Roger Säljö, professor vid Göteborgs universitet, forskningsledare för forskningsmiljön Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället, LinCS, 2006-2018
Mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse för perspektiv på lärandets sociala processer och digitala artefakters betydelse för lärande.
Vilka två, tre insatser vill du främst lyfta fram i det du jobbat med sedan 2002, när det gäller skolans digitalisering av direkt betydelse för lärarkåren?
– Varit aktiv med frågor som rör hur digitaliseringen förändrar villkoren för lärande och undervisning. Drivit projekt som handlar om digitaliseringens möjligheter genom utveckling av nya resurser (digitala labb, digitala mikroskop mm) och som rör hur digitala aktiviteter förändrar barns och ungdomars (och vuxnas) sätt att lära och göra erfarenheter, vilket i sin tur får konsekvenser för den situation skola och utbildning hamnar i. Har också haft förmånen att få handleda många doktorander med lärarbakgrund i olika sammanhang, bland annat till doktorsexamen.
Vad av detta har haft störst betydelse och på vilket sätt?
– Inom utbildningsvärlden sågs digitaliseringen ursprungligen som ett sätt att lösa en mängd pedagogiska problem (individualisering, kompensatoriska funktioner mm). Den viktigaste konsekvensen är dock att digitalisering (tillsammans med globalisering och andra faktorer) förändrat våra sätt att kommunicera, arbeta, utveckla och vidmakthålla sociala relationer, och därmed också våra sätt att lära, lösa problem, minnas och samarbeta. Detta är en samhällsförändring som påminner om de förändringar som införandet av läskunnigheten en gång innebar eller som följde i spåren av industrialismen och mediesamhällets genombrott under 1800- och 1900-talen.
Vad anser du är de största utmaningarna/ utvecklingsområdena när det gäller skolans användning av de digitala möjligheterna framöver?
– Det alltmer digitala samhället karaktäriseras också av en kunskapsrevolution där många delar av vårt samhälle och vår vardag omvandlas. I ett snabbt föränderligt samhälle blir utbildning en allt viktigare förutsättning för att fördelar med digitaliseringen ska kunna utnyttjas och nackdelar undvikas. De som förutspådde att digitaliseringen skulle minska behovet av utbildning och lärare fick inte rätt. Allt fler utbildar sig allt längre, och i denna förändring är lärarrollen helt central. Samtidigt måste skola och undervisning förändras för att motsvara unga människors erfarenheter och sätt att skaffa sig kunskaper.
– Ett av de största problemen just nu är att vi saknar en bred diskussion om vad bildning innebär i ett demokratiskt och alltmer digitaliserat samhälle som ger stora möjligheter men samtidigt ställer allt högre krav på medborgarnas kunskaper och förmåga till kritiskt tänkande.
Rapporter, böcker, webbsidor för vidare läsning
Egen webbsida (Göteborgs universitet)
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Norstedts/Studentlitteratur.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Norstedts/Studentlitteratur.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Norstedts/Studentlitteratur.
Lantz-Andersson, A. & Säljö, R. (Red.), Lärare i den uppkopplade skolan. Gleerups.
Säljö, R. (2022). Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups.
Roger Säljö tilldelas Guldäpplets Jubileumsutmärkelse i kategorin Nationella forskare med direkt betydelse för lärarna tillsammans med Mikael Alexandersson, båda Göteborgs universitet, för perspektiv på lärandets sociala processer och digitala artefakters betydelse för lärande.