt.

– Matteuppgifter kan ha olika nivåer av komplexitet och redovisas med olika strategier. Jag tränar mina elever i att hitta sin väg, allt från att gissa och pröva till att hitta mönster, till att tänka logiskt, rita diagram för hand eller med digitala verktyg. De får tillgång till olika verktyg för att känna sig trygga och utmanas – lathundar, sammanfattningar, spel, egna statistiska undersökningar, praktiska bevis på att jag verkligen får plats med 1 liter vatten i en genomskinlig kubikdecimeter på undersökningar, Geogebra, räkna med kod i Javascript. Eleverna ger gärna mer när de får välja att skapa en färgglad NO-labbrapport i Canva, som podcast, eller en analys av en phet-simulering, så länge ramarna är tydliga.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Google tools for education är vår vardag och vi tar gärna del av varandras goda exempel skapade med Tinkercad, SketchUp, Classroom, NE Skola, SLI, Binogi, Magma.

– Vi har dessutom påbörjat ett medvetet arbete med att förstå och skapa ett gemensamt förhållningssätt kring hur vi kan använda AI i undervisningen på ett pedagogiskt sätt. Jag har till exempel deltagit i en Erasmus+ kurs om inkluderande undervisning med AI. Kunskap vi tar till oss via olika kurser delas på studiedagar i form av föreläsningar och workshops.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag vill betona vikten av att eleverna får autentiska mottagare för sitt arbete. Genom att bjuda in samhället kan vi lyfta blicken från boken och se kunskapen i ett större sammanhang. En arkitekt kan till exempel berätta om hur man bygger hållbara städer, och riktig forskare kan ge feedback på naturvetenskapliga undersökningar. Detta, i kombination med internationellt samarbete via eTwinning med elever i andra europeiska länder, skapar både sammanhang och en djupare förståelse för att varje elev är en viktig pusselbit i en större helhet.

Presentation av Henrik Schluter och Josefin Lillsjö

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Henrik jobbar som förskollärare på en förskola i Helsingborg och arbetar med barn i 4-års åldern. Josefin jobbar som förskollärare och teamledare förskolan och arbetar med de äldsta barnen på förskolan.  Tillsammans har vi utvecklat en app som arbetar för att barnen ska utveckla fonologisk medvetenhet och läskunnighet redan i förskolan.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i er undervisning? Hur tar ni stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi använder oss av digitala verktyg i verksamheten som komplement till det analoga. Vi använder den app som vi har utvecklat för att möta varje barn på deras nivå, så att de får möjlighet att utvecklas utifrån deras kunskapsnivå och proximala utvecklingszon.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi delar med oss av vår resa med utvecklandet av appen och utbildar våra kollegor så att de förstår och kan använda metoden så att den gynnar alla barnen på förskolan.

Har ni något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Vi vill lyfta fram vår egenutvecklade app, den arbetar utifrån varje barns kunskapsnivå och genom träning utvecklar den barnens bokstavskännedom, fonologiska förmåga och läskunnighet på ett enkelt och roligt sätt. Den möjliggör för att stora delar av vår äldsta barngrupp överlämnas till förskoleklass som läsklara.

Presentation av Jennie Jackson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är ursprungligen socialpedagog och äventyrspedagog, och min resa som lärare började för tio år sedan lite av en slump när jag fick hoppa in och ta emot en förskoleklass. Den erfarenheten väckte min nyfikenhet och lust att vidareutbilda mig till lärare. Idag arbetar jag med en årskurs tre på Ydreskolan, och jag har aldrig ångrat beslutet att läsa in lärarbehörigheten.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag och min kollega Camilla planerar all vår undervisning gemensamt. Vi försöker skapa en undervisning som är både tydlig, inspirerande och anpassad efter varje elevs behov. Eleverna får ofta välja mellan digitala och analoga arbetssätt vid exempelvis färdighetsträning, vilket stärker deras självständighet och motivation. När eleverna arbetar på sina Chromebooks kan vi dessutom enkelt anpassa svårighetsgraden och innehållet utifrån deras kunskapsnivå.

– Genom verktyg som ClassroomScreen och Smart Notebook brukar vi göra tydliga instruktioner och egna nivåanpassade digitala övningar. Vi använder Widgit Online och Google presentation för att skapa bildstöd och stegvisa instruktioner. På så sätt gör vi undervisningen tillgänglig och mer begriplig för eleverna.

– Vi använder även generativ AI för att skapa uppgifter som speglar elevernas intressen. Vi anpassar texter och instruktioner med hjälp av AI så att de utmanar våra elever på rätt nivå. Vi använder också talsyntes och vid behov översättningsverktyg som Say Hi för att alla ska kunna delta på sina villkor. På så sätt skapar vi en inkluderande och stimulerande lärmiljö där varje elev kan vara delaktig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På min enhet, Grabe, är vi ett nyfiket lärarlag som gärna provar nya arbetssätt för att utveckla vår undervisning. Jag skulle inte beskriva oss som några IT-experter direkt. Däremot utforskar vi gärna digitala verktyg tillsammans. Vi delar erfarenheter och material med varandra i vardagen. Vi samarbetar i lärarlaget, delar lektionsupplägg i Google Drive och planerar gemensamma teman. Vi lär ständigt av varandra och utvecklas tillsammans genom att dela erfarenheter och arbetssätt som har fungerat bra i våra klasser. Detta är något som varje år ger mig ny energi och inspiration till min undervisning.

– Som förstelärare har jag haft workshops för kollegor om hur AI kan användas i vår undervisning, och jag har skapat en gemensam drive med idéer för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Tillsammans med min kollega Emma har jag också lett kompetensutveckling kring digitala verktyg som Polylino.

– Genom skolans IT-grupp har vi även tagit fram en digital lärstig som skapar en röd tråd i användningen av digitala verktyg från förskolan till högstadiet. Vår IT-pedagog erbjuder dessutom riktad kompetensutveckling utifrån våra behov och önskemål. Hon kan också stötta oss på lektionerna med eleverna när exempelvis nya digitala verktyg ska introduceras.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag och Camilla, som är mentor i parallellklassen, arbetar varje läsår med större ämnesövergripande, tematiska projekt där vi utgår från elevernas intressen och behov. Vi vill att eleverna ska uppleva skolan som rolig och spännande. Ett år åkte vi på en fiktiv resa jorden runt och ett annat år byggde vi en tidsmaskin som tog oss tillbaka till forntiden.

– Vi använder gärna äventyrspedagogik, där våra klassrobotar Drobot och Duster ger oss uppdrag som eleverna behöver lösa tillsammans. Detta upplevelsebaserade arbetssätt kräver samarbete och att eleverna tar hjälp av kunskaper från flera ämnen samtidigt. På så sätt utvecklas både problemlösningsförmåga och ämneskunskap i ett sammanhang som känns meningsfullt.

– Vi avslutar alltid våra temaarbeten med en vernissage eller presentation, där eleverna får visa vad de har lärt sig. Detta stärker både minnet av det eleverna har varit med om och självförtroendet att visa sina kunskaper, samtidigt som det tydligt synliggör lärandet för både elever, lärare och vårdnadshavare.

Presentation av Jennifer Moudi Granberg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har arbetat som lärare sedan januari 2012. I dagsläget undervisar jag två årskurs sexor i matematik, NO, teknik och SO. Som person och lärare är jag nyfiken, engagerad och driven av lärandets glädje. Jag brinner för att inspirera och utmana mina elever, och jag strävar efter att skapa en positiv och meningsfull undervisning där nyfikenhet, kreativitet och gemenskap står i centrum. 

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att anpassa min undervisning efter elevernas individuella behov och förutsättningar, ser jag till att stimulera eleverna där de befinner sig. I min undervisning kombinerar jag det digitala med det analoga arbetssättet, för att skapa variation och tillgänglighet i lärandet.

– Genom digitala verktyg kan jag differentiera undervisningen och ge eleverna möjlighet att arbeta på olika nivåer och i olika takt. De digitala plattformarna jag använder ger mig möjlighet att ge eleverna kontinuerlig återkoppling, de synliggör lärprocessen för både mig som lärare och eleverna, de ger mig möjlighet att erbjuder extra stöd eller fördjupning till min elever. På så sätt kan varje elev känna sig sedd, utmanad och motiverad, vilket bidrar till ett inkluderande och meningsfull lärande för alla (även mig som lärare då jag blir utmanad att tänka nytt och kreativt för att möta behovet i mina klasser).

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola arbetar vi aktivt för att hela kollegiet ska känna sig delaktiga och trygga i den digitala utvecklingen. Vi hade bland annat en kommungemensam dag i september som handlade om digitala verktyg. Vid det tillfället höll jag en föreläsning om spelifierat lärande i matematik som var mycket uppskattat av kollegorna i kommunen. Vi har även förstelärare som håller i workshops om olika digitala verktyg för att alla i kollegiet ska få kunskapen och använda det i sin egen undervisning.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag använder mig av spelifierat lärande, till exempel genom escape room i undervisningen, i början och i slutet av arbetsområden i mina ämnen. Syftet är att väcka elevernas nyfikenhet och engagemang, samtidigt som de får möjlighet att aktivt tillämpa sina kunskaper på ett lekfullt och kreativt sätt.

– I NO och teknikundervisningen utgår jag från John Deweys metod, learning by doing, vilket innebär att eleverna lär sig genom upplevelser än enbart genom teoretiska genomgångar. Genom att jag kombinerar dessa arbetssätt får eleverna ett meningsfullt lärande (enligt mig).

– Exempel från undervisningen: inför ett nytt område i matten löser eleverna problem och kluringar tillsammans i sina färggrupper (oftast i plattformen Escaply), genom att sitta i sina färggrupper får eleverna möjlighet att använda sina kunskaper och samarbeta med olika klasskamrater och på så sätt stärks deras förståelse för att använda det de har lärt sig i olika sammanhang. I slutet av arbetsområdet får de ta sig an ett nytt escape room för att visa vad de har lärt sig och visa sina framsteg. Detta har ökat elevernas kunskaper och motivation till att lära sig nya saker samt stärkt klassens samarbetsförmåga.

Presentation av Jonas Carlzon

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en teknikintresserad och nyfiken naturmänniska som jobbar som förstelärare på Försäljnings- och serviceprogrammet, med inriktning mot digitalisering, tillgänglig lärmiljö och utveckling av vårt program.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För mig är grunden en god relation med alla elever, det är förutsättningen för att jag ska förstå och kunna stödja alla elever utifrån deras individuella kunskapsnivå. Jag använder främst AI i min undervisning, i alla steg. I planering, under lektionstid och som bollplank när det dyker upp utmaningar. Jag har skapat mina egna AI-botar för att underlätta arbetet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Tydliga strukturer när det gäller digitala plattformar och workshops inom aktuella teman. Jag håller i de bitar som har med digitala verktygen att göra och mina kollegor hör av sig till mig när de behöver support.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Det jag främst vill lyfta fram är det verktyg som jag skapat och som jag kallar för GY-Agenten, en specialtränad AI för lärare och elever på yrkesprogram. Den är tränad på alla styrdokument och ämnesplaner inom ett specifikt yrkesprogram, både GY11 & GY25 (det finns i dagsläget olika 13 agenter). Den har sparat mig och mina yrkeslärar-kollegor över hela landet många timmars arbete, som vi nu i stället kan ägna åt våra elever. I statistiken över användningen ser jag att de här AI-assistenterna tillsammans använts över 1000 gånger hittills. Det är ett stort antal yrkeslärare från hela landet som har börjat använda dem. Jag är övertygad om att det underlättat övergången till GY25 och bidragit till en högre kvalitet i undervisningen.

– Att ha en AI-assistent som är expert inom just ditt yrkesprogram, där du kan lita på källorna är en oerhört värdefull resurs när den kombineras med de kunskaper och erfarenheter som man har som yrkeslärare. En konkret undervisningssituation är när jag förra veckan snabbt behövde komma på en extrauppgift till en klass som blev klara med sin uppgift lite snabbare än jag tänkt. Jag bad snabbt GY-Agenten att skapa ett Case som eleverna kunde diskutera, utifrån det centrala innehåll som vi jobbade med just då. Det blev mycket lyckat, och vi fick ett väldigt bra lärande i vårt samtal utifrån den uppgiften. Utöver det har jag också skapat en delad mapp för handelslärare, där vi nu är flera hundra handelslärare från hela Sverige som delar vårt material med varandra. Det är också en värdefull resurs som betytt mycket för många.

Presentation av Jonatan Skaffare

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Jonatan Skaffare och har arbetat i Västerås stad sedan 2015. Sedan Valfiskens förskola öppnade 2023 arbetar jag här som barnskötare och lärcoach, där det varit viktigt för mig att digitala verktyg får en självklar plats i undervisningen. Jag brinner för att forma framtiden genom barns lärande, med värme, normkreativitet och källkritik som grund, samtidigt som jag inspirerar kollegor och utvecklar vår gemensamma pedagogiska kompetens.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag leder alla barn genom projekt som Pyjamashjältarna, där AI skapar böcker och illustrationer kring naturkunskap, matematik och värderingar som vänskap och samhörighet. Projektorer och robotar skapar levande miljöer och programmeringsövningar, så att varje barn kan delta och utvecklas utifrån sin nivå. Digitala verktyg ger barnen en tidig grund i digital kompetens och gör lärandet kreativt, inkluderande och differentierat.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Som lärcoach på Valfiskens förskola uppmuntrar jag kollegor att våga prova digitala verktyg, från programmering till projektorer och AI. Vi experimenterar och delar erfarenheter tillsammans, vilket stärker vår kompetens och skapar en trygg, kreativ och inkluderande lärmiljö. Målet är att barnen ska möta en digital verklighet på ett naturligt och tryggt sätt.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag använder AI för att skapa interaktiva berättelser där barnen bestämmer karaktärer och handling, samtidigt som jag inkluderar pedagogiska teman som matematik, natur och värderingar. Berättelserna fortsätter flera dagar och upplevs som barnens egna, vilket stärker kreativitet, delaktighet och lärande på ett spännande och inkluderande sätt.

Presentation av Juliana Melin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som barnskötare och IKT-pedagog i vårt område med fyra förskolor, Västra Ramlösa Förskolor. Jag är även drivande i stadens projekt BUMS (Barn och unga möter och skapar staden). Ett forum för att lyfta fram hur alla förvaltningar i staden arbetar tillsammans med förskolor och skolor för att lyfta fram barnens delaktighet och deras tankar och idéer i en konferens med utställning, föreläsningar och paneldebatter.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– En oerhört viktig del i min undervisning är att vara agil och snabbt kunna styra om den planerade situationen i andra riktningar där barnen vill utforska eller för att möta deras behov. Jag vidareutvecklar mina kunskaper inom befintlig och ny teknik som gör att jag får en större bredd att möta barnen på, oavsett tidigare nivå. Jag lägger stor vikt vid relationerna med barnen för att kunna möta dem med utmaningar på rätt nivå och i varierande konstellationer som utvecklar dem och mig.

– För mig är också en väl inarbetad struktur med goda relationer det som ger förutsättningar för ett differentierat lärande. Att ha en rutin där barnen delas upp i mindre grupper för att kunna möta alla barn och veta vad just de behöver för att utvecklas.

– De digitala lärverktygen används för att stärka barnens röster och uttryckssätt på en mängd olika vis, där deras tankar och röster inte kunnat framföras på samma sätt. Digitala lärverktyg ger möjlighet till skapande och uttryck där det analoga och fysiska kan vara ett hinder och det digitala i stället blir en accelerator för fantasi och kreativitet och ett utökat lärande.

– För att kunna möta alla barn vill jag också skapa en brygga mellan det analoga och digitala både när det gäller att skapa, utforska och att begripliggöra det vi tar oss an. Det handlar för mig om att som pedagog kunna använda det verktyg som är bäst för stunden, ibland analogt, ibland digitalt och ibland en blandning där gränserna suddas ut för det kreativa undersökandet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Min roll som IKT-pedagog är en stor del i hur vi förstärker både kunskaper i form av besök och stöd från mig i de olika arbetslagen. Där kan jag möta upp pedagoger som beskriver barnens arbete och jag instruerar i hur de kan addera digitala lärverktyg för att förstärka lärandet. Jag håller också i workshops för både pedagoger och lärarstudenter som är hos oss på VFU. VFU-studenternas workshop får också en spridning hos avdelningarna de är på, och tänder en nyfiken eld.

– Vårt förskoleområde ordnar varje år en filmfestival där alla avdelningar skapar film tillsammans med barnen med hjälp av olika tekniker och verktyg. Det fungerar som en ”morot” för att komma i gång med hur det barnen och vi gör, kan ta uttryck i ett digitalt format.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I mitt arbete med de små barnen är språkutvecklingen och samarbete ofta i fokus i alla undervisningssituationer men jag lägger extra vikt vid det när digitala lärverktyg är med. Jag har under åren jag arbetat sett så många tillfällen där språket verkligen tar fart när man kan få ett konkret resultat med digitala verktyg.

Några exempel på konkreta undervisningssituationer:

– Jag brukar låta barnen skapa stop-motionfilm av sånger som de tycker om och kommunikationen mellan barnen kommer verkligen i gång när de både behöver fundera kring vilket material de ska använda, hur de ska kunna få en nyckelpiga att flyga eller hur de ska göra för att barnen inte ska synas i bilderna de tar. Från att starta med att undersöka funktionerna till att se barnen till och med uppfinna egna ord som de säger till varandra när det är dags att klicka på kameran.

– Just nu skapar vi ett fantasialfabet där barnen först ritar och beskriver olika bokstäver för att sedan prompta fram en bild av dem i Google Gemini. Här är också språkutvecklingen i fokus både när bilden promptas fram och i diskussionen kring hur bilden blev. Blev det som vi tänkte oss eller vad vill vi ändra på eller lägga till? För varje bokstav blir beskrivningarna mer och mer detaljerade och utförliga.

– Vi använder också Laiban. En digital assistent som gör att barnen kan ta reda på information utan stöd från en vuxen och på så sätt ha ett större inflytande över sin dag. De kan få reda på när de går hem, vad det blir för mat eller vilka kläder man ska ta på sig när vi går ut.

– Att vi vuxna inte äger all information bidrar till en mer demokratisk miljö och påverkar också hur barnen ser på lärande och formar deras lärandeidentitet. Att Laiban ibland också svarar fel eller helt tokigt bjuder in till intressanta källkritiska diskussioner.