Presentation av Jonas Carlzon

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en teknikintresserad och nyfiken naturmänniska som jobbar som förstelärare på Försäljnings- och serviceprogrammet, med inriktning mot digitalisering, tillgänglig lärmiljö och utveckling av vårt program.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För mig är grunden en god relation med alla elever, det är förutsättningen för att jag ska förstå och kunna stödja alla elever utifrån deras individuella kunskapsnivå. Jag använder främst AI i min undervisning, i alla steg. I planering, under lektionstid och som bollplank när det dyker upp utmaningar. Jag har skapat mina egna AI-botar för att underlätta arbetet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Tydliga strukturer när det gäller digitala plattformar och workshops inom aktuella teman. Jag håller i de bitar som har med digitala verktygen att göra och mina kollegor hör av sig till mig när de behöver support.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Det jag främst vill lyfta fram är det verktyg som jag skapat och som jag kallar för GY-Agenten, en specialtränad AI för lärare och elever på yrkesprogram. Den är tränad på alla styrdokument och ämnesplaner inom ett specifikt yrkesprogram, både GY11 & GY25 (det finns i dagsläget olika 13 agenter). Den har sparat mig och mina yrkeslärar-kollegor över hela landet många timmars arbete, som vi nu i stället kan ägna åt våra elever. I statistiken över användningen ser jag att de här AI-assistenterna tillsammans använts över 1000 gånger hittills. Det är ett stort antal yrkeslärare från hela landet som har börjat använda dem. Jag är övertygad om att det underlättat övergången till GY25 och bidragit till en högre kvalitet i undervisningen.

– Att ha en AI-assistent som är expert inom just ditt yrkesprogram, där du kan lita på källorna är en oerhört värdefull resurs när den kombineras med de kunskaper och erfarenheter som man har som yrkeslärare. En konkret undervisningssituation är när jag förra veckan snabbt behövde komma på en extrauppgift till en klass som blev klara med sin uppgift lite snabbare än jag tänkt. Jag bad snabbt GY-Agenten att skapa ett Case som eleverna kunde diskutera, utifrån det centrala innehåll som vi jobbade med just då. Det blev mycket lyckat, och vi fick ett väldigt bra lärande i vårt samtal utifrån den uppgiften. Utöver det har jag också skapat en delad mapp för handelslärare, där vi nu är flera hundra handelslärare från hela Sverige som delar vårt material med varandra. Det är också en värdefull resurs som betytt mycket för många.

Presentation av Jonatan Skaffare

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Jonatan Skaffare och har arbetat i Västerås stad sedan 2015. Sedan Valfiskens förskola öppnade 2023 arbetar jag här som barnskötare och lärcoach, där det varit viktigt för mig att digitala verktyg får en självklar plats i undervisningen. Jag brinner för att forma framtiden genom barns lärande, med värme, normkreativitet och källkritik som grund, samtidigt som jag inspirerar kollegor och utvecklar vår gemensamma pedagogiska kompetens.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag leder alla barn genom projekt som Pyjamashjältarna, där AI skapar böcker och illustrationer kring naturkunskap, matematik och värderingar som vänskap och samhörighet. Projektorer och robotar skapar levande miljöer och programmeringsövningar, så att varje barn kan delta och utvecklas utifrån sin nivå. Digitala verktyg ger barnen en tidig grund i digital kompetens och gör lärandet kreativt, inkluderande och differentierat.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Som lärcoach på Valfiskens förskola uppmuntrar jag kollegor att våga prova digitala verktyg, från programmering till projektorer och AI. Vi experimenterar och delar erfarenheter tillsammans, vilket stärker vår kompetens och skapar en trygg, kreativ och inkluderande lärmiljö. Målet är att barnen ska möta en digital verklighet på ett naturligt och tryggt sätt.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag använder AI för att skapa interaktiva berättelser där barnen bestämmer karaktärer och handling, samtidigt som jag inkluderar pedagogiska teman som matematik, natur och värderingar. Berättelserna fortsätter flera dagar och upplevs som barnens egna, vilket stärker kreativitet, delaktighet och lärande på ett spännande och inkluderande sätt.

Presentation av Juliana Melin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som barnskötare och IKT-pedagog i vårt område med fyra förskolor, Västra Ramlösa Förskolor. Jag är även drivande i stadens projekt BUMS (Barn och unga möter och skapar staden). Ett forum för att lyfta fram hur alla förvaltningar i staden arbetar tillsammans med förskolor och skolor för att lyfta fram barnens delaktighet och deras tankar och idéer i en konferens med utställning, föreläsningar och paneldebatter.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– En oerhört viktig del i min undervisning är att vara agil och snabbt kunna styra om den planerade situationen i andra riktningar där barnen vill utforska eller för att möta deras behov. Jag vidareutvecklar mina kunskaper inom befintlig och ny teknik som gör att jag får en större bredd att möta barnen på, oavsett tidigare nivå. Jag lägger stor vikt vid relationerna med barnen för att kunna möta dem med utmaningar på rätt nivå och i varierande konstellationer som utvecklar dem och mig.

– För mig är också en väl inarbetad struktur med goda relationer det som ger förutsättningar för ett differentierat lärande. Att ha en rutin där barnen delas upp i mindre grupper för att kunna möta alla barn och veta vad just de behöver för att utvecklas.

– De digitala lärverktygen används för att stärka barnens röster och uttryckssätt på en mängd olika vis, där deras tankar och röster inte kunnat framföras på samma sätt. Digitala lärverktyg ger möjlighet till skapande och uttryck där det analoga och fysiska kan vara ett hinder och det digitala i stället blir en accelerator för fantasi och kreativitet och ett utökat lärande.

– För att kunna möta alla barn vill jag också skapa en brygga mellan det analoga och digitala både när det gäller att skapa, utforska och att begripliggöra det vi tar oss an. Det handlar för mig om att som pedagog kunna använda det verktyg som är bäst för stunden, ibland analogt, ibland digitalt och ibland en blandning där gränserna suddas ut för det kreativa undersökandet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Min roll som IKT-pedagog är en stor del i hur vi förstärker både kunskaper i form av besök och stöd från mig i de olika arbetslagen. Där kan jag möta upp pedagoger som beskriver barnens arbete och jag instruerar i hur de kan addera digitala lärverktyg för att förstärka lärandet. Jag håller också i workshops för både pedagoger och lärarstudenter som är hos oss på VFU. VFU-studenternas workshop får också en spridning hos avdelningarna de är på, och tänder en nyfiken eld.

– Vårt förskoleområde ordnar varje år en filmfestival där alla avdelningar skapar film tillsammans med barnen med hjälp av olika tekniker och verktyg. Det fungerar som en ”morot” för att komma i gång med hur det barnen och vi gör, kan ta uttryck i ett digitalt format.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I mitt arbete med de små barnen är språkutvecklingen och samarbete ofta i fokus i alla undervisningssituationer men jag lägger extra vikt vid det när digitala lärverktyg är med. Jag har under åren jag arbetat sett så många tillfällen där språket verkligen tar fart när man kan få ett konkret resultat med digitala verktyg.

Några exempel på konkreta undervisningssituationer:

– Jag brukar låta barnen skapa stop-motionfilm av sånger som de tycker om och kommunikationen mellan barnen kommer verkligen i gång när de både behöver fundera kring vilket material de ska använda, hur de ska kunna få en nyckelpiga att flyga eller hur de ska göra för att barnen inte ska synas i bilderna de tar. Från att starta med att undersöka funktionerna till att se barnen till och med uppfinna egna ord som de säger till varandra när det är dags att klicka på kameran.

– Just nu skapar vi ett fantasialfabet där barnen först ritar och beskriver olika bokstäver för att sedan prompta fram en bild av dem i Google Gemini. Här är också språkutvecklingen i fokus både när bilden promptas fram och i diskussionen kring hur bilden blev. Blev det som vi tänkte oss eller vad vill vi ändra på eller lägga till? För varje bokstav blir beskrivningarna mer och mer detaljerade och utförliga.

– Vi använder också Laiban. En digital assistent som gör att barnen kan ta reda på information utan stöd från en vuxen och på så sätt ha ett större inflytande över sin dag. De kan få reda på när de går hem, vad det blir för mat eller vilka kläder man ska ta på sig när vi går ut.

– Att vi vuxna inte äger all information bidrar till en mer demokratisk miljö och påverkar också hur barnen ser på lärande och formar deras lärandeidentitet. Att Laiban ibland också svarar fel eller helt tokigt bjuder in till intressanta källkritiska diskussioner.

Presentation av Karin Ceder

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är Karin Ceder, en sportnörd som älskar fotboll, som gillar trädgård, att sticka, julen och tomtar. Jag har jobbat som förskollärare i snart 38 år och jobbar idag med 4-5-åringar.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Det viktigaste är att möta barnen på deras egen nivå och utgå från den för att de ska kunna utvecklas. Genom digitala verktyg reser vi utan att resa. Vi kan ta in omvärlden till förskolan och visa vårt arbete och vår vardag för andra genom bland annat bilder, filmer och sånger.  Vi ser likheter och skillnader. Vi letar fakta, idéer och inspiration, i böcker och digitalt. Vi lär av och med andra.

– Jag är också eTwinningambassadör, ett uppdrag som handlar om att väcka nyfikenhet och få fler svenska lärare att upptäcka möjligheterna med eTwinning. Genom workshops och handledning, både på plats och digitalt, stöttar jag lärare som vill starta egna projekt eller utveckla samarbeten över landsgränser. För personal inom förskolan håller jag korta onlinepass – små snabbtittar som visar hur eTwinning kan bli en naturlig del av vardagen. Dessutom deltar jag ofta i olika event där jag berättar om plattformen och delar erfarenheter från inspirerande exempel runt om i landet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi använder alla digitala verktyg, på ett eller annat sätt.Det är jag som driver digitala projekt via eTwinning, men med full stöttning i det från mina kollegor. Att som kollegor kunna ge varandra möjlighet att växa inom våra egna kompetenser gör också att barnen får ta del av så mycket mer under den tid de finns hos oss! Jag är också eTwinning-ambassadör.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag utgår alltid utifrån barnens intressen kring det tema/projekt vi arbetar med. För att fånga barnen, måste vårt arbete utgå från dem. Vad de kan, vad de vill veta och hur kan vi ta reda på det. När vi ska gå med i ett eTwinningprojekt frågar jag alltid barnen vad de tycker. Om de gillar idén, då blir det en fantastisk resa där vi lär oss nya saker tillsammans.

Presentation av Klas Jannborg

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag jobbar som Yrkeslärare på Nobelgymnasiet i Karlstad. Jag har ansvar för Yrkesintroduktion Fordon. Det är två årskurser där åk1 läser samma ämnen som man gör på nationellt program. Åk2 riktar sig framför allt mot praktik och anställningsbarhet. Jag har jobbat på skolan i 17 år och framför allt jobbat med ungdomar som inte har alla betyg med sig från grundskolan.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Att se varje elev varje dag och ta emot dem där de befinner sig. Många medicinerar för ADHD och humör och lust skiljer sig från dag till dag. Trots det ska eleverna ges bästa förutsättningar för att klara dagarna i skolan. Undervisningssättet skiljer sig också från elev till elev. Gemensamma genomgångar är det enda som vi gör lika. Sedan jobbar alla utifrån sin kunskapsnivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en IKT-grupp där bland annat jag sitter med. Vi jobbar mycket med AI och alla arbetslag ska ha fått en utbildning kring AI. Nytta och faror. Vi tipsar varandra och delar med oss av det vi lärt oss.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Vi har jobbat mycket mad VR i undervisningen. Ett moment är där eleverna får montera en motor med hjälp av VR-teknik. AI kommer alltmer in i undervisningen och eleverna använder Kahoot för att göra prov och tester till varandra. Mycket handlar om att det ska vara roligt att lära.

Presentation av Kristina Csiki Helg

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag är ämneslärare i engelska, SO och SvA och arbetar mycket med hållbarhetsfrågor både inom min undervisning på skolan och på fritiden genom en förening som heter Caretakers of the Environment. Genom åren har jag stöttat flera av mina elever från olika skolor i Landskrona att genomföra lokala hållbarhetsprojekt som de sedan presenterat på engelska vid internationella Caretakers konferenser runt världen.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Digitala verktyg blandas med analoga medel för att på bästa sättet nå målet: pålästa, kunniga, nyfikenhetsdrivna och ansvarsfulla elever som agerar lokalt för att påverka globalt för en hållbar utveckling.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi delar med oss av våra erfarenheter och samarbetar med varandra.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Att arbeta med konkreta lokala projekt som eleverna känner engagemang för och vars resultat blir kännbar för dem.

Presentation av Linnea Lönqvist

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag är förstelärare, IKT-pedagog och mentor för en 3a på Vallhamra skolan i Partille.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning är utgångspunkten den enskilda elevens nivå. Målet är att varje elev ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, och det är viktigt för mig att se och synliggöra varje individs framsteg. För att göra lärandet tydligt för eleverna samt kunna anpassa min undervisning efter deras behov så använder jag mig bland annat av för- och eftertester. Förtest visar elevernas förkunskaper kring den kritiska aspekt vi ska jobba med och eftertesten visar resultatet av min undervisning. Har jag lyckats nå fram till mina elever eller ej? Vad kan jag göra annorlunda nästa gång för att stötta dem vidare i deras utveckling?

– Digitala resurser är ett viktigt verktyg som hjälper mig att enkelt anpassa undervisningen. Jag kan till exempel tilldela ljudböcker på rätt nivå eller skapa skräddarsydda matematikuppgifter via digitala lärplattformar. Det är också enkelt att hitta digitala lärresurser för elever med annat modersmål så att de till exempel kan få lyssna och läsa texter och ord på olika språk.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag håller i arbetet kring IKT på lågstadiet. Det innebär både information, utbildning och inspiration, till exempel presentationer och workshops med olika digitala läromedel eller hur man kan arbeta med AI eller programmering i klassrummen. Forum för detta är främst APT, studiedagar och liknande men även i vardagen. Det kan vara att berätta om något nytt digitalt verktyg man använt under en lektion eller att hjälpa en kollega med digitala bekymmer. Att finnas tillgänglig, hjälpa till och dela med sig tror jag är en viktig pusselbit.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tycker att framgångsfaktorer för undervisning är att som pedagog veta vilka förkunskaper eleverna har när de kommer in på min lektion samt att veta exakt vad det är som jag vill att de ska få syn på och lära sig genom min undervisning. Undervisningen utformas utifrån elevernas behov och förutsättningar.
Därefter är det viktigt att involvera eleverna i det lärandemål som utformats så att de är medvetna om vad de ska lära sig. Jag vill att de ska kunna identifiera hos sig själv vad de utvecklat under en lektion och skoldag. På så sätt skapas ett väldigt lustfyllt lärande där eleverna är stolta över sig själva och sitt lärande under dagen i skolan.

– Genom att använda flera olika digitala verktyg i min undervisning så kan jag dels nivåanpassa för varje elev men också skapa en mer differentierad undervisning. Att variera innehållet och arbetssätt i undervisningen gör det roligare för eleverna. Vilket såklart också är gynnsamt för deras inlärning.

– När eleverna ska färdighetsträna till exempel glosor, multiplikationstal eller liknande är de digitala resurserna otroligt hjälpsamma. Att tillsammans få spela ett spel med fiskande små katter där vi tävlar mot varandra är ju mycket roligare än att skriva mänger av tal på ett papper. Det tycker både jag och barnen! Men båda två alternativen får plats i mitt klassrum.

– Våra elever lever mycket i en digital värld och då vill jag hjälpa dem att hantera det på ett bra sätt. Många elever har en AI-bot som de chattar med på olika appar. Därför är det viktigt att hjälpa dem att navigera i det. Vi har därför arbetat kring vad AI är, vad riskerna kan vara och hur vi kan använda det på ett bra sätt.

Presentation av Lisa Eriksson

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag heter Lisa Eriksson och är behörig SO-lärare för årskurserna 4–9 samt gymnasiet.
Jag arbetar på Makerzone i Sollentuna kommun, en kommunal mötesplats där vi utvecklar lektioner och temapass för barn och elever i åldrarna 5–18 år med fokus på digitalisering, hållbarhet och innovation.

– I min undervisning finns alltid en tydlig koppling till läroplanen och jag arbetar gärna ämnesövergripande tillsammans med andra lärare. En central del i mitt arbete är att skapa meningsfullt lärande, där eleverna får presentera det de skapat och lärt sig för en verklig mottagare – så att deras kunskap får betydelse utanför klassrummet.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För mig handlar digitalisering inte om verktygen i sig, utan om hur de kan göra verklig skillnad för elevernas lärande.Jag kombinerar digitala och analoga metoder så att alla elever, oavsett nivå, får möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter på ett motiverande och tillgängligt sätt.

– Jag är nyfiken på nya innovationer, men också kritisk och medveten i mitt urval – jag använder bara digitala verktyg när de bidrar till lärande, delaktighet och progression.

– Mitt mål är att hitta den optimala balansen mellan digitalt och analogt, där varje elev ges möjlighet att lyckas och växa utifrån sina förutsättningar.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi är en central resurs som har lätt att nå ut till lärare som är intresserade av att lära sig nytt, som vill ha stöd eller som bara vill bolla idéer. Vi arbetar med alla åldrar i kommunen och möter många klasser vilket ger oss insikt, kunskap och stora möjligheter att verkligen kunna ge det stöd som behövs, där det behövs. Det handlar alltså inte bara om ett kollegium på en enhet utan all personal som jobbar i skola i Sollentuna. Vi arbetar med lärargrupper, med klasser, med skolledare och med enskilda individer. Det är en stor förmån att kunna ha den stora kontaktyta vi har.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tror på att vara trygg i det man gör. Man behöver inte ha hundra olika verktyg i sin verktygslåda. Jag har kanske fem favoritverktyg jag verkligen använder mycket och det är verktyg som gör att man kan skapa till exempel en multimodal text, göra film och strukturera arbetet för eleverna. Till exempel att skriva en text i en speciell genre eller i ett ämne för att sedan bearbeta texten på olika sätt och kunna lägga till rörlig bild och ljud. Det som verkligen lyfter lärandet är när en ytterligare skapandeprocess integreras, vilket ger en tydligare syfte med arbetet.

– Ett konkret exempel är projektet när vi bygger hållbara hus på Makerzone, där elever får designa husmodeller med hjälp av digitala verktyg och 3D-printning. Här får de inte bara lära sig om samhällsbyggnad, hållbar arkitektur, utan också använda digital design och skapande för att visualisera sina idéer. De får även träna på sina matematiska kunskaper när de räknar ut area på huset som ska passa in i ett område, de tränar även på att skissa och rita en ritning. Genom att kombinera text med visuella och praktiska moment, kan eleverna utveckla en djupare förståelse för hållbarhet samtidigt som deras digitala kompetens stärks. Detta arbetssätt främjar både kreativitet och problemlösning, och ger eleverna möjlighet att presentera sitt lärande på ett mångsidigt och engagerande sätt.

Presentation av Lydia Nilsson