2025

Karin Ceder

Böle förskola
Piteå

Presentation

Presentation av Karin Ceder

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är Karin Ceder, en sportnörd som älskar fotboll, som gillar trädgård, att sticka, julen och tomtar. Jag har jobbat som förskollärare i snart 38 år och jobbar idag med 4-5-åringar.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Det viktigaste är att möta barnen på deras egen nivå och utgå från den för att de ska kunna utvecklas. Genom digitala verktyg reser vi utan att resa. Vi kan ta in omvärlden till förskolan och visa vårt arbete och vår vardag för andra genom bland annat bilder, filmer och sånger.  Vi ser likheter och skillnader. Vi letar fakta, idéer och inspiration, i böcker och digitalt. Vi lär av och med andra.

– Jag är också eTwinningambassadör, ett uppdrag som handlar om att väcka nyfikenhet och få fler svenska lärare att upptäcka möjligheterna med eTwinning. Genom workshops och handledning, både på plats och digitalt, stöttar jag lärare som vill starta egna projekt eller utveckla samarbeten över landsgränser. För personal inom förskolan håller jag korta onlinepass – små snabbtittar som visar hur eTwinning kan bli en naturlig del av vardagen. Dessutom deltar jag ofta i olika event där jag berättar om plattformen och delar erfarenheter från inspirerande exempel runt om i landet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi använder alla digitala verktyg, på ett eller annat sätt.Det är jag som driver digitala projekt via eTwinning, men med full stöttning i det från mina kollegor. Att som kollegor kunna ge varandra möjlighet att växa inom våra egna kompetenser gör också att barnen får ta del av så mycket mer under den tid de finns hos oss! Jag är också eTwinning-ambassadör.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag utgår alltid utifrån barnens intressen kring det tema/projekt vi arbetar med. För att fånga barnen, måste vårt arbete utgå från dem. Vad de kan, vad de vill veta och hur kan vi ta reda på det. När vi ska gå med i ett eTwinningprojekt frågar jag alltid barnen vad de tycker. Om de gillar idén, då blir det en fantastisk resa där vi lär oss nya saker tillsammans.

 

Klas Jannborg

Nobelgymnasiet
Karlstad

Presentation

Presentation av Klas Jannborg

Vem är du och vad jobbar du med?
­–
Jag jobbar som Yrkeslärare på Nobelgymnasiet i Karlstad. Jag har ansvar för Yrkesintroduktion Fordon. Det är två årskurser där åk1 läser samma ämnen som man gör på nationellt program. Åk2 riktar sig framför allt mot praktik och anställningsbarhet. Jag har jobbat på skolan i 17 år och framför allt jobbat med ungdomar som inte har alla betyg med sig från grundskolan.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Att se varje elev varje dag och ta emot dem där de befinner sig. Många medicinerar för ADHD och humör och lust skiljer sig från dag till dag. Trots det ska eleverna ges bästa förutsättningar för att klara dagarna i skolan. Undervisningssättet skiljer sig också från elev till elev. Gemensamma genomgångar är det enda som vi gör lika. Sedan jobbar alla utifrån sin kunskapsnivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
Vi har en IKT-grupp där bland annat jag sitter med. Vi jobbar mycket med AI och alla arbetslag ska ha fått en utbildning kring AI. Nytta och faror. Vi tipsar varandra och delar med oss av det vi lärt oss.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Vi har jobbat mycket mad VR i undervisningen. Ett moment är där eleverna får montera en motor med hjälp av VR-teknik. AI kommer alltmer in i undervisningen och eleverna använder Kahoot för att göra prov och tester till varandra. Mycket handlar om att det ska vara roligt att lära.

Kristina Csiki Helg

Landskrona School of Sports
Landskrona

Presentation

Presentation av Kristina Csiki Helg

Vem är du och vad jobbar du med?
­–
Jag är ämneslärare i engelska, SO och SvA och arbetar mycket med hållbarhetsfrågor både inom min undervisning på skolan och på fritiden genom en förening som heter Caretakers of the Environment. Genom åren har jag stöttat flera av mina elever från olika skolor i Landskrona att genomföra lokala hållbarhetsprojekt som de sedan presenterat på engelska vid internationella Caretakers konferenser runt världen.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Digitala verktyg blandas med analoga medel för att på bästa sättet nå målet: pålästa, kunniga, nyfikenhetsdrivna och ansvarsfulla elever som agerar lokalt för att påverka globalt för en hållbar utveckling.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
Vi delar med oss av våra erfarenheter och samarbetar med varandra.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Att arbeta med konkreta lokala projekt som eleverna känner engagemang för och vars resultat blir kännbar för dem.

Linnea Lönqvist

Vallhamra skola
Partille

Presentation

Presentation av Linnea Lönqvist

Vem är du och vad jobbar du med?
­–
Jag är förstelärare, IKT-pedagog och mentor för en 3a på Vallhamra skolan i Partille.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning är utgångspunkten den enskilda elevens nivå. Målet är att varje elev ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, och det är viktigt för mig att se och synliggöra varje individs framsteg. För att göra lärandet tydligt för eleverna samt kunna anpassa min undervisning efter deras behov så använder jag mig bland annat av för- och eftertester. Förtest visar elevernas förkunskaper kring den kritiska aspekt vi ska jobba med och eftertesten visar resultatet av min undervisning. Har jag lyckats nå fram till mina elever eller ej? Vad kan jag göra annorlunda nästa gång för att stötta dem vidare i deras utveckling?

– Digitala resurser är ett viktigt verktyg som hjälper mig att enkelt anpassa undervisningen. Jag kan till exempel tilldela ljudböcker på rätt nivå eller skapa skräddarsydda matematikuppgifter via digitala lärplattformar. Det är också enkelt att hitta digitala lärresurser för elever med annat modersmål så att de till exempel kan få lyssna och läsa texter och ord på olika språk.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
Jag håller i arbetet kring IKT på lågstadiet. Det innebär både information, utbildning och inspiration, till exempel presentationer och workshops med olika digitala läromedel eller hur man kan arbeta med AI eller programmering i klassrummen. Forum för detta är främst APT, studiedagar och liknande men även i vardagen. Det kan vara att berätta om något nytt digitalt verktyg man använt under en lektion eller att hjälpa en kollega med digitala bekymmer. Att finnas tillgänglig, hjälpa till och dela med sig tror jag är en viktig pusselbit.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tycker att framgångsfaktorer för undervisning är att som pedagog veta vilka förkunskaper eleverna har när de kommer in på min lektion samt att veta exakt vad det är som jag vill att de ska få syn på och lära sig genom min undervisning. Undervisningen utformas utifrån elevernas behov och förutsättningar.
Därefter är det viktigt att involvera eleverna i det lärandemål som utformats så att de är medvetna om vad de ska lära sig. Jag vill att de ska kunna identifiera hos sig själv vad de utvecklat under en lektion och skoldag. På så sätt skapas ett väldigt lustfyllt lärande där eleverna är stolta över sig själva och sitt lärande under dagen i skolan.

– Genom att använda flera olika digitala verktyg i min undervisning så kan jag dels nivåanpassa för varje elev men också skapa en mer differentierad undervisning. Att variera innehållet och arbetssätt i undervisningen gör det roligare för eleverna. Vilket såklart också är gynnsamt för deras inlärning.

– När eleverna ska färdighetsträna till exempel glosor, multiplikationstal eller liknande är de digitala resurserna otroligt hjälpsamma. Att tillsammans få spela ett spel med fiskande små katter där vi tävlar mot varandra är ju mycket roligare än att skriva mänger av tal på ett papper. Det tycker både jag och barnen! Men båda två alternativen får plats i mitt klassrum.

– Våra elever lever mycket i en digital värld och då vill jag hjälpa dem att hantera det på ett bra sätt. Många elever har en AI-bot som de chattar med på olika appar. Därför är det viktigt att hjälpa dem att navigera i det. Vi har därför arbetat kring vad AI är, vad riskerna kan vara och hur vi kan använda det på ett bra sätt.

Lisa Eriksson

Makerzone
Sollentuna

Presentation

Presentation av Lisa Eriksson

Vem är du och vad jobbar du med?
­–
Jag heter Lisa Eriksson och är behörig SO-lärare för årskurserna 4–9 samt gymnasiet.
Jag arbetar på Makerzone i Sollentuna kommun, en kommunal mötesplats där vi utvecklar lektioner och temapass för barn och elever i åldrarna 5–18 år med fokus på digitalisering, hållbarhet och innovation.

– I min undervisning finns alltid en tydlig koppling till läroplanen och jag arbetar gärna ämnesövergripande tillsammans med andra lärare. En central del i mitt arbete är att skapa meningsfullt lärande, där eleverna får presentera det de skapat och lärt sig för en verklig mottagare – så att deras kunskap får betydelse utanför klassrummet.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För mig handlar digitalisering inte om verktygen i sig, utan om hur de kan göra verklig skillnad för elevernas lärande.Jag kombinerar digitala och analoga metoder så att alla elever, oavsett nivå, får möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter på ett motiverande och tillgängligt sätt.

– Jag är nyfiken på nya innovationer, men också kritisk och medveten i mitt urval – jag använder bara digitala verktyg när de bidrar till lärande, delaktighet och progression.

– Mitt mål är att hitta den optimala balansen mellan digitalt och analogt, där varje elev ges möjlighet att lyckas och växa utifrån sina förutsättningar.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
Vi är en central resurs som har lätt att nå ut till lärare som är intresserade av att lära sig nytt, som vill ha stöd eller som bara vill bolla idéer. Vi arbetar med alla åldrar i kommunen och möter många klasser vilket ger oss insikt, kunskap och stora möjligheter att verkligen kunna ge det stöd som behövs, där det behövs. Det handlar alltså inte bara om ett kollegium på en enhet utan all personal som jobbar i skola i Sollentuna. Vi arbetar med lärargrupper, med klasser, med skolledare och med enskilda individer. Det är en stor förmån att kunna ha den stora kontaktyta vi har.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tror på att vara trygg i det man gör. Man behöver inte ha hundra olika verktyg i sin verktygslåda. Jag har kanske fem favoritverktyg jag verkligen använder mycket och det är verktyg som gör att man kan skapa till exempel en multimodal text, göra film och strukturera arbetet för eleverna. Till exempel att skriva en text i en speciell genre eller i ett ämne för att sedan bearbeta texten på olika sätt och kunna lägga till rörlig bild och ljud. Det som verkligen lyfter lärandet är när en ytterligare skapandeprocess integreras, vilket ger en tydligare syfte med arbetet.

– Ett konkret exempel är projektet när vi bygger hållbara hus på Makerzone, där elever får designa husmodeller med hjälp av digitala verktyg och 3D-printning. Här får de inte bara lära sig om samhällsbyggnad, hållbar arkitektur, utan också använda digital design och skapande för att visualisera sina idéer. De får även träna på sina matematiska kunskaper när de räknar ut area på huset som ska passa in i ett område, de tränar även på att skissa och rita en ritning. Genom att kombinera text med visuella och praktiska moment, kan eleverna utveckla en djupare förståelse för hållbarhet samtidigt som deras digitala kompetens stärks. Detta arbetssätt främjar både kreativitet och problemlösning, och ger eleverna möjlighet att presentera sitt lärande på ett mångsidigt och engagerande sätt.

Malin Broberg

Bobergsskolan
Stockholm

Presentation

Presentation av Malin Broberg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har arbetat som lärare i över 25 år. I dag undervisar jag i svenska och engelska på Bobergsskolan i Stockholm. Jag är Apple Distinguished Educator och Apple Professional Learning Specialist, och har under mer än tolv år föreläst och hållit workshops för lärare. Mitt fokus har alltid varit att utveckla språk och självkänsla genom elevcoachande och kreativa arbetssätt, där digitalt skapande ger elever fler sätt att uttrycka sig och växa.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning strävar jag efter att alla elever ska känna att de lyckas och får möjlighet att uttrycka sin kunskap på olika sätt. Digitala verktyg gör det möjligt att anpassa undervisningen och skapa variation. Elever kan till exempel spela in poddar, skapa film i Clips, designa AR-masker i Reality Composer eller använda AI för att utveckla sina texter och idéer.

– Ett konkret exempel är bildnotering, där elever antecknar med bilder och emojis i Keynote eller Freeform på sina iPads medan jag läser högt. Efteråt återberättar de händelser och karaktärer för varandra, vilket gör läsningen både aktiv och gemensam. Jag har sett hur det arbetssättet ökar förståelsen för handlingen och leder till bättre resultat vid läsförståelsemätningar över tid.

– Genom att kombinera tydliga strukturer med kreativa och elevaktiva arbetssätt, som interaktiva Keynote-presentationer, visuella tankekartor i Freeform och olika uttrycksformer via film, ljud och AR, kan jag möta varje elev där den är och samtidigt utmana vidare. På så sätt blir lärandet både tillgängligt, meningsfullt och lustfyllt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola finns en tydlig gemensam riktning i den digitala utvecklingen. Rektor och skolledningen prioriterar kontinuerlig kompetensutveckling i digitala verktyg för alla pedagoger, med fokus på att iPads ska användas i rätt syfte. Målet är att stärka lärandet och öka elevernas kunskaper. Vi strävar efter balans, där rätt verktyg används beroende på vad som ska utvecklas och vilket lärande vi vill uppnå.

– Som utvecklingsledare i digitalisering leder jag kompetensutvecklingsarbetet tillsammans med vår digitala grupp. Vi genomför gemensamma lärarmöten och workshops där vi delar goda exempel, testar nya arbetssätt och utforskar hur digitala verktyg kan stötta differentiering och kreativitet i undervisningen. En gång i veckan har jag även ett digitalt öppet hus i lärarrummet, där kollegor kan komma för att bolla idéer till projekt, diskutera lämpliga appar för olika syften eller få hjälp med praktiska frågor.

– Jag är också med i PUG, den pedagogiska utvecklingsgruppen, där vi arbetar för att den pedagogiska utvecklingen, som ledarskap i klassrummet och formativ bedömning, ska samspela med digitala verktyg. På så sätt blir digitaliseringen en naturlig del av skolans övergripande kvalitetsarbete och bidrar till både ökat lärande och professionell utveckling.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett arbetssätt jag gärna vill lyfta fram är projektet ”The Masks We Wear”, där eleverna utforskar sin identitet genom språk, kreativitet och digitalt skapande. Projektet inleds med att eleverna gör en mindmap i Freeform där de reflekterar över vem de är i olika sammanhang. De funderar på vilka sidor de visar utåt, till exempel med vänner, i laget, på dansen, i skolan eller tillsammans med familj och morföräldrar, och vilka drömmar och tankar de bär inom sig. Därefter diskuterar de sina reflektioner med varandra och fyller på sina mindmaps med nya insikter.

– Utifrån dessa reflektioner skriver eleverna en personlig text på engelska där de fördjupar sina tankar om vem de är. Sedan skapar de egna masker i Reality Composer med ansiktsankring och spelar in en muntlig presentation där de berättar om masken och de delar av sig själva som den symboliserar.

– Genom att arbeta i flera uttrycksformer som text, bild, röst och AR får eleverna möjlighet att använda både analytiskt och kreativt tänkande. Det gör lärandet djupt personligt och ger dem språk för att uttrycka tankar om identitet, självkänsla och tillhörighet. Jag har sett hur även de elever som vanligtvis är försiktiga blommar ut när de får kombinera skrivande, skapande och teknik.

– Projektet bidrar till ökad språklig säkerhet, självinsikt och mod att uttrycka sig. Det visar hur digitala verktyg kan användas, inte för teknikens skull, utan för att skapa mening, delaktighet och fler vägar till förståelse och uttryck.

Maria Rosén

Malung-Sälens gymnasieskola
Malung-Sälen

Presentation

Presentation av Maria Rosén

Vem är du och vad jobbar du med?
– I mitt arbete som yrkeslärare består stora delar av min arbetsdag med att undervisa i våra yrkeskurser samt att vara ute och nätverka med företag och besöka eleverna ute på deras APL-platser. Eleverna gör sitt arbetsplatsförlagda lärande runt om i vår kommun samt i närliggande kommuner så jag har förmånen att träffa många företagare i både små och stora företag. Jag är även programansvarig på Försäljnings- och serviceprogrammet och min roll är att se till att vi följer våra riktlinjer och rutiner som vi skapat i syfte att hålla hög kvalitet i undervisningen, att vi följer samhällsutvecklingen och ha koll på vad som är aktuellt i vår bransch.

– Jag är även en av kommunens förstelärare sedan flera år tillbaka. I mitt nuvarande uppdrag som förstelärare jobbar jag med läs- och skrivutveckling på yrkesprogrammen tillsammans med övriga yrkeslärare på skolan, ett viktigt jobb med tanke på senaste PISA-undersökningen.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag jobbar i hög grad med individanpassad undervisning för att varje elev ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Jag jobbar mycket med att hitta elevens inre motivation, det vill säga hur kan jag göra det här arbetet motiverande för just den här eleven?  Detta innebär att undervisningen behöver vara tydlig och strukturerad samtidigt som jag behöver vara flexibel för att kunna anpassa det vi jobbar med utifrån de elever jag har i klassrummet. Vi jobbar ofta med samma saker men på flera olika sätt.

– I min skolförlagda undervisning använder jag digitala böcker från Liber där jag hittar bra litteratur som rör våra yrkeskurser. I de digitala böckerna kan du också få texten uppläst, du kan göra färgmarkeringar och skriva text i marginalen precis som i en fysisk bok.

– Eleverna på Försäljnings- och serviceprogrammet får under mina lektioner lära sig att jobba med Officepaketet. Detta för att vi ser att många företag använder det på olika sätt i arbetet. Flera av våra elever som är ute på APL har kunnat jobba i exempelvis Excel och Word i det dagliga arbetet på APL-platsen. Dels för att göra skyltar men även för att föra statistik och göra ekonomiska beräkningar. Vi jobbar mycket med Googles verktyg, bland annat i formulär som vi jobbat med en hel del när vi gjort marknadsundersökningar åt handlarna i Malung och det lokala annonsbladet Malungsbladet.

– AI är här för att stanna och jag vill att eleverna ska lära sig använda AI på ett smart sätt. Jag vill att de ska lära sig olika funktioner och att AI är och kommer att vara en del av arbetet oavsett vad de hamnar i för bransch. Vi jobbar mycket med källgranskning av information men också funktioner som kan hjälpa eleverna att exempelvis sammanfatta text. Vi kommer även in på lagar som upphovsrätt i arbetet med AI och eleverna tycker det är roligt och spännande att utforska AI. Jag kommer framöver jobba med SmallPDF med en elevgrupp där de ska få undersöka hur man kan använda AI för att sammanställa information från PDF-filer. Detta är aktuellt just nu då en av mina elever ska hjälpa sitt APL-företag att sammanställa information från PDF-dokument in i ett nytt datasystem. Detta är ett bra exempel på hur vi kan samarbeta med företag och tillsammans med eleverna försöka lösa deras problem.

– Canva är ett digitalt program som vi använder mycket för arbete med layout till olika arbeten som till exempel logotyper, grafiska profiler, inlägg på sociala medier, marknadsföringsmaterial i tryck och för att göra affischer. Även Canva har AI integration.

– Jag vill även att eleverna ska lära sig hur man navigerar genom olika sökmotorer, vi pratar mycket om algoritmer och hur de styr våra flöden. Vi jobbar med att jämföra olika källor och hur man jobbar med att källgranska olika typer av information. Vi har jobbat med källgranskning av till exempel bilder, som är viktigt nu när AI kan generera verklighetstrogna bilder, detta gör vi bland annat genom att använda TinEye men även genom att analysera bilderna. Många elever får sin samhällsinformation och nyheter genom sociala medier och därför är det viktigt att vi rustar eleverna hur man kritiskt granskar information. Vi jobbar mycket med att analysera och använda olika digitala plattformar som exempelvis Instagram, Snapchat och TikTok som eleverna, företag och influencers ofta använder. I dessa appar kan man skapa AI genererat innehåll, främst genom Meta AI. Vi skapar innehåll tillsammans med eleverna både till programmets sociala mediekonton samt till olika företag. Vi jobbar regelbundet med uppdrag åt olika företag där vi skapar material till deras sociala mediekonton. Under ett läsår fick vi sköta en lokal förenings Instagramkonto. I arbetet fick vi även ta fram en grafisk profil åt föreningen, mycket lärorikt för eleverna att göra något på riktigt.

– Jag har tillsammans med mina kollegor även jobbat med trendrapporter i Sälen Weekend, vilket vi även kommer att göra i år. Eleverna förbereder arbetet i klassrummet och ute hos företagen och får sedan se arbetet publiceras i det lokala annonsbladet. Jag ser att när vi samarbetar med företagen så växer eleverna. De skärper sig och vill leverera något bra. Företagsuppdragen är motivationshöjande för eleverna och de växer otroligt mycket som människor under dessa uppdrag. Dessutom skapar de bra kontakter med arbetslivet vilket kan, och har, lett till jobb efter gymnasiet.

– LearnWare är ett digitalt program som vi använder för elever som är ute på APL. I LearnWare sköts bland annat när- och frånvaro. Eleverna lägger också in bilder och text från sin APL-plats via en app på telefonen. På så sätt kan jag som lärare följa elevens arbete och se vad hen jobbar med. Detta är ett bra underlag att ta fram under trepartssamtalen. Detta program används av samtliga yrkesprogram när eleverna är ute på APL.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Samtliga program arbetar på olika sätt med olika digitala verktyg utifrån det behov som finns på respektive program. Vi får hjälp och stöd av kommunens IT-enhet med de grundläggande delarna, det vill säga att vi har en fungerande IT-miljö. Vi har även vår egen “Google-guru” på skolan som utbildar och informerar om det som rör Googles plattform. Vi använder A-dagar (när eleverna har studiedagar eller lov) till att jobba med frågor som rör hela verksamheten, till exempel hur vi kan och bör använda oss av AI. I arbetet med att integrera ILT som en naturlig del av undervisningen har vi stöd av skolans specialpedagog, som kan hjälpa både oss lärare men framför allt eleverna att komma igång med användandet av ILT. Skolledningen ser också till att vi har möjlighet till tid i arbetslagen att diskutera användandet av digitala verktyg i arbetslagen. Vi får även stöd av ledningen att hitta forum för utbildning i de verktyg vi använder, vilket är en förutsättning för att vi ska ha bra nivå och kvalitet på det vi gör.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– För mig är det yrkesdidaktiska otroligt viktigt, våra elever ska lära sig ett yrke men samtidigt även förbereda sig för vidare studier. Jag ser att när jag integrerar skolarbetet med riktiga uppdrag så får jag eleverna att vilja mer och att vara mer noggranna. När eleverna har autentiska uppgifter vill de göra ett bra jobb. De är noga med att källgranska och läsa på om det vi ska jobba med. En förutsättning för att eleverna ska tycka att det är roligt att jobba med företagsuppdrag är att de känner sig trygga med det de ska göra. Det innebär att jag måste förbereda eleverna på ett bra sätt.

– Jag använder mig ofta av EPA-metoden, enskilt, par (eller grupp) och sedan helklass. Eleverna får då förbereda sig på egen hand genom att läsa, lyssna (i till exempel e-bok), titta på filmklipp, söka på nätet eller vad som passar eleven bäst. Sedan blir det diskussioner i smågrupper. Ofta ber jag eleverna att spela in diskussionerna i valfritt digitalt program så att jag i efterhand kan gå tillbaka och lyssna på vad de pratat om. Ofta får de redovisa vad de kommit fram till genom att göra en kortfilm eller en digital presentation. De får välja fritt vilket program/app de väljer när de gör filmerna och presentationerna, här får de möjligheten att vara kreativa och utforska det program eller app de valt att använda. Det är bara bra att de varierar sig och får prova olika sätt att använda digitala program och appar.

– Efter redovisningarna har vi helklassdiskussioner som jag ofta styr med hjälp av färdiga frågor eller scenarion de får diskutera, dessa kan jag ta fram genom att lägga in elevernas material i något AI-verktyg. Efter detta arbete har eleverna ofta bra grundkunskaper i ämnet och är tryggare och mer förberedda för att ta sig an företagsuppdrag. Jag tycker det är viktigt att de får jobba med samma arbetsområde flera gånger och på olika sätt under läsårets gång. Alla har olika sätt att lära sig på och jag tycker därför att det är viktigt att jag som lärare varierar min undervisning. Om man ska bli duktig på något behöver man också träna, vilket är ett av mina argument för att vi ska göra samma sak flera gånger och på olika sätt. Jag ser att när eleverna jobbar i grupp får de elever som inte är så studiestarka eller har så bra förkunskaper ”draghjälp” av de elever som kommit lite längre i lärandet. Det är alltså mitt sätt att jobba med progression och göra eleverna så trygga i det de håller på med att de har bra självförtroende när de kommer ut i det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) och senare även i arbetslivet.

– Vi arbetar dagligen med något, ofta flera, av ovan nämnda digitala verktyg och vilket verktyg jag väljer att jobba med varierar från gång till gång beroende på elevernas förkunskaper och vad jag anser att eleverna behöver träna på utifrån de behov branschen har.

– För mig är det viktigt att jag hela tiden utvecklas som lärare och hänga med i vad som händer i branschen, i samhället, både lokalt, nationellt men även internationellt. På lokal nivå deltar jag på handels- och företagsmöten regelbundet. Där får jag bra insyn i vad man har för behov på lokal nivå samt vilka dilemman man står inför. Det är även där jag skapar samarbeten med de lokala företagarna. Jag och mina kollegor deltar även i forum där yrkeslärare från vår region träffas både fysiskt men även digitalt via FaceBook där vi delar med oss av våra kunskaper och lektionsupplägg. Jag har även sedan några år tillbaka registrerat mig hos eTwinning (European School Education Platform) för att kunna delta på konferenser, i diskussioner och förhoppningsvis i framtiden även kunna delta i ett projekt med andra skolor.

 

 

 

Maria Stengård

Fagerslättskolan
Nybro

Presentation

Presentation av Maria Stengård

Nominerad som en del av skolteamet på Fagerslättsskolan

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är språkutvecklare och lärare i svenska som andraspråk. Jag har i år även uppdrag som speciallärare i svenska och svenska som andraspråk.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag arbetar mycket med att utveckla elevernas ordförråd och läsflyt med hjälp av elevaktiva övningar utformade utefter varje elevs behov. Jag använder olika analoga och digitala kartläggningar som stöd för att planera min undervisning. Jag använder flera olika digitala lärverktyg i form av språkutvecklande appar och transspråkande för att vidga elevernas språkliga fält. Det är även viktigt hos mig att eleverna får lära sig strategier för hur digitala verktyg kan bli strategier och stöd för dem i framtida studier.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har deltagit i ett projekt kring digital kompetens med Linnéuniversitetet och Binogi.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag använder mig mycket av appen och korten från ”Ljuda med Boo” i min undervisning när jag arbetar med elever som behöver befästa språkljuden. Jag använder även appen ”Stava” för de elever som behöver höra hur orden låter. Den är bra att ha bredvid datorn när de skriver för att testa om ordet är rätt. Jag arbetar även mycket med att vidga det ordförråd de har, genom att placera orden i mittfältet på en mall och sedan hitta synonymer, besläktade ord, ord i samma kategori och motsatser samt homonymer.

– Det är något jag börjat arbeta mer med sedan mitt praktiknära Ulf-projekt vid Linnéuniversitetet (Allmänna Skolordförrådet) som nyligen avslutats. (Ulf = Undervisning Lärande Forskning)