Presentation av Maria Stengård

Nominerad som en del av skolteamet på Fagerslättsskolan

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är språkutvecklare och lärare i svenska som andraspråk. Jag har i år även uppdrag som speciallärare i svenska och svenska som andraspråk.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag arbetar mycket med att utveckla elevernas ordförråd och läsflyt med hjälp av elevaktiva övningar utformade utefter varje elevs behov. Jag använder olika analoga och digitala kartläggningar som stöd för att planera min undervisning. Jag använder flera olika digitala lärverktyg i form av språkutvecklande appar och transspråkande för att vidga elevernas språkliga fält. Det är även viktigt hos mig att eleverna får lära sig strategier för hur digitala verktyg kan bli strategier och stöd för dem i framtida studier.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har deltagit i ett projekt kring digital kompetens med Linnéuniversitetet och Binogi.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag använder mig mycket av appen och korten från ”Ljuda med Boo” i min undervisning när jag arbetar med elever som behöver befästa språkljuden. Jag använder även appen ”Stava” för de elever som behöver höra hur orden låter. Den är bra att ha bredvid datorn när de skriver för att testa om ordet är rätt. Jag arbetar även mycket med att vidga det ordförråd de har, genom att placera orden i mittfältet på en mall och sedan hitta synonymer, besläktade ord, ord i samma kategori och motsatser samt homonymer.

– Det är något jag börjat arbeta mer med sedan mitt praktiknära Ulf-projekt vid Linnéuniversitetet (Allmänna Skolordförrådet) som nyligen avslutats. (Ulf = Undervisning Lärande Forskning)

Presentation av Maria Winge

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare i matematik, teknik, biologi, fysik och kemi på grundskolan, år 7–9.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Våra elever har Chromebooks och vi jobbar i Googlemiljön. Det innebär att vi använder Google Classroom i alla ämnen. Här är det lätt för mig att dela ut fördjupningsuppgifter. Det kan vara allt från extra uppgifter att räkna i mekanik till simuleringar i PhET. Vi har också Magma som gör det möjligt för mig att till exempel enkelt se hur diagnoser i matematik gått. Jag kan även dela extra övningar till enskilda elever som behöver träna mer eller fördjupa sig. Jag försöker också jobba med att koppla bilder till nyckelbegrepp i min undervisning. Detta för att eleverna lättare ska komma ihåg. Sedan har vi under de senaste åren jobbat mycket med repetition på ett mer strukturerat och systematiskt sätt genom att jobba med startuppgifter. Vi räknar 6–7 uppgifter som visas i en presentation. Vi kör nästan exakt samma uppgifter tre gånger i rad.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi samarbetar i ämneslag där vi har träffar varje vecka. Här har vi möjlighet att både diskutera ämnesinnehåll, bedömning, laborationer och olika verktyg. Vi har i flera tillfällen de senaste åren haft något vi kallar ”Allekollega”. Det är tillfällen då hela kollegier på 7–9 har haft möjlighet att visa verktyg/program som vi tycker är användbarta.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tycker vi har kommit långt i vår teknikundervisning. I det centrala innehållet i teknik står det i LGr22 att vi ska jobba med arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar. Det innebär att vi jobbar med CAD-ritning (Onshape), programmerar i Python, programmera robotar i LegoMindstorms. Här får eleverna pröva och ompröva tills uppgiften är löst. Det är dessutom mycket lätt att differentiera. Jag kan låta dem rita svårare figurer, lära dem fler kommando eller lägga till fler sensorer. Vi vill ju också få eleverna intresserade för fortsatt utbildning inom teknik och det tror vi att vi har större chanser till genom att variera innehållet som vi gör.

Presentation av Marie Trapp

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som speciallärare i svenska och förstelärare i språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg på Släbroskolan, den största kommunala F-6 skolan i Nyköpings kommun. Jag undervisar elever i åk 1–6 på förmiddagarna och på eftermiddagarna coachar jag pedagoger och team, driver skolutveckling och leder kollegialt arbete i skolområdet. På kvällar och helger har jag kurser, bloggar och skriver på min bok. Så länge jag kan minnas har jag arbetat för att tillgängliggöra undervisningen genom verktyg som motiverar och engagerar samt ger eleverna möjlighet att utvecklas och lyckas utifrån sina egna förutsättningar.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I mitt arbete som speciallärare har jag en gedigen verktygslåda både analog och digital för att kunna möta varje elevs behov och förutsättningar. Jag använder digitala lärverktyg dagligen både på grupp och individnivå. Min roll i mötet med eleverna är att fungera som vägvisare och modell – eleverna får aldrig lämnas ensamma i sitt lärande vilket gör att undervisningen ofta utgår från ett gemensamt arbete på smartboarden. Vi gör tillsammans innan eleverna gör på egen hand. Vi använder Polylino, Begreppa, det digitala Stjärnsvenskabiblioteket, Inlästa läromedel med mera för att genomföra strukturerade textsamtal.

– Utifrån den gemensamma textbearbetningen skriver vi ofta text tillsammans där jag visar på användandet av talsyntes och andra assisterande verktyg. Eleverna läser och skriver sedan på egen hand i olika digitala verktyg beroende på syfte. Bookcreator, Creaza, Storyjumper, Stjärnsvenskan med flera är motiverande program för det kreativa skrivandet. Den tekniska sidan av läsning och skrivning det vill säga avkodning, inkodning och stavning tränas i det multisensoriska programmet Trädet Web där varje elev har sin egen ingång utifrån den nivå hen befinner sig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har utvecklat en hållbar undervisningsutveckling både när det gäller den tekniska sidan av läsning och skrivning samt förståelsesidan och det läsfrämjande arbetet. Vårt systematiska arbete utgår från RTI-modellen där vi pedagoger tillsammans screenar, analyserar och sätter in stödinsatser. Vi utvärderar och förfinar utifrån ett tydligt kalendarium med kollegiala träffar. Vi utgår också från ett läsande årshjul där vi har regelbundna kollegiala träffar (bokcaféer) med olika fokus. Återkommande är ”Hela skolan lyssnar” när vi fokuserar på assisterande verktyg, ”Den medvetna Högläsningen” där vi fokuserar på olika modeller för textsamtal. ”Släbros Alma” där vi fokuserar på skrivande. På våra kollegiala träffar får pedagogerna inspiration och möjlighet att prova olika digitala verktyg och modeller för att ta med sig in i sin egen undervisning. Hela skolan har ett gemensamt digitalt classroom och en gemensam drive där vi delar presentationer, verktyg och reflektioner med varandra.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I vårt systematiska arbete i läs- och skrivundervisningen används ett digitalt verktyg som utgår från phonics, är mycket strukturerat och med långsam progression. Programmet heter Trädet Web och används av 30–40% av eleverna i respektive årskurs och så gott som alla andraspråkselever i årskurserna. Genom Trädet Web med tillhörande utbildning har pedagogerna på skolan utvecklat ett gemensamt förhållningssätt för att undervisa i läsning och skrivning med tydliga strategier för avkodning och stavning.

– Unikt för Trädet Web är gehörsskrivning där eleven lyssnar, härmar, spelar in, lyssnar igen och skriver med talsyntes. Talsyntesen är ett ovärderligt verktyg för många elever. På Släbroskolan används Trädet Web både för nyinlärning i de lägre årskurserna och Ominlärning för elever där läsinlärningen inte varit framgångsrik, för elever med läs- och skrivsvårigheter, elever med uttalsproblematik och elever med annat modersmål än svenska. Genom att arbeta systematiskt med verktyget har hela skolans läs- och skrivundervisning utvecklats med digitalt stöd och resultaten har inte uteblivit. Släbroskolan har fina resultat och framför allt är det våra andraspråkselevers resultat som sticker ut positivt

Presentation av Martin Frisén

Presentation av Martin Sörensson

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Bildlärare åk4-9 och IKT-pedagog för skolan.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning utgår jag alltid från att nyfikenhet är motorn för lärande. Alla elever, oavsett nivå, behöver känna att de har möjlighet att lyckas, men på sitt sätt. Därför differentierar jag genom att erbjuda flera vägar in i samma kunskapsmål.

– Oftast består mina uppgifter av en ram, till exempel designa ett skyltfönster, food truck eller en bok. Innehållet bryr jag mig inte så mycket om, det är tanken och designen bakom som räknas. Med hjälp av digitala verktyg som iPad, Gemini och Keynote kan elever välja hur de vill visa sina kunskaper: genom film, bild, ljud eller text. AI blir här ett stöd för individualisering, en elev kan få en text förenklad, en annan får fördjupande frågor eller återkoppling på sitt resonemang.

– För mig handlar differentiering inte bara om anpassning, utan om att skapa mening för varje elev.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag leder kollegialt lärande genom korta “mikro-workshops”, där vi tillsammans utforskar hur digitala verktyg kan förenkla, fördjupa och förnya undervisningen. Genom Apple Teacher-programmet och mitt arbete i EdMasters-nätverket får kollegor både struktur och inspiration. Vi delar elevexempel, testar AI-stöd i klassrummet och bygger gemensamma mallar för lektionsdesign.

– Fokus ligger alltid på nyfikenhet och mod, inte på perfektion. Vi lär tillsammans, provar och skrattar när det blir fel och växer med varje försök.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett arbetssätt jag vill lyfta fram är mitt AI-pilotprojekt med årskurs 7, där eleverna lär sig att använda AI som ett kreativt och kritiskt verktyg. I en lektion fick de uppdraget att skapa egna spel i Google Gemini.

– Eleverna tränade problemlösning, logik och språk samtidigt som de fick se sina idéer bli till fungerande spel. Det skapade en stark känsla av agency, att deras idéer faktiskt kan bli verklighet. AI-stödet gör att varje elev kan utmanas på sin nivå: vissa fokuserar på design, andra på textlogik eller kod. Resultatet blev engagerade elever som vill fortsätta skapa även efter lektionen, och som förstår tekniken bakom de verktyg de annars bara använder.

Presentation av Martina Hevelius

Nominerad som en del av arbetslaget Sfi-trelleborg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare i svenska som andraspråk, engelska och franska och jag jobbar som sfi-lärare.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag fångar kontinuerligt upp eleverna och coachar de framåt utifrån behov och förutsättningar. Jag använder mig av skolans lärplattform och har en detaljerad veckoplanering, Lunis, QR-koder med instruktioner, exempel, hörförståelse med mera, samt individuell färdighetsträning.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har gemensamma genomgångar när nya gemensamma digitala verktyg introduceras. Vi har en It-enhet som stöttar vid behov. Vi har personal som ger stöd med den digitala lärplattformen. Vi har en lärare som har digitalisering som expertområde, som vi kan vända oss till. Vi auskulterar hos varandra. Vi har teach-meet. Vi hjälper varandra om vi inte kan!

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag har en tydlig lektionsstruktur med en tydlig veckoplanering, som alltid finns tillgänglig digitalt. Det motiverar, ger trygghet, underlättar studierna och förhoppningsvis ökar genomströmningen.

Presentation av Matilda Svensson

Nominerad som en del av arbetslaget Sfi-Trelleborg

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag är sfi-lärare och undervisar just nu tillsammans med en kollega i en grupp elever på studieväg 1, kurs A och B. Jag jobbar också med kartläggning av sökande till sfi.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Hela gruppen jobbar med samma tema till exempel familj, men beroende på kurs och nivå läser eleverna texter med olika svårighetsgrad och löser uppgifter anpassade efter kurs, nivå och text de läst. Med hjälp av QR-koder kan eleverna lyssna på texter och övningar i egen takt och i förväg.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi använder lärplattformen Canvas för eleverna och den fortsätter även på grundläggande, gymnasiet och yrkesvux. Målet är att strukturen ska vara densamma oavsett vilken lärare eller kurs det gäller. I arbetslaget använder vi Teams och Loop.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag vill lyfta fram läsning av skönlitteratur i undervisningen. Skönlitteratur tränar läsförståelse, ökar ordförråd, tränar uttal, ger möjlighet till transspråkande, utvecklar det abstrakta tänkandet och i litteraturen kan eleverna hitta personer att identifiera sig med och händelser att känna igen sig i.

Presentation av Mats Larsnäs

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag är gymnasielärare med över 25 års erfarenhet av IT-pedagogik och har jobbat inom nästan alla delar av skolväsendet, från förskola till universitet. Jag strävar efter att ständigt ligga i framkant när det gäller digitalt lärande. Idag jobbar jag på Sveriges Ridgymnasium i Varberg. Jag har alltid varit otroligt fascinerad av hur vi lär oss saker, vilket ledde mig till att studera kognitionsvetenskap. Allt det jag lärde mig där tillämpade jag först på mig själv och sedan tog jag det med mig in i klassrummet och skapade ”Projekt Emma”, en undervisningsmodell inom samhällsekonomi där jag blandar AI, didaktik och kognitiva principer. Eleverna kan ta till sig via ljud, film, text och spel och får stöd via specialgjorda chattbottar för bästa möjliga förutsättningar för inlärning. Utöver min undervisning föreläser jag också om hur man kan använda AI och VR för lärande. Jag jobbar också som konsult åt Binogi.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag försöker att anpassa undervisningen och ge eleverna valmöjligheter. Vi människor lär i stort sett på samma vis men variation och differentiering är viktigt. I samhällsekonomi med ”Projekt Emma” har jag skapat ett helt smörgåsbord av digitala resurser, allt från podcasts och ljudböcker till spel och en AI-genererad film som utspelar sig i Varberg. De specialgjorda chatbottarna är också av lite olika typ och svårighetsgrad.

– En av chatbottarna är egen anpassning av ett lyckat projekt som gjorts på Harvard. Eleverna kan till exempel “ringa upp” och prata med sin samhällskunskapslärarchatbot Jonas som är baserad på min läroboktext. Ytterligare ett exempel är mitt projekt Nikita, där jag kombinerar AI och VR för att hjälpa elever i språkundervisningen, särskilt de som känner sig osäkra eller har talrädsla.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Tillsammans med min kollega Zandra Stenman arbetar jag med den digitala utvecklingen på Sveriges Ridgymnasiums skolor. Vi började introducera AI för våra kollegor redan i december 2022. Vårt arbete är väldigt praktiskt, vi har tagit fram skolornas AI-policy och vi håller löpande workshops.
Utöver det gör jag vad jag brukar kalla en slags ”gerillafortbildning”, där jag sätter mig ner en och en med mina kollegor och hjälper dem att hitta lösningar som passar just deras ämnen och deras elever. Det handlar om att ge konkret och relevant stöd i vardagen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ja, det finns två projekt jag är extra stolt över. I ”Projekt Emma” är den ”jobbiga” AI-chatbotten ett favoritverktyg, eftersom den är effektiv för att nöta in och befästa kunskap genom att tvinga eleverna att verkligen tänka och anstränga sig.

– Ett annat projekt som ligger mig varmt om hjärtat är Projekt Nikita. Där kombinerar jag AI och VR för att låta elever träna engelsk konversation i en trygg miljö. De får helt enkelt ta på sig ett VR-headset och prata med olika AI-karaktärer. Resultaten är att elevernas talrädsla minskar, och mängden tid de faktiskt pratar engelska ökar jämfört med i ett vanligt klassrum. VR fungerar som en slags ”känslomaskin” som gör att de vågar uttrycka sig mer. Det allra bästa är att effekterna faktiskt följer med i den “verkliga världen”. Jag ser hur elever blir modigare och pratar mer även på de vanliga lektionerna efter att ha tränat i VR

Foto: Thomas Niemi

Presentation av Matthias Andersson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som högstadielärare, mina ämnen är de fyra SO-ämnena samt Idrott och hälsa. Jag jobbar också som fotbollsinstruktör på Åtvidabergs fotbollsgymnasium.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag jobbar mycket med genomgångar där jag försöker få med och involvera eleverna för att de lättare ska förstå, är man en del i processen blir man mer aktiv tänker jag oavsett vilken nivå man befinner sig på. Att använda autentiskt material i exempelvis historia är en bra sak som jag vill lyfta fram som en bra intresseväckare för att få med så många som möjligt. Det kan till exempel vara min sten från Berlinmuren eller min farmors ransoneringskuponger från andra världskriget. Då vi också har ett digitalt läromedel i SO-ämnena finns väldigt goda förutsättningar för att kunna få med alla elever på de olika nivåer de befinner sig. Det går exempelvis att välja lättlästa texter och det går också att lyssna och tala in svar. Det finns också bra möjlighet i Classroom att lägga upp olika uppgifter till olika elever där man kan få välja nivå och ingen annan behöver egentligen veta vilken uppgift man väljer.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På Alléskolan arbetar vi just nu med en AI-utbildning som är obligatorisk för hela personalen och sträcker sig över hela läsåret. Den består av individuellt arbete, föreläsningar samt testa själv-uppgifter. Detta är väldigt inspirerande och leder fram till bra diskussioner och arbete om och med ett verktyg som innebär stora möjligheter för elevers lärande men också och kanske framför allt möjligheter för oss lärare.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Trots all digital teknik och de möjligheter som detta innebär skulle jag ändå vilja lyfta fram kontakten med eleverna som den största anledningen till bra lärande och resultat. Att kunna ge mina elever en psykologisk trygghet i en miljö där de vågar vara sig själva, vara delaktiga, vågar vara bra och vågar visa att det kan är en av de absolut största framgångsfaktorerna för ett bra lärande. Min ledarfilosofi, både som lärare och fotbollstränare, är kram och krav. Varma relationer där man visar att man tycker om eleverna och tror på dem är en viktig förutsättning för att sedan kunna jobba med kravställning. Det går att få eleverna att förstå att det går att göra lite till än vad deras första tanke är och därmed också uppnå bättre resultat.