Annika Agélii Genlott

Annika Agélii Genlott, forskare, projektledare Sveriges Kommuner och Regioner, tidigare skolutvecklare Sollentuna kommun –2016


Mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2021, för arbetet med att ”Skriva-sig-till-lärande”/STL – kollegialt delande och strategisk planering, dels i Sollentuna kommun som doktorand och senare för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

.

Vilka två, tre insatser vill du främst lyfta fram i det du jobbat med sedan 2002, när det gäller skolans digitalisering av direkt betydelse för lärarkåren? 
1) Utvecklandet, beforskningen och spridandet av den pedagogiska modellen STL som syftade till att stödja lärare i att medvetet använda digitala verktyg på ett sätt som ökade lärandet (och medvetenheten kring det egna lärandet) hos eleverna.
2) Förankringen i styrkedjan (från politisk och förvaltningsnivå till lärarnivå) i kommunen kring utvecklandet och ledandet av den kommunövergripande kompetensutveckling (senare nationella) för lärare inom STL som syftade till att lärare på djupet och under 1 års tid tillsammans med kollegor fick kontinuerlig fortbildning och möjlighet att praktiskt tillämpa, utvärdera och analysera resultaten av att implementera STL i det praktiska arbetet i klassrummet.
3) De forskningsstudier av elevresultat som tydligt visade på att icke genomtänkt användning av digitala verktyg i undervisningen ledde till sämre resultat än ordinarie medans väl genomtänkt använd digital teknik ökade elevresultaten med upp till 20 procent i nationella proven i SV och MA. Dessa studier har använts flitigt av olika lärare och huvudmän (i en tid när digitalisering ifrågasatts i hög grad) för att kunna fortsätta arbeta med digitaliseringens möjligheter med vetenskaplig grund som bas.

Vad av detta har haft störst betydelse och på vilket sätt? 
– 
Forskningen kring elev- och lärarresultaten kopplat till ledningsförmågan hos huvudmannen. STL används idag i runt 70 kommuner och i cirka 20 kommuner är STL fortbildningen ledd av huvudmannen och är kommunövergripande. Den spridningen hade aldrig varit möjlig (förmodligen hade den inte ens nått nationell nivå) utan de bakomliggande forskningsstudierna och slutligen den färdiga avhandlingen. Än idag vet jag att studierna och forskningen används både nationellt och internationellt i olika utbildningssammanhang som rör digitalisering.

Vad anser du är de största utmaningarna/ utvecklingsområdena när det gäller skolans användning av de digitala möjligheterna framöver? 
– 
Frågor kring digitalisering är att betrakta som rörlig materia och det gäller nog för oss alla att ha förmågan att blicka framåt och bakåt samtidigt. Vi har mycket att lära av de 20 år som gått gällande utvecklingen av digitalisering i skolan, både bra och dåligt. Kan vi – och i så fall hur – ta med oss de lärdomarna in i våra framtida beslut? Jag skulle säga att de största utmaningarna med skolans digitalisering är att frågorna kring vad som fungerar bra eller dåligt i olika situationer med olika målgrupper sällan är entydig. Frågorna kring digitalisering i skolan (som nästan alltid är av en relativt komplex natur) behöver lösas på flera nivåer (ofta samtidigt). Jag tror att utmaningen är att vi behöver leda det arbetet och den utvecklingen på flera nivåer samtidigt. Ett ledarskap som i alltför hög grad använder sig av en ”top-down” metodik riskerar att resultera i att lärarna och undervisningen inte tar till sig av förändringsarbetet. En utveckling styrd av ”bottom up” metodik, det vill säga lärare och skolor utvecklar själva arbetet kring digitalisering riskerar å andra sidan att öka den redan befintliga icke-likvärdighet som råder i svensk skola idag.

– Jag tror, vilket också min avhandling visar på att vi behöver leda på flera nivåer samtidigt. Styrkedjan är alltså viktig men kanske inte på det traditionellt vanliga sätt som vi tänker på den. Jag skulle vilja att vi mer ser på den som en rörlig materia, med givna delar, men där ledarskapet på olika nivåer samverkar på ett väl genomtänkt och systematiskt sätt. Det gör sig inte självt och kräver hög grad av medvetenhet, ledarskap och delledarskap. Andrew Hargreaves brukar prata om ”Lead from the middle”. Kanske behöver vi för att lösa morgondagens utmaningar kopplat till digitalisering i skolan utveckla det konceptet till att se på styrkedjan och ledarskapet i ett nytt ljus, där varje nivås ledarskap tydligt knyter an till såväl övergripande mål för som till enskilda aktiviteter och beslut. Jag tror att vi för att komma dit i högre grad behöver se på skolor som viktiga delar av en hel skolorganisation.

Rapporter, böcker, webbsidor för vidare läsning
Finns mycket men tänker att det får bli min avhandling samt de fyra studierna som är grunden till det resonemang jag för ovan:

Avhandling: Designing for Transformational Change in School: Digitalizing the Digitized, Agélii Genlott, Annika, Örebro universitet, Handelshögskolan, 2020
Forskningen blev favorit på skolporten: Fortbildning viktigt vid digitalisering
Artikel i Vi Lärare (ursprungligen publicerade i Läraren): Ny avhandling visar: Så bör skolans huvudmän leda digitaliseringen

Annika Agélii Genlott tilldelas Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2021 i kategorin Utvecklare vid nationella myndigheter och organisationer tillsammans med Johanna Karlén,  för arbetet och forskningen kring att ”Skriva-sig-till-lärande”/STL respektive LiKA för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR – båda verktyg för kollegialt delande och strategisk planering.

Samtliga mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2021