Presentation av Anton Kjellman

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag arbetar som förskollärare i Digitala Ateljén på Galaxens förskola i Karlstad. I Ateljén arbetar jag tillsammans med min kollega Viktor Carlemar, och tillsammans bedriver vi planerad undervisning i mindre tvärgrupper med barn i åldrarna 3–6 år. På förskolan finns tre avdelningar för barn i åldrarna 1–3 år samt fyra avdelningar för barn i åldrarna 3–6 år, där vi arbetar med de sistnämnda.

– Vårt huvudsakliga syfte är att minska barngruppernas storlek under så stor del av dagen som möjligt genom planerad undervisning. På så sätt skapar vi goda förutsättningar för högkvalitativ undervisning i mindre grupper, samtidigt som vi minskar barnantalet för våra kollegor.

– I Digitala Ateljén arbetar vi med undervisning och långa och långsamma processer, där vi låter lärande och utveckling får ta den tid som behövs för varje enskilt barn. Vi utgår från att lärande sker i olika takt där vi tillsammans utforskar vägar som gör lärandet meningsfullt och lustfyllt för barnen.

– Vår undervisning utgår ifrån ett STEAM+P-perspektiv (Science, Technology, Engineering, Arts, Mathematics + Play), där leken är vårt viktigaste verktyg för lärande. Genom lekfullt utforskande får barnen möjlighet att undersöka, konstruera och skapa förståelse för hur saker fungerar och hänger samman. Vårt arbete grundar sig i STEAM-strategins syfte att förbereda barn för framtiden, där förmågor som kreativitet, problemlösning, samarbete och digital kompetens blir allt viktigare. Innovation är ett mycket bra begrepp att utgå ifrån där vi vill utveckla barnens innovativa förmågor, att tänka nytt, prova, misslyckas och hitta egna lösningar.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Att arbeta med långa och långsamma processer möjliggör för varje barn att hitta sin egen väg till lärande och utveckling. Vi strävar efter att skapa transduktion i undervisningen för att erbjuda så många olika ingångar till kunskap som möjligt. En didaktisk transduktionskedja syftar till att stödja barnens meningsskapande, där vår uppgift är att skapa varierade sätt för barnen att ta till sig, bearbeta och förankra kunskap.

– Vi delar upp transduktionskedjan i fyra steg: upptäcka, utforska, leka och skapa – där de två första och de två sista stegen hänger tätt samman. Förenklat kan man säga att vi upptäcker ett fenomen, som vi därefter utforskar närmare, för att sedan leka och skapa kring det. På så sätt bildas en kedja av tillfällen där barnen får möjlighet att närma sig och förstå fenomenet ur flera perspektiv. Vårt uppdrag blir sedan att fortsätta erbjuda nya möjligheter att förankra och fördjupa förståelsen genom lek och skapande.

– En metod vi arbetar med just nu är att skapa egna ”transduktionsböcker”, lärarhandledande sagor som vi utvecklar med hjälp av AI. Syftet är att väcka nyfikenhet och skapa förundran. Högläsning och sagoberättande bär på något magiskt och genom berättelserna vill vi öppna upp för samtal och reflektion. Vi talar ofta om möten för lärande, där erfarenheter kan delas och växa mellan barnen.

– Att skapa egna böcker innebär att vi själva kan styra innehållet och välja vilket fenomen, vilken teknik eller vilket naturvetenskapligt område vi vill väcka intresse för. Utifrån sagan kan vi sedan leka, utforska och estetiskt skapa fenomenet med hjälp av de lärverktyg som passar bäst för syftet samt det individuella barnet.

– Vi har utvecklat digitaliseringsplaner inom programmering, digital kompetens samt teknik och tekniska system. Våra indikatorer fungerar som pedagogiska verktyg som stödjer kartläggningen av barnens lärandeprogression. De har vuxit fram över tid genom analys av dokumentation och observationer och hjälper oss att skapa goda förutsättningar för varje barns individuella utveckling.

– För oss är det viktigt att skapa tidiga, positiva erfarenheter som väcker och bibehåller barns intresse – en grund för det livslånga lärandet. Vi arbetar utifrån ett jämställdhets- och kompensatoriskt perspektiv, med ett multimodalt förhållningssätt till digitala verktyg, där tekniken används för att höja kvaliteten i den befintliga undervisningen.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Just nu går vi in i en STEAM-era, där vi genom fortbildningar och workshops fördjupar oss i hur naturvetenskap, teknik, ingenjörskap, konst och matematik kan synliggöras i barnens vardag. Vi talar ofta om vikten av att introducera nya begrepp i förskolan, eftersom vi som pedagoger ständigt behöver blicka framåt. I våra kollegiala dialoger handlar samtalen just nu om hur vi kan göra STEAM synligt i barnens dagar på förskolan. Hur vi kan upptäcka ämnena i vardagliga situationer? Det hjälper oss att ta på oss våra STEAM-glasögon, vilket är ett av våra prioriterade mål på hela förskolan just nu.

– I vårt kollegiala arbete utgår vi från den reviderade läroplanen, där digitala verktyg ska användas restriktivt och med eftertanke. I våra samtal lyfts just detta perspektiv. När tar ett verktyg fokus och när skapar ett verktyg fokus? Att vara restriktiv handlar inte om att undvika digitala verktyg, utan om att förstå när ett digitalt lärverktyg höjer och fördjupar undervisningens kvalité.

– Det centrala är att förstå vad varje enskilt barn behöver och vilka verktyg som skapar de bästa förutsättningarna för utbildning och lärande. Digitala verktyg blir då inte ett mål i sig, utan ett medel för att stärka kvaliteten och meningsskapandet. Det är viktiga dialoger att föra i förskolan, som hjälper oss att arbeta mot samma mål och utveckla en gemensam pedagogisk riktning.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I vår undervisning använder vi Blue-Bot för att göra programmering konkret och meningsfull för barnen. Ett exempel är när vi bygger en återvinningsstation och Blue-Boten får bli en sopbil som ska hämta olika typer av material. Genom att programmera roboten tränar barnen på att ge instruktioner steg för steg och ser direkt hur deras kommandon påverkar robotens rörelser. Samtidigt synliggörs alla delar av STEAM på ett naturligt sätt i barnens lek och utforskande:
S – (Naturvetenskap): Barnen testar och ställer hypoteser, orsak och verkan.
T – (Teknik): Vi pratar om hur Blue-Boten fungerar. Kretskortet blir som robotens hjärna, batteriet som hjärtat och motorerna som musklerna mm.
E – (Ingenjörskap): Barnen löser problem, upptäcker buggar och förbättringar i sina program för att få roboten att nå målet – precis som ingenjörer gör.
A – (Konst): Här handlar det om skapandet av programmeringsbanor och berättelser. Barnen bygger miljöer, målar vägar, och använder fantasin för att forma en berättelse – exempelvis att sopbilen behöver hämta plast och kartong på olika stationer.
M – (Matematik): Programmeringen bygger på att räkna steg, tänka i riktningar och planera avstånd – matematik i rörelse och praktik.

– Och för oss i förskolan finns ytterligare en viktig bokstav: P – Play (Lek): Leken är grunden för allt lärande. Genom lekfull programmering möts nyfikenhet, kreativitet och samarbete.

– Genom programmering får barnen inte bara syn på teknik, vi kan också synliggöra tekniska system i samhället. Som hur sopbilar, brevbärare eller snöröjning fungerar. Här samtalar vi om dessa system som innovationer vi människor skapat för att lösa problem och göra vardagen enklare. Programmering i förskolan är ett sätt att arbeta STEAM inriktat, bara vi vet vad vi ska titta efter som pedagoger.

Presentation av Cassandra Gustafsson, Sofie Fridén och Senija Rizvic

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
­– Vi heter Cassandra, Sofie och Senija. Vi arbetar som ett arbetslag på en förskola med barn i åldern 3–5 år där vi drivs av att skapa trygghet och rutiner för en god grund för barns utveckling och lärande.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i er undervisning? Hur tar ni stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi tar avstamp i barnens intresse, behov och utvecklingsnivåer för att välja metod för differentiering av undervisning, exempelvis om ett barn tycker om att sjunga kan vi använda det som en språkutvecklande metod med hjälp av projicering där de får vara en del av innehållet i sången. Språket är ett prioriterat mål där vi använder oss av qr-koder till musik, Polyglutt, green screeen, projicering, bilder etc. Tidigare har vi även använt oss mycket av lärplattan där vi tagit fram olika spel som bidrar till utveckling av det logiska tänkandet och kan anpassas efter där barnen befinner sig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Några kollegor har varit på fortbildning i digitala verktyg men till största delen hjälps vi åt med olika idéer på hur vi kan använda oss av digital teknik så som hur vi kan få in green screen i vårt projekt för att göra undervisningen mer levande.

Har ni något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som ni vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett arbetssätt som gett goda resultat är ett projektinriktat arbetssätt där barnen ges möjlighet att styra innehållet utifrån deras intresse. Musik är något som lockar väldigt mycket och barnen tycker om att dansa, så för att utforska känslor exempelvis kan man projicera så rummet blir färgat rött och barnen får dansa argt. Genom att använda oss av Polyglutt där vi kan läsa en saga på svenska och sedan samma saga igen på barnens modersmål kan vi fånga barnen och skapa en mer begriplig situation för dem.

Presentation av Charlott Zsoldos

Från ht 2025, Örnaskolan i Hylte 

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har jobbat som lärare sedan 2009. I tio år jobbade jag som SFI-lärare på Komvux i Halmstad. Sedan augusti 2025 jobbar jag på Örnaskolan i Hylte.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– En del av att lära sig ett språk är att förstå dess byggstenar, även kallat grammatiken. För en del faller det sig naturligt att lära sig abstrakta ord såsom subjekt, predikat och satsadverbial men för andra är det jättesvårt. Jag använde länge olika färger på mina pennor för att underlätta för andraspråkstalare på SFI när vi jobbade med svensk ordföljd. Under min föräldraledighet 2022 kom jag på att göra en matris med färger och symboler för alla lärare och elever. Med hjälp av matrisen som heter Färg-O-Lär stimuleras flera sinnen och det blir enklare för eleverna att komma ihåg och för lärarna att lära ut svensk ordföljd.

– När jag använde bara orden för satsdelarna fick jag med mig kanske 40 procent av eleverna. När jag lade till färgerna fick jag med mig 30 procent till. Med hjälp av symbolerna som klockan, huset och hjärtat fick jag med mig resten av klassen. Färg-O-Lär som metod är visuell, taktil och den skapar härliga samtal om grammatik. Man går från att den är abstrakt (grammatiken) till att den blir mer greppbar och man går från frustration till att tala metaspråk om språket. Detta är en del av mitt bidrag till lärare och elever i Sverige bland många saker som pågår i mitt klassrum.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Den digitala resan är en del av nutidens lärande. För mycket digitala hjälpmedel i språkinlärningen gör att mobilen, paddan eller datorn blir som en rullstol istället för en krycka. Stt använda digitala hjälpmedel såsom Trädet för de som inte har knäckt koderna för läsningen är till stor hjälp och så har vi jobbat.

–  Att diskutera vad man ska använda och när skapar bättre förutsättningar för undervisningen än att ösa på med alla möjliga appar utan att reflektera över om de behövs eller inte. Det arbetssättet är viktigt. I sådana samtal såg vi hur viktigt det var med att jobba med källkritik i flera temaområden kring vad eleverna får se på bland annat sociala medier. Det är en viktig byggsten för en demokrati att ha en befolkning som är källkritiskt och inte lättlurad. I dagens samhälle sprids informationen rekordsnabbt och det är lätt att man hamnar på den ena eller den andra sidan på grund av att man har blivit vilseledd. Det arbetet ledde jag.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag vill lyfta fram Färg-O-Lär som metodik i grammatikundervisningen. Den skrev jag om tidigare och gav exempel. Jag brinner mycket för läsandet och på Komvux drev jag projektet ”Läsande vuxna”. Varje elev lånade en bok och varje dag avsatte vi 15–30 minuter för läsning. Efter läsningen fick eleverna skriva om sin läsupplevelse och varje fredag hade vi bokcirklar. På bokcirklarna fick eleverna sammanfatta sina böcker och hur långt de hade kommit. Man diskuterade nya ord och det blev många fina spontana samtal. Diktamen i grupp var också en stående del i undervisningen. Där kunde jag låta eleverna träna på att uttala ord, stava ord och diskutera nya ord med sina klasskamrater.

– Det jag kunde se på SFI var att de här tre arbetssätten av många att mina elever i kurs C (studieväg 1 & 2) kom igenom kursen snabbare än tidigare.

Presentation av David Svanholm

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som gymnasielärare i bland annat teknik, AI och entreprenörskap vid Dragonskolan i Umeå. Från och med i år är jag även skolstrateg på förvaltningen, där jag är med och tar ut riktningen för gymnasieskolornas utveckling. Jag har en ingenjörsexamen och har tidigare arbetat som programmerare, men valde läraryrket för att få arbeta mer meningsfullt med ungas lärande och kreativitet. Jag är inte rädd för att prova nytt och behöver utveckling för att trivas.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag arbetar ofta med större, öppna uppgifter som eleverna får jobba med under en längre tid. Till dessa har jag tydliga kriterier för olika betygsnivåer, så att varje elev kan sikta mot en nivå som passar deras förutsättningar. Ibland låter jag eleverna arbeta med AI-botar som stöd i sitt lärande, vilket ofta leder till att samtalen anpassas naturligt efter deras nivå. Jag har även experimenterat med mer specifik nivåanpassning genom att ge AI olika instruktioner, men upplevde inte att resultatet blev tillräckligt bra och gör därför inte det nu.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På Dragonskolan har vi sedan tre år tillbaka en AI-grupp som har återkommande möten och leds av IT-pedagogen Niclas Lind. Även rektor deltar i arbetet. Gruppen har tagit fram riktlinjer för användningen av AI på skolan, material för mentorer att använda med sina elever samt utbildningsinsatser för alla lärare. Arbetet med den digitala resan på Dragonskolan har hela tiden känts prioriterat och de som vill bidra har alltid fått både utrymme och uppmuntran.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tycker om att arbeta med uppgifter där vägen till målet inte är given och där eleverna får använda sin kreativitet och problemlösningsförmåga. Jag försöker alltid skapa en tydlig verklighetskoppling i uppgifterna. I ”Raspberry Pi-momentet” får eleverna själva identifiera ett problem i deras vardag som går att lösa med elektronik och programmering och sedan utveckla en egen lösning. I ”3D-momentet” får varje elev ett fiktivt arkitektuppdrag från en familj med olika behov och önskemål och ska utforma ett hem som passar just dem. Sådana uppgifter tränar elevernas självständighet och förmåga att omsätta idéer i praktiken.

Presentation av Farah Heidari

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad lågstadielärare. Just nu har jag en etta och det är mitt femte år i yrket.

 Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag är en lärare som tycker om att prova olika metoder i min undervisning för att väcka nyfikenhet hos eleverna. För att skapa en motiverande lärmiljö skapar jag egna digitala klassrum och jag använder min personliga emoji i stället för en enkel bakgrund. Jag upplever att dagens barn ofta behöver en visuell variation för att kunna behålla fokus.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola är digitala verktyg som en naturlig del av undervisningen. Jag använder smartboard, iPads och andra hjälpmedel för att skapa en mer interaktiv och inkluderande lärmiljö. Genom workshops och kollegiala samtal delar jag gärna mina erfarenheter för att inspirera andra. För mig handlar den digitala resan om nyfikenhet, samarbete och att se tekniken som ett stöd.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I det digitala klassrummet har jag skapat ett födelsedagsrum där födelsedagsbarnet får välja ett paket kopplat till en rörisaktivitet för att fira sin dag. Jag använder också digitala flashcards på Google presentation för att repetera och befästa ämnesbegrepp.

Presentation av Gabriela Petre Broman

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en MaNO-lärare med ett starkt intresse för att knyta ihop elevernas vardag och deras nyfikenhet för naturvetenskap till större, globala perspektiv genom internationella samarbeten. För mig handlar mitt yrke om att mötas och bygga trygga och varma relationer där elever vågar vara sig själva, växa och fira med en high five för varje framsteg, litet som stort.

– Som svensk eTwinningambassadör vill jag inspirera fler att ta in världen i klassrummet och låta elevernas lärande ta plats även utanför klassrummets väggar.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att erbjuda flera ingångar och uttrycksformer får fler elever möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist och kreativt sätt.

– Matteuppgifter kan ha olika nivåer av komplexitet och redovisas med olika strategier. Jag tränar mina elever i att hitta sin väg, allt från att gissa och pröva till att hitta mönster, till att tänka logiskt, rita diagram för hand eller med digitala verktyg. De får tillgång till olika verktyg för att känna sig trygga och utmanas – lathundar, sammanfattningar, spel, egna statistiska undersökningar, praktiska bevis på att jag verkligen får plats med 1 liter vatten i en genomskinlig kubikdecimeter på undersökningar, Geogebra, räkna med kod i Javascript. Eleverna ger gärna mer när de får välja att skapa en färgglad NO-labbrapport i Canva, som podcast, eller en analys av en phet-simulering, så länge ramarna är tydliga.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Google tools for education är vår vardag och vi tar gärna del av varandras goda exempel skapade med Tinkercad, SketchUp, Classroom, NE Skola, SLI, Binogi, Magma.

– Vi har dessutom påbörjat ett medvetet arbete med att förstå och skapa ett gemensamt förhållningssätt kring hur vi kan använda AI i undervisningen på ett pedagogiskt sätt. Jag har till exempel deltagit i en Erasmus+ kurs om inkluderande undervisning med AI. Kunskap vi tar till oss via olika kurser delas på studiedagar i form av föreläsningar och workshops.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag vill betona vikten av att eleverna får autentiska mottagare för sitt arbete. Genom att bjuda in samhället kan vi lyfta blicken från boken och se kunskapen i ett större sammanhang. En arkitekt kan till exempel berätta om hur man bygger hållbara städer, och riktig forskare kan ge feedback på naturvetenskapliga undersökningar. Detta, i kombination med internationellt samarbete via eTwinning med elever i andra europeiska länder, skapar både sammanhang och en djupare förståelse för att varje elev är en viktig pusselbit i en större helhet.

Presentation av Henrik Schluter och Josefin Lillsjö

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Henrik jobbar som förskollärare på en förskola i Helsingborg och arbetar med barn i 4-års åldern. Josefin jobbar som förskollärare och teamledare förskolan och arbetar med de äldsta barnen på förskolan.  Tillsammans har vi utvecklat en app som arbetar för att barnen ska utveckla fonologisk medvetenhet och läskunnighet redan i förskolan.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i er undervisning? Hur tar ni stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi använder oss av digitala verktyg i verksamheten som komplement till det analoga. Vi använder den app som vi har utvecklat för att möta varje barn på deras nivå, så att de får möjlighet att utvecklas utifrån deras kunskapsnivå och proximala utvecklingszon.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi delar med oss av vår resa med utvecklandet av appen och utbildar våra kollegor så att de förstår och kan använda metoden så att den gynnar alla barnen på förskolan.

Har ni något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Vi vill lyfta fram vår egenutvecklade app, den arbetar utifrån varje barns kunskapsnivå och genom träning utvecklar den barnens bokstavskännedom, fonologiska förmåga och läskunnighet på ett enkelt och roligt sätt. Den möjliggör för att stora delar av vår äldsta barngrupp överlämnas till förskoleklass som läsklara.

Presentation av Jennie Jackson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är ursprungligen socialpedagog och äventyrspedagog, och min resa som lärare började för tio år sedan lite av en slump när jag fick hoppa in och ta emot en förskoleklass. Den erfarenheten väckte min nyfikenhet och lust att vidareutbilda mig till lärare. Idag arbetar jag med en årskurs tre på Ydreskolan, och jag har aldrig ångrat beslutet att läsa in lärarbehörigheten.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag och min kollega Camilla planerar all vår undervisning gemensamt. Vi försöker skapa en undervisning som är både tydlig, inspirerande och anpassad efter varje elevs behov. Eleverna får ofta välja mellan digitala och analoga arbetssätt vid exempelvis färdighetsträning, vilket stärker deras självständighet och motivation. När eleverna arbetar på sina Chromebooks kan vi dessutom enkelt anpassa svårighetsgraden och innehållet utifrån deras kunskapsnivå.

– Genom verktyg som ClassroomScreen och Smart Notebook brukar vi göra tydliga instruktioner och egna nivåanpassade digitala övningar. Vi använder Widgit Online och Google presentation för att skapa bildstöd och stegvisa instruktioner. På så sätt gör vi undervisningen tillgänglig och mer begriplig för eleverna.

– Vi använder även generativ AI för att skapa uppgifter som speglar elevernas intressen. Vi anpassar texter och instruktioner med hjälp av AI så att de utmanar våra elever på rätt nivå. Vi använder också talsyntes och vid behov översättningsverktyg som Say Hi för att alla ska kunna delta på sina villkor. På så sätt skapar vi en inkluderande och stimulerande lärmiljö där varje elev kan vara delaktig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På min enhet, Grabe, är vi ett nyfiket lärarlag som gärna provar nya arbetssätt för att utveckla vår undervisning. Jag skulle inte beskriva oss som några IT-experter direkt. Däremot utforskar vi gärna digitala verktyg tillsammans. Vi delar erfarenheter och material med varandra i vardagen. Vi samarbetar i lärarlaget, delar lektionsupplägg i Google Drive och planerar gemensamma teman. Vi lär ständigt av varandra och utvecklas tillsammans genom att dela erfarenheter och arbetssätt som har fungerat bra i våra klasser. Detta är något som varje år ger mig ny energi och inspiration till min undervisning.

– Som förstelärare har jag haft workshops för kollegor om hur AI kan användas i vår undervisning, och jag har skapat en gemensam drive med idéer för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Tillsammans med min kollega Emma har jag också lett kompetensutveckling kring digitala verktyg som Polylino.

– Genom skolans IT-grupp har vi även tagit fram en digital lärstig som skapar en röd tråd i användningen av digitala verktyg från förskolan till högstadiet. Vår IT-pedagog erbjuder dessutom riktad kompetensutveckling utifrån våra behov och önskemål. Hon kan också stötta oss på lektionerna med eleverna när exempelvis nya digitala verktyg ska introduceras.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag och Camilla, som är mentor i parallellklassen, arbetar varje läsår med större ämnesövergripande, tematiska projekt där vi utgår från elevernas intressen och behov. Vi vill att eleverna ska uppleva skolan som rolig och spännande. Ett år åkte vi på en fiktiv resa jorden runt och ett annat år byggde vi en tidsmaskin som tog oss tillbaka till forntiden.

– Vi använder gärna äventyrspedagogik, där våra klassrobotar Drobot och Duster ger oss uppdrag som eleverna behöver lösa tillsammans. Detta upplevelsebaserade arbetssätt kräver samarbete och att eleverna tar hjälp av kunskaper från flera ämnen samtidigt. På så sätt utvecklas både problemlösningsförmåga och ämneskunskap i ett sammanhang som känns meningsfullt.

– Vi avslutar alltid våra temaarbeten med en vernissage eller presentation, där eleverna får visa vad de har lärt sig. Detta stärker både minnet av det eleverna har varit med om och självförtroendet att visa sina kunskaper, samtidigt som det tydligt synliggör lärandet för både elever, lärare och vårdnadshavare.

Presentation av Jennifer Moudi Granberg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har arbetat som lärare sedan januari 2012. I dagsläget undervisar jag två årskurs sexor i matematik, NO, teknik och SO. Som person och lärare är jag nyfiken, engagerad och driven av lärandets glädje. Jag brinner för att inspirera och utmana mina elever, och jag strävar efter att skapa en positiv och meningsfull undervisning där nyfikenhet, kreativitet och gemenskap står i centrum. 

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att anpassa min undervisning efter elevernas individuella behov och förutsättningar, ser jag till att stimulera eleverna där de befinner sig. I min undervisning kombinerar jag det digitala med det analoga arbetssättet, för att skapa variation och tillgänglighet i lärandet.

– Genom digitala verktyg kan jag differentiera undervisningen och ge eleverna möjlighet att arbeta på olika nivåer och i olika takt. De digitala plattformarna jag använder ger mig möjlighet att ge eleverna kontinuerlig återkoppling, de synliggör lärprocessen för både mig som lärare och eleverna, de ger mig möjlighet att erbjuder extra stöd eller fördjupning till min elever. På så sätt kan varje elev känna sig sedd, utmanad och motiverad, vilket bidrar till ett inkluderande och meningsfull lärande för alla (även mig som lärare då jag blir utmanad att tänka nytt och kreativt för att möta behovet i mina klasser).

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola arbetar vi aktivt för att hela kollegiet ska känna sig delaktiga och trygga i den digitala utvecklingen. Vi hade bland annat en kommungemensam dag i september som handlade om digitala verktyg. Vid det tillfället höll jag en föreläsning om spelifierat lärande i matematik som var mycket uppskattat av kollegorna i kommunen. Vi har även förstelärare som håller i workshops om olika digitala verktyg för att alla i kollegiet ska få kunskapen och använda det i sin egen undervisning.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag använder mig av spelifierat lärande, till exempel genom escape room i undervisningen, i början och i slutet av arbetsområden i mina ämnen. Syftet är att väcka elevernas nyfikenhet och engagemang, samtidigt som de får möjlighet att aktivt tillämpa sina kunskaper på ett lekfullt och kreativt sätt.

– I NO och teknikundervisningen utgår jag från John Deweys metod, learning by doing, vilket innebär att eleverna lär sig genom upplevelser än enbart genom teoretiska genomgångar. Genom att jag kombinerar dessa arbetssätt får eleverna ett meningsfullt lärande (enligt mig).

– Exempel från undervisningen: inför ett nytt område i matten löser eleverna problem och kluringar tillsammans i sina färggrupper (oftast i plattformen Escaply), genom att sitta i sina färggrupper får eleverna möjlighet att använda sina kunskaper och samarbeta med olika klasskamrater och på så sätt stärks deras förståelse för att använda det de har lärt sig i olika sammanhang. I slutet av arbetsområdet får de ta sig an ett nytt escape room för att visa vad de har lärt sig och visa sina framsteg. Detta har ökat elevernas kunskaper och motivation till att lära sig nya saker samt stärkt klassens samarbetsförmåga.