Presentation av Joakim Flink

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är AI-pedagog och ansvarig för Sveriges teknikspetsutbildning mot smarta system och produkter. Vi integrerar AI, VR och IOT som del av vår lärprocess och bygger coola applikationer helst till samhällsnyttan som utbildning för hjärtoperation för sjuksköterskor i VR, men ibland också med stora företag, startups och universitet.

– Jag hjälpte skolverket att ta fram den nya AI kursen för gymnasiet och var också inblandad i programmering i grundskolan. När jag inte är på gymnasiet åker jag runt och inspirerar och hjälper andra skolor dra nytta av AI som ett pedagogiskt redskap. Jag är också en av grundarna till EHT-Kollen vilket är ett digitalt samarbetsverktyg för elevhälsan med mål mot 0 tolerans för psykisk ohälsa och självmord i skolan .

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi använder mycket AI för att anpassa hur vi arbetar och så alla får materialet till sig på ett sätt som passar dem. Vi testar med anpassade information från språkmodeller utifrån var och ens kognitiva profil och mycket annat. Vi ser det som en resa vi gör tillsammans lärare och elever. Vi testar att använda VR som extra anpassning för att till exempel skärma av eller görs Idrott roligare.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har haft AI-föreläsning och workshop, och på min avdelning arbetar vi med öppna klassrum och ämnesintegrerat. Vi äger alla eleverna skolgång tillsammans, inte separat.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag tycker AI är fantastiskt bra som hjälpmedel i skolan om man lär eleverna använda det rätt som en assistent. Att arbeta projektbaserst och i team som vi alltid gör stärker elevernas samarbetsförmåga och förståelse för att laget alltid är bättre än jaget. Utbildning ska vara roligt och en gemensam resa och det handlar om varje elevs unika utbildning och hur den sker bäst.

Presentation av Joel Rangsjö

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är gymnasielärare i spanska och svenska. Jag har tidigare jobbat på Bäckadalsgymnasiet, ett yrkesgymnasium i Jönköping, men jobbar sedan läsårsstart som verksamhetsutvecklare AI där jag ansvarar för att kompetensutveckla och samordna utbildningsinsatser för pedagoger, elever och personal – från förskolan till gymnasiet inom AI.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– En av de stora fördelarna med att använda generativ AI är just att, när det främjar lärandet, kunna individanpassa undervisningen. Det kan handla om att generera en novell som handlar om badminton för att lära en elev vars enda specialintresse är badminton vad tema och motiv är i svenskan, eller att skapa chattbotar som beter sig som karaktärer i böcker och läromedel. AI är inte den enda lösningen på svensk skolas alla problem, men det kan användas för att fylla ett behov, en lucka, där vi inte räcker till eller saknar anpassat material

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har anordnat workshops varannan vecka där vi har täckt allt från Outlook till hur man kan arbeta formativt med hjälp av AI. Utöver det har vi haft flera temadagar och föreläsningar där AI främst har varit i fokus. Kollegiet har även kommit att innebära alla gymnasieskolor i stan och vi har i bästa Batman-stil haft en ”AI-taskforce” som har hjälpts åt att ta fram material, skriva riktlinjer och spridit goda exempel.

– Men det är inte bara lärarna som ska följa med på den digitala resan, med ska också eleverna. För att främja detta har vi bland annat startat ett AI-råd med både lärare och elever samt infört AI-undervisning på resurstid. Digital kompetens och AI-kunskap är en viktig jämlikhetsfråga, och därför har vi också skapat en AI-utbildning för lärare på den öppna sidan https://pedagog.jonkoping.se/ai

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag fick kanske den finaste kommentaren jag, kanske, någonsin fått i våras. En elev sa efter en lektion att ”Din undervisning är NPF-säkrad”. ”Vad är det?” frågade jag. ”Jo, men det innebär ju att den är varierad och att det alltid finns stegvisa instruktioner och så…”

– Tack Chat GPT! Det är, kanske, 20 sekunders arbete med en chattbot, att låta varje instruktion jag ger eleverna få passera Chat GPT med prompten: ”Agera som en specialpedagog med stor kunskap om elever med olika NPF. Bryt ner den här instruktionen för en elev som har behov av stegvisa instruktioner. Bryt ned den utan att innehållet går förlorat. Här kommer instruktionen”. Jag är på inga sätt en perfekt lärare, men jag är övertygad om att generativ AI gör mig bättre.

Presentation av Johan Englund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är 37 år och har arbetat som gymnasielärare i 12 år i ämnena matematik, programmering och webbutveckling

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag använder visuella hjälpmedel med bland annat Geogebra och inbyggda grafverktyg i Smart Notebook. I vissa moment kan eleverna använda en länk till exempel Geogebra för att laborera med värden på olika konstanter för att förstå samband. I ämnen som programmering är det värdefullt att genomföra exempel tillsammans med eleverna för att upptäcka tillsammans.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi arbetar ämnesvis. I ämneslaget för matematik samarbetar vi med verktyg som exempelvis Geogebra och Kunskapsmatrisen. Lärare har även kunnat anmäla sig till programmeringskursen ”Python för lärare” för att utveckla sina programmeringskunskaper. Det skulle även vara öppet för oss att exempelvis ägna ämnesträffar åt programmering.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Mitt tankesätt är alltid att eleverna är i fokus. Genomgångar ska vara väl förberedda och innehålla varierade exempel så att alla kan förstå och hänga med. En konkret situation i matematik är genomgång följt av eget arbete, innan lektionen är slut delar jag ut en ”exit ticket” där eleverna får visa att de kan innehållet vi arbetat med. Detta arbetssätt brukar ofta leda till att eleverna får reflektera lite extra över hur de ska tänka. Ett alternativt upplägg är att inleda nästkommande lektion med en ”exit ticket” på föregående moment.

Presentation av Jonatan Tensetti

Vem är du och vad jobbar du med?
– Sedan en tid tillbaka är jag lärare på SFI, men har en karriär som lärare i engelska och svenska som andraspråk på grundskolan. Parallellt med mitt läraryrke har jag jobbat som IKT-pedagog och blev 2021 nominerad till Guldäpplet för mitt arbete med att kollegialt tillgängliggöra lärandet med digitala verktyg.

– Nu försöker jag mest få tiden att räcka till! Jag reser runt och föreläser om AI i olika skolsammanhang och driver, med Danny Stacey och Joel Tensetti, podcasten ”AI-snack”. Tillsammans med Internetstiftelsen anordnade jag tre stora föreläsningsdagar med tusentals deltagare och ett stort antal föreläsare – allt från lärare och forskare till skolledare och processutvecklare. Jag har skrivit en bok om AI och kompensatoriskt lärande och försöker sprida så mycket kunskap som möjligt om AI och skola via min blogg och på sociala medier. Det har gått så långt att jag på SETT fick smeknamnet ”AI-världens Blondinbella”! Jag, Danny och Joel står också bakom hemsidan eduai.se, som fungerar som ett nav för lärare som vill lära sig mer om AI.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– På SFI har jag turen att få arbeta med en flexibel studieform där jag använder ett digitalt läromedel som en roadmap för elevernas kurser. Eleverna arbetar självständigt igenom materialet steg-för-steg och vid lektionstillfällena sitter jag ner med varje elev och går igenom deras progression en-till-en. Detta ger mig möjlighet att skapa anpassade uppgifter baserat på vad de har svårt för och vad de redan behärskar, vilket kan inkludera uppgifter genererade med AI eller från det digitala läromedlet, beroende på uppgiftens natur.

– Jag använder generativ AI för att skapa läromedelstexter, grammatikövningar och lyssningsövningar som är anpassade efter elevens språkliga nivå. Jag har också skapat en chattbot som simultant tar reda på elevens nivå och intressen, uppmuntrar till fortsatt samtal och ställer följdfrågor på rätt nivå.

– Även om generativ AI är ett nytt inslag i SFI- och vuxenutbildningen, har jag märkt att eleverna upplever det som en mer engagerande inlärningsupplevelse. De får möjligheten vilken tid på dygnet skriva och samtala på svenska med någon som uttrycker sig på deras nivå. Detta har också gjort att mina arbetsuppgifter förskjutits från att skapa material, till att fokusera mer på en mer personlig kontakt med varje elev. Denna kontakt tror jag är avgörande för deras fortsatta studier och framsteg.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Eftersom vi har olika studieformer så har vi direkt behovet att hela kollegiet är med på den digitala resan. Däremot ingår vi i arbetsmarknadsförvaltningen och där finns det stora behov att bli mer digital. Vi har två team som arbetar med digitala frågor på olika nivåer, där bland annat jag ingår. Vi har fortbildningar och föreläsningar utifrån de behov som vi identifierar.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag vill slå ett slag för att anpassa en konventionell arbetsmetod med hjälp av generativ AI och sedan mäta det upplevda resultatet. Jag ska ge ett exempel som jag själv använder.

– EPA-metoden (Enskilt, Par, Alla) är en pedagogisk modell som engagerar alla elever i lärandet. Först tänker varje elev enskilt kring en fråga eller ett ämne. Därefter diskuterar de sina tankar i par, vilket ger möjlighet att jämföra och fördjupa idéer tillsammans. Slutligen delar paren sina insikter med hela klassen, vilket leder till en gemensam förståelse och rikare diskussion.

– ECPA-metoden bygger vidare på EPA genom att introducera ”C” för Chattbot eller generativ AI. Efter den enskilda reflektionen interagerar eleverna med en chattbot för att utforska och testa sina tankar innan de diskuterar i par. Detta steg ger dem möjlighet att få omedelbar feedback, ställa frågor och fördjupa sin förståelse. Vinsterna med ECPA-metoden inkluderar djupare lärande, utveckling av kritiskt tänkande och mer engagerade klassdiskussioner. Genom att använda AI kan eleverna förbereda sig bättre och bidra med välgrundade insikter, vilket berikar hela lärandeprocessen.

Presentation av Karolina Ludvigsen

Nominerad tillsammans med Ann-Christine Tvingby.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare på en avdelning med barn i åldrarna 3-5 år.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi strävar mot att nå alla barn genom att låta dem uppleva och utforska ämnen utifrån olika infallsvinklar och med hjälp av olika verktyg. Vi använder digitala lärverktyg som ett komplement till de traditionella verktygen för att låta barnen få erfara fler dimensioner i sitt lärande och försöka stimulera alla barns lärande. Digital teknik möter traditionella metoder!

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Just nu bedriver vi ett digitaliseringsprojekt där en del är att vi erbjuder våra kollegor på förskolorna i kommunen kompetensutveckling kring digitala verktyg som de önskat fortbildning kring. Detta innebär workshops där de praktiskt får prova på olika digitala verktyg som de kan ha användning för i sin egen undervisning.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Vi använde QR-koder för att väva samman rörelse, språk, matematik och samverkan mellan förskola och hem. Vi anordnade en (frivillig) orientering där varje barn fick med sig en karta hem där vi markerat var vi satt upp QR-koderna i samhället runt vår förskola. Tillsammans med sin familj fick barnen gå på ett äventyr för att hitta och skriva upp vilka figurer som gömde sig bakom varje kod.

Presentation av Katarina Sjöberg

Nominerad som en del i Lindskolans lärarlag

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som speciallärare på en anpassad grundskola med PREST ämnena slöjd och hemkunskap. Utöver ämnesundervisningen arbetar jag även enskilt med en del elever som har behov av extra stöd på olika sätt. Jag jobbar även med elever i olika gruppkonstellationer där eleverna arbetar tillsammans för att de på så sätt får möjlighet att utvecklas tillsammans.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För att kunna vara en del av samhället är förmågan att kunna kommunicera central. Genom att använda olika former av allmän kompletterande kommunikation (AKK) utvecklar jag elevernas kommunikation. Jag arbetar främst med grafisk allmän kommunikation (GAKK) där jag använder mig av både digitala och fysiska bilder. Mitt arbete med att utveckla elevernas kommunikation har underlättats med hjälp av en Widgitplatta (en Ipad med kommunikationshjälpmedlet appen WidgetGo på). Med hjälp av Widgitplattan kan jag göra upplägg som är anpassade utifrån de olika elevernas behov och kognitiva förmåga. Upplägget och lektionerna anpassas utefter varje elevs behov och förmåga.

– Jag arbetar även med att eleverna ska läsa, diskutera och kritiska granska information vi läser på nätet. Tillsammans skapar vi Power Point-presentationer som eleverna sedan får presentera för sina kamrater. Jag filmar även eleverna när de berättar om något de har lärt sig. Dessa filmer visar sedan eleverna för sina klasskamrater.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi i lärarlaget har ett tätt samarbete där vi till exempel delar lektionsupplägg med varandra.
Vi arbetar med gemensamma teman och vid våra möten delar vi med oss av vårt material. Detta för att hela tiden underlätta vårt arbete. Vi delar upplägg på Google drive vilket sparar vår tid samt får en gemenskap i hela lärarlaget. Hela skolan arbetar dessutom gemensamt i ett forskningsprojekt där vi haft ett givande samarbete kring digitala hjälpmedel och kommunikation.

– För att eleverna ska kunna utvecklas på bästa sätt och kunna använda sina Widgitplattor så har alla som arbetar med eleverna fått utbildning i hur man använder ”plattorna”. Dessa utbildningar har skett i form av kollegial handledning. Utbildningarna sker på studiedagar då alla i sin egen takt får möjlighet att använda ”plattorna”, detta är en ständigt pågående process.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Widgitplattan är ett av de verktyg där jag gör olika lektions- och kommunikationsupplägg. Med stöd av den ges eleverna möjlighet och förutsättning att utveckla sin kommunikativa förmåga och öka språkutvecklingen.

Presentation av Klas Jannborg

Nominerad tillsammans med Lars-Erik Larsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Utbildad lärare i svenska och historia. Jag har jobbat på Introduktionsprogrammen de senaste 12 åren och blev för 4 år sedan ansvarig för Yrkesintroduktion Fordon. Undervisar i de två gymnasiekurserna för åk1 på Fordonsprogrammet.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi använder enbart digitala läromedel i min klass. I år har vi bytt läromedel för att underlätta ytterligare för de som har svårt med läsförståelse. Att redan första dagen lära sig förnamnen på alla elever är en bra start. Ta sig tid för alla oavsett vilka svårigheter de har.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en IKT-grupp som jobbar för att vi ska ligga i framkant när det gäller digitalisering. Jag har suttit med i den gruppen sedan starten. Att berätta för andra vad vi jobbar med och visa att vi kan använda digitala verktyg i undervisningen är viktigt. De senaste åren har jag varit med och introducerat VR för våra kollegor. Vi har också haft IT-dagar då alla fått en möjlighet att ta del av VR, AI och andra digitala möjligheter.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Tydlig anvisning vad som ska göras under lektionen. Använder ett digitalt läromedel som eleverna kan jobba med mycket själva utan lärarhjälp. Detta gör att jag som lärare hinner sitta en stund hos varje elev under en lektion. Kopplar teoretiskt lärande med praktiskt lärande för att underlätta för eleverna.

Presentation av Lars-Erik Larsson

Nominerad tillsammans med Klas Jannborg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en tidigare bilmekaniker som har bytt yrkesbana till fordonslärare. Gillar att jobba med ungdomar. Jag är nu yrkeslärare i fordon Åk 1, IMY och vuxenutbildningen

Som förskollärare/lärare ska vileda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Började under pandemin att hitta lösningar under hemstudier som jag kunde följa upp och rätta utan jag behövde få in böcker, digitala läromedel. Sedan har det fortsatt efter att elever i enkäter sagt att de vill få mer varierad undervisningen. Så kom det till VR i utbildningen som är båda lärande och roligt och där även andra ämnen kommer in som engelska, följa instruktioner och att samarbeta.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har olika arbetsgrupper bland annat en IKT-grupp som jobbar med it-frågor, utveckling, och även lyssnar och hjälper oss att hitta lösningar.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I avsnittet om ”Motor grunder” så kopplar vi samman teori med att jobba med VR genom att sätta ihop en motor virtuellt, och går sedan vidare och skruvar på en riktig motor.

Presentation av Lindskolans lärarlag

På bilden, lärarlaget på Lindskolan, anpassad grundskola i Huddinge. Från vänster: Katarina Sjöberg, Helena Perlskog, Nella Celik, Nina Siirtola, Catrin Tall, Annett Andersson och Jenny Pettersson. 

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi är ett lärararbetslag som arbetar på en anpassad grundskola i Huddinge. Våra elever har intellektuell funktionsnedsättning och tilläggsdiagnoser såsom autism eller flerfunktionsvariation.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i er undervisning? Hur tar ni stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Kommunikation är en grundläggande rättighet för alla och är ett av våra viktigaste uppdrag. Vi arbetar med tydliggörande pedagogik och Allmän kompletterande kommunikation (AKK), genom tecken (TAKK), föremål, bildstöd och digitala hjälpmedel (GAKK).

– På vår skola strävar vi efter att utveckla elevernas kommunikation och möjlighet att utrycka sina behov och önskemål. Vi har under de senaste åren arbetat med ett stort projekt där eleverna jobbar med kommunikation via Widgitplattor. Det är en Ipad som endast är ett kommunikationsverktyg och ett digitalt hjälpmedel. Med hjälp av Widgitplattan har vi kunnat hjälpa eleverna att utveckla sin kommunikation och sina kunskaper på olika sätt, vi anpassar uppläggen på Widgitplattan utifrån elevens behov och kognitiva färdigheter.
Vi har under de senaste två åren haft ett givande samarbete med två forskare på Södertörns högskola kring vårt projekt som handlar om digitala hjälpmedel och kommunikation.

– Utifrån läroplanen Agr22 arbetar vi ämnesintegrerat, genom tematiskt arbete möjliggör vi kunskapsinhämtning på olika sätt utifrån varje enskild individ. I lärarlaget har vi gemensamt skapat anpassat arbetsmaterial för att eleverna ska kunna fördjupa sina kunskaper. Vi arbetar med att skapa filmer tillsammans där både elever och pedagoger är aktörer. För att öka förståelsen för hur man till exempel ska agera vid en brand så har vi gjort en utrymningsfilm som eleverna har möjlighet att titta på vid flera lär tillfällen. Vi har skapat filmer, musikvideo och sånger via greenscreen och AI där eleverna är aktörer.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett tätt samarbete där vi i lärarlaget till exempel delar lektionsupplägg med varandra. Vi har gemensamma teman och möten för att hela tiden underlätta vårt arbete. Vi delar upplägg på google drive och sparar på så sätt vår tid samt får en gemenskap genom hela lärarlaget. Hela skolan arbetar dessutom gemensamt i ett forskningsprojekt där vi haft ett givande samarbete kring digitala hjälpmedel och kommunikation.

Har ni något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som ni vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Widgitplattan är ett av våra verktyg där vi dagligen arbetar med dagbok mellan skola och hem, lektionsupplägg samt olika kommunikationsupplägg. Med stöd av Widgitplattan ges eleverna möjlighet och förutsättning att utveckla sin kommunikativa förmåga och ökar språkutvecklingen.

Lärarnas individuella presentationer:
Annett Andersson
Catrin Tall
Helena Perlskog
Jenny Pettersson
Katarina Sjöberg
Nella Celik
Nina Siirtola