Presentation av Nils-Petter Norlin

Nominerad som en del av AI-gruppen vid Dragonskolan i Umeå.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Ämneslärare i engelska och historia.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Hösten 2023 startade vi på Dragonskolan upp en AI-grupp där vi arbetade med att ta fram riktlinjer för gemensamma förhållningssätt kring AI. Arbetet har inneburit en lång resa av fortbildningar och experimenterande med AI. Vi landade runt terminsslut hösten 2023 i ett utkast för gemensamma AI-riktlinjer. Dessa gick ut på remiss som därefter fastslogs som gemensamma riktlinjer för hela Dragonskolan i Umeå. Resan var dock inte slut i detta skede. AI har sedan riktlinjerna skrivits såklart fortsatt att utvecklas vilket inneburit att AI-gruppen har fortsatt att träffas. Våra nuvarande träffar har handlat om att hålla oss uppdaterade för att reda ut hur vi ska fortsätta revidera våra riktlinjer. Det har dock huvudsakligen legat mer positivt fokus på hur vi kan nyttja AI för att främja vår undervisning samt hur vi kan arbeta på ett rättssäkert sätt där vi ser till att eleverna kan examineras på kreativa sätt utan att de har tillgång till AI.

Presentation av Nina Siirtola

Nominerad som en del i Lindskolans lärarlag

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare i en F-9 klass på Lindskolan, en anpassad grundskola i Huddinge. Jag har arbetat på Lindskolan sedan 2017.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I mitt arbete som lärare är det viktigt att se varje enskild elev och vara lyhörd för deras individuella behov och förutsättningar. Att ge mina elever verktyg och förutsättningar till att kommunicera och utvecklas är det som driver mig i mitt arbete. I undervisningen använder jag mig av AKK (alternativ kompletterande kommunikation), anpassat arbetsmaterial, sinnesupplevelser, fysiska objekt, digitala tekniker/hjälpmedel och intressebaserad undervisning för att nå ut till alla elever utifrån deras individuella behov och förutsättningar.

– Genom att arbeta ämnesintegrerat och att kombinera traditionella och digitala verktyg, får eleverna möjlighet att lära sig nya kunskaper och utveckla sin kommunikation på flera olika sätt och vid flera tillfällen. Eleverna gör dagbok med bilder i sin Widgitplatta (elevens digitala kommunikationsverktyg) varje dag. Det ger elever som saknar verbalt språk möjlighet att berätta om sin skoldag genom att trycka på bilderna i Widgitplattan. I plattan lägger vi även upp schema och undervisningsmaterial som är anpassat till varje elev. Tillsammans med eleverna skapar vi även undervisande filmer där både elever och pedagoger agerar aktörer.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett tätt samarbete i lärarlaget där vi kontinuerligt lyfter och reflekterar kring hur vi på bästa sätt kan använda våra digitala hjälpmedel för att skapa givande kommunikationsunderlag och lektionsupplägg till eleverna. Materialet kan sedan brytas ned för att anpassas till varje enskild elev. Vi har gemensamma teman, delar kommunikationsunderlag och lektionsupplägg med varandra för att underlätta vårt arbete och skapa en tydlig struktur för eleverna, vilket genomsyrar hela vår verksamhet. Hela Lindskolan arbetar dessutom gemensamt i ett forskningsprojekt där vi haft ett givande samarbete kring digitala hjälpmedel och kommunikation.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Widgitplattan är ett av våra digitala verktyg där vi arbetar med kommunikation, lektionsupplägg och dagbok mellan skola och hem. Digitala verktyg som Widgitplattan ger eleverna möjlighet att ha med sig sitt digitala kommunikationsverktyg var de än befinner sig. Eleverna får möjlighet till lärande och att utveckla sin kommunikativa förmåga och språkutveckling med stöd av plattan.

– Vi arbetar ofta ämnesintegrerat och tematiskt. Att skapa undervisande filmer tillsammans med eleverna där både elever och pedagoger är aktörer, har varit ett vinnande koncept. Genom att kombinera digitala tekniker med skapande och traditionell undervisning kan vi nå ut till fler elever. På så sätt skapas lärande vid flera olika tillfällen och med med olika tekniker, vilket kan ge eleverna fördjupade kunskaper samt gynna elevernas utveckling och lust att lära. Vi har skapat filmer, musikvideor och sånger via greenscreen och AI. Eleverna deltar i skapandeprocessen och har möjlighet att påverka vad som ska ske under processens gång. För att öka förståelsen för hur man till exempel ska agera vid en brand, så har vi gjort en utrymningsfilm som eleverna har möjlighet att titta på vid flera lärtillfällen.

Presentation av Pegah Hatefi Burris

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Makerpedagog på förskolan.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag ser digitala verktyget som ett komplement i arbetet. Det är viktigt för mig att skapa förutsättningar för barnen att få en hög grad av adekvat digital kompetens med låg grad av skärmtid. Som pedagog strävar jag alltid efter att leda och stimulera alla barnen oavsett deras ålder och kunskapsnivå. Jag använder till exempel interaktiva appar som kan anpassas efter förmåga. Genom att använda dessa verktyg kan jag erbjuda olika utmaningar och anpassningar för att möta barnens specifika behov. Barnen kan använda digitala verktyg för att skapa filmer eller berättelser, vilket ger dem möjlighet att använda sina individuella styrkor och intressen i lärandet samt lära sig källkritik.

– Sammanfattningsvis tar jag stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen genom att erbjuda anpassade utmaningar och extra stöd, samt möjligheter för barnen att visa sina kunskaper och lärande på olika sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår enhet har varje bas en inspiratör som jag träffar kontinuerligt varje månad, där vi bland annat diskuterar om hur det digitala verktyget kan kompletteras i verksamheten och göra den tillgänglig.Jag bjuder även in inspiratörerna på workshops där vi tillsammans kan undersöka och prova nya digitala verktyg eller arbetssätt. Vi strävar efter att ha en dela-kultur där vi delger varandra arbetssätt för att skapa mer likvärdighet mellan baserna, men även mellan förskolorna i staden. Stadens makerpedagoger ses också kontinuerligt tillsammans med vår utvecklingsledare Per Falk där vi har fortbildning för att uppdatera våra metoder och tekniker för att skapa adekvat digital kompetens. Staden har en Makerspace, Kvasar, som är tillgänglig för barn, pedagoger och makerpedagoger att besöka och använda sig av som ett kompletterande lärmiljö i den digitala resan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Att ha en fungerande dela-kultur där pedagoger delger arbetssätt med varandra. Det gynnar samarbetet och ger möjligheter att dela kunskap och erfarenheter samt skapa en gemensam kunskapsbas för pedagogerna. Det kan också hjälpa till att sprida goda exempel och lyfta fram framgångsrika metoder som kan användas i undervisningen. För att främja en fungerande dela-kultur bland pedagoger finns det några viktiga insatser som kan göras. För det första är det viktigt att det finns tid och utrymme för pedagogerna att träffas och diskutera sitt arbete. Det kan vara genom regelbundna möten eller workshops där man kan dela med sig av sina erfarenheter och ta del av andra pedagogers kunskap.

– Det är också viktigt att det finns en öppen och inkluderande atmosfär där pedagogerna känner sig bekväma att dela med sig av sitt arbete. Det kan handla om att uppmuntra och belöna delning och samarbete, och att skapa en kultur där det ses som en självklarhet att dela med sig av sitt arbete för att gynna alla inom arbetsgemenskapen. För att underlätta delandet av kunskap och erfarenheter kan det också vara bra att använda sig av olika verktyg och plattformar. Det kan vara interna digitala forum eller resurssidor där pedagoger kan lägga upp material och tips som andra kan ta del av. Vi använder oss av Teams.

– Vi har sett med tiden hur vår dela-kultur har skapat enhetlighet mellan förskolorna i staden.

Presentation av Pernilla Lundin

Nominerad tillsammans med Annelie Wimhed

Vem är du och vad jobbar du med?
– Grundskollärare och jobbar med årskurserna 1-3.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi bjuder in våra elever i arbetet genom ett tematiskt arbete där eleverna är medskapare. Vi fokuserar på elevernas styrkor för differentiera undervisningen så att de på olika sätt kan nå målen. Genom digitala lektioner, en varierad undervisning och användandet av digitala skrivverktyg ser vi intresset av att vilja lära sig.

– De pedagoger/resurser/specialpedagoger som är kopplade till våra klasser kommer åt våra pedagogiska planeringar men även våra lektionsplaneringar. Det innebär att de kan ta del av materialet för att kunna förbereda och stötta de elever som är i behov av det. Vi kan även skapa lärtillfällen i mindre grupper.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Alla lärare delar sitt material (digitalt). Vi bjuder in kollegor som är intresserade och vi delger varandra på olika möten exempelvis lågstadielärarna eller pedagogträffar årskurs 1-9. Via sociala medier kan kollegor följa det pedagogiska arbete.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Med kooperativt lärande skapar vi sociala och elevaktiva övningar. Genom det tematiska arbetet blir lärandet lustfyllt med hög grad av elevinflytande och engagemang. Genom att arbeta formativt och målfokuserat kring några få mål i tre veckor ser vi att eleverna blir engagerade i sin kunskapsutveckling och kan samtala om sitt lärande. Samarbetet mellan klasserna har skapat fler kamratrelationer både i och utanför skolan.

– Vårt arbetssätt med digitala lektionspresentationer som innehåller tydligt mål, struktur, innehåll, länkar med filmer och dokument och bildstöd har skapat en tydlighet och trygghet för eleverna.

– Vi arbetar digitalt för att lära oss att skriva, färdighetsträna men också för att lära oss nya saker ex skapa serier och filmer. Exempel: Eleverna arbetar med serier i svenska, läser och provar att skapa enkla serier för hand och på Canva. I SO lär sig eleverna om bronsåldern. En uppgift i lärparen är att skapa en serie från bronsåldern i Canva. Redovisning sker mellan klasserna.

Presentation av Sanna Hansson

Presentation av Simon Engholm

Från och med ht 2024 på Drottning Blankas Gymnasium Södra i Stockholm

Vem är du och vad jobbar du med?
– Efter fem år som matematiklärare i grundskolan arbetar jag sedan den här terminen på gymnasiet. Innan jag skolade om mig till mattelärare så jobbade jag som SO-lärare. Men min nyfikenhet om det skulle kunna gå att få elever att lyckas med, och tycka att matte är roligt, fick mig att vidareutbilda mig via Lärarlyftet.

– Mitt fokus har alltid varit att skapa och ge eleverna motivation och göra ämnet mer lustfyllt. Min erfarenhet är att det ofta kommer ur att de har en tydlig bild av vad de ska lära sig. När behovet av att ge eleverna individuellt stöd växte började jag spela in videogenomgångar av matematikuppgifter och märkte snabbt hur otroligt uppskattat detta var bland skolans elever. Det blev startskottet till utvecklingen av Smatte som idag har växt till en komplett läroplattform.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som lärare använder jag Smatte, en plattform jag själv byggt, för att anpassa undervisningen efter varje elevs nivå. Eleverna arbetar i sitt eget tempo genom lektioner som innehåller videor, texter, övningsuppgifter och tester. Detta gör undervisningen individanpassad – de som behöver extra stöd kan repetera, medan de som är mer avancerade snabbt kan gå vidare. Med över 200 lektioner som täcker hela högstadiets matematik blir undervisningen flexibel och tillgänglig för alla, även vid hemstudier.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På min tidigare arbetsplats, Ekens Skola, använder alla klasser fortfarande Smatte som sitt huvudsakliga läromedel. Även på min nya skola har det redan spridit sig till flera klasser och både elever och lärare visar ett stort intresse för detta verktyg.
– Jag har ett stort intresse för det digitala och har hållit workshops i hur man bygger hemsidor för undervisning och stöttat kollegor för att stärka den digitala kompetensen. Genom att dela mina erfarenheter med Smatte visar jag hur digitala verktyg kan förbättra undervisningen. Det är också roligt att Smatte även spridits till många andra skolor och elever runt om i Sverige då det är helt gratis och därför nu används dagligen av många hundra användare.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag lyfter gärna fram att genom Smatte skapas ett flexibelt och inkluderande klassrum där alla elever kan jobba på sin nivå och i egen takt. Det skapar både lugn, studiero och bygger upp elevernas känsla av att lyckas vilket ger ett ökat självförtroende. Genom en kombination av tydliga mål med videor, texter och övningsuppgifter ser jag att eleverna blir mer motiverade, självständiga och engagerade i sitt lärande. Det frigör också tid för mig att ge extra stöd till de elever som behöver det. Det gör både lärandet roligare och resultaten bättre – en win-win för både mig och eleverna!

Presentation av Sufjan Bajric

Vem är du och vad jobbar du med?
– Förstelärare och IKT – guide

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som lärare och IKT-guide är det centralt för mig att leda och stimulera alla elever, oavsett deras kunskapsnivå eller språkliga bakgrund. I min undervisning använder jag digitala lärverktyg för att skapa differentierade och anpassade lärandemiljöer, vilket möjliggör ett individanpassat lärande. Genom verktyg som Microsoft 365 (Teams, Word, PowerPoint), Kahoot, Wordwall, Läxin.se, Avancerad Läsare, och Book Creator kan jag erbjuda eleverna olika former av stöd och engagemang beroende på deras behov och inlärningsstilar.
Jag tar även stöd av AI och verktyg som Copilot och ChatGPT för att differentiera uppgifter, där elever på olika nivåer kan arbeta med samma material men utmanas på olika sätt. Detta gör det möjligt att erbjuda mer utmanande material för avancerade elever samtidigt som andra elever får anpassat stöd.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På Enheten för flerspråkighet arbetar vi aktivt för att involvera hela kollegiet i den digitala resan genom kontinuerlig kompetensutveckling och samarbete. Vi erbjuder regelbundna workshops där lärare får möjlighet att lära sig och utforska olika digitala verktyg som kan användas i undervisningen.

– Jag ansvarar också för en IKT- och supportkanal där kollegor kan dela erfarenheter, få teknisk support och se instruktionsvideor om hur olika digitala verktyg används i praktiken. Detta främjar en öppen kultur där vi lär oss av varandra och inspireras till att använda tekniken på ett sätt som förbättrar både undervisningen och elevernas lärande. Genom att skapa en stödjande och inkluderande miljö, där alla känner sig delaktiga i den digitala utvecklingen, säkerställer vi att hela kollegiet är med på resan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett verktyg som jag särskilt vill lyfta fram är Avancerad Läsare, som har blivit ett nyckelverktyg i min undervisning. Det är särskilt användbart för att stötta elever med olika språkliga och kognitiva behov, eftersom det erbjuder text-till-tal, ordförklaringar och möjligheten att anpassa textens utseende, som att justera radavstånd och bakgrundsfärg. Dessutom finns möjligheten att översätta texter till flera olika språk, vilket gör det möjligt för elever att arbeta med texter både på sitt modersmål och svenska. Elever som vill översätta enstaka ord kan enkelt göra det direkt i verktyget, vilket hjälper dem att bättre förstå innehållet och bygga sitt ordförråd.

– Jag har använt Avancerad Läsare med mina elever, och verktyget har spelat en viktig roll när de har tränat på att läsa och arbetat med olika texter samt genomfört läsförståelseuppgifter. Genom att erbjuda möjligheten att få hela texten uppläst, har eleverna kunnat kombinera hörsel och synintryck, vilket stärker deras förståelse och engagemang. Dessutom erbjuder översättningsfunktionen ett extra stöd, där elever kan översätta svåra ord och få dem upplästa på sitt modersmål, vilket gör det enklare att förstå mer komplexa begrepp. Denna kombination av funktioner har gjort att eleverna lättare kunnat följa med i undervisningen och stärka sin språkliga förståelse, oavsett vilken nivå de befinner sig på. Verktyget har haft en positiv inverkan på deras självförtroende, eftersom de känner att de kan hantera texter som tidigare kan ha upplevts som svåra. Samtidigt har deras läsförmåga och läsförståelse förbättrats genom kontinuerlig övning med hjälp av Avancerad Läsare. Sammanfattningsvis har verktyget bidragit till att skapa en mer tillgänglig och inkluderande lärmiljö, där alla elever, oavsett språklig bakgrund eller läsnivå, kan delta aktivt och nå bättre resultat.

– Avancerad Läsare är inte bara användbart i modersmålsundervisningen, utan också ett ovärderligt verktyg i moderna språk, Svenska som andraspråk (SVA) och andra ämnen, särskilt för elever med olika inlärningssvårigheter. Verktygets funktion att översätta hela texter eller enskilda ord till svenska är särskilt användbar i moderna språk och SVA, där elever behöver stöd med både att förstå språket och att bygga sitt ordförråd. Genom text-till-tal-funktionen och översättningarna kan eleverna bättre ta till sig innehållet, oavsett om det gäller att läsa en engelsk roman, förstå en text på spanska eller hantera vetenskapliga termer i NO. Under de workshops jag har hållit för lärare på olika skolor har verktyget bekräftats som ett effektivt stöd för att öka elevernas förståelse och engagemang. Lärare vittnar om hur Avancerad Läsare gör det möjligt för elever att hantera både språkliga och ämnesspecifika texter på ett enklare och mer tillgängligt sätt.

Presentation av Venla Luukkonen

Nominerad tillsammans med Martin Frisén

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lektor och mellanstadielärare, ursprungligen från Finland men har bott i Sverige i 10 år. Jag brinner för att skapa engagerande och lärorika miljöer för mina elever.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag har gått den finska klasslärarutbildningen vilket betyder att jag är behörig i de flesta ämnena – att vara en klasslärare i stället för att vara till exempel en NO-mattelärare eller Svenska-SO lärare gör att jag vill tänka ämnesövergripande. Det handlar både om att skapa större temaområden, men även att tänka brett när man planerar olika typer av undervisningsmoment.

– Digitala verktyg är en naturligt del av min undervisning likvaväl som de analoga. Till exempel när vi har jobbat med tema vatten i kemi, har vi kombinerat programmering av micro:bits till termometer som man kan använda som verktyg i experimentet. Vår undervisning bygger på samplanering, så jag försöker använda teamets idéer till utvecklingen av min egen undervisning.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Både jag och min kollega Martin (som jag är nominerad med) sitter i skolans utvecklingsgrupp och en del av den pedagogiska utvecklingen är också användning av de digitala verktygen. Vår skola har satsat på olika digitala verktyg, så det finns massor av möjligheter. Vi försöker dela det som vi gör så att flera blir medvetna om de möjligheterna som finns i huset (så som värmekamera, VR-glasögon, micro:bit, robotar, hydroponiska odlingslådor, med mera)

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag och min kollega Martin har arbetat fram flera lektioner där vi mer eller mindre använder programmet Minecraft Education. Vi designar, testar och utvecklar lektioner tillsammans med eleverna, och försöker även dela färdiga lektioner till hela Sverige via vår webbplats minecraftiundervisningen.se

– Jag hade inte själv så bra koll på möjligheterna av Minecraft Education innan jag började jobba tillsammans med Martin men tillsammans har vi kunnat bygga motiverande och engagerande lektioner för elever. Till exempel vi arbetade med Vikingatiden i historia och då byggde vi hela Vikingarnas mytologiska värld med Asgård, Midgård och så. Eleverna fick sedan presentera sitt arbete och vad de hade byggt till varandra. För vissa elever kan detta vara ett bra tillfälle att visa vad hen kan på ett annat sätt än att till exempel att skriva om det. Vi pratar mycket om det att vi spelar inte Minecraft utan arbetar med/i Minecraft.

Foto: Jeanette Dahlström/Vi Lärare.

Presentation av Vital Kaloshyts

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är den där läraren i modersmål som alltid försöker ta en bredare syn på min undervisning och ge inte bara teoretiska kunskaper utan också göra dem tillämpliga. Användbar kunskap är kunskap tillämpbar i praktiken – så kan man formulera inriktningen och den strategiska kärnan i min vardagliga undervisningsverksamhet.

– Jag undervisar i ukrainska och ryska som modersmål, och hjälper även nyanlända elever att hantera svenska språket och integreras i det svenska utbildningssystemet och så att säga ”lära sig att lära sig” på svenska. Därför är ett framgångsrikt resultat av mitt arbete en person som har skaffat sig nödvändig kommunikationsförmåga på både svenska och sitt modersmål, som kan uttrycka tankar och känslor på båda språken. Detta är en person som har tillgång till två motsvarande kulturella och språkliga kluster med egna traditioner och sätt att uppfatta världen och uttrycka sig. Slutligen är detta en person som ömsesidigt berikar sin inre värld och sitt samhälle genom förmågan att ta det bästa från olika kulturer, och därmed besitta och tillämpa interkulturell och interspråkig synergi.

– Enligt min mening är ovanstående principer särskilt relevanta de senaste åren och kommer också att bli ännu mer relevanta, eftersom de flesta av mina elever i en eller annan grad har mött konsekvenserna av kriget i Ukraina. De, liksom vi alla, måste i sin bildning och utveckling förstå och inse inte bara orsakerna och konsekvenserna av konflikter mellan olika samhällen, utan också lära sig att hantera dem tillsammans. Inom en överskådlig framtid kommer vi alla att behöva hitta sätt att bygga interkulturella broar och lära oss verkligt ömsesidigt bistånd. Det är omöjligt att föreställa sig en person som är mer kapabel till detta än en som framgångsrikt har absorberat egenskaperna hos olika kulturer. Och naturligtvis är språket nyckeln till en sådan mångsidighet.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag söker ständigt efter nya sätt att inte bara göra lärandet lättare för eleverna, utan också att engagera dem och väcka den naturliga nyfikenheten hos varje elev, oavsett varje elevs befintliga kunskapsnivå och lärandemål. I samarbete med ämneslärare skapar jag digitalt kompletterande material för att komplettera den litteratur de läser i klass, såsom tvåspråkiga (svenska och modersmål) presentationer och illustrationer. Tack vare bilderna och min vägledning genom att tala om vad som händer ser vi till att de begrepp och fenomen som eleverna läser om i klassen blir begripliga även för de elever som är i inledningsskedet av att lära sig svenska.

– Vid undervisning i modersmål använder jag aktivt så kallade tvillingböcker, där information presenteras samtidigt på svenska och på modersmålet. För att upprepa och förstärka materialet från dessa böcker skapar jag uppgifter för elever med hjälp av speciella konstruktörer baserade på artificiell intelligens, i vilka jag laddar in de ord och begrepp som tas upp. Dessa uppgifter kan presenteras i form av korsord, tester och pussel.

– Jag använder också artificiell intelligens (chatGPT-språkmodell) för att komponera ytterligare material utifrån det material som tas upp, i form av en ytterligare berättelse om bokens karaktärer. Där kan du designa en uppgift för eleverna utifrån både hela boken och en ytterligare berättelse om hjältarna. Ofta i sådana uppgifter använder jag öppna frågor där eleven uppmanas att tänka på hjältens ytterligare handlingar, eller omvänt gissa de tidigare händelserna som ledde till de presenterade resultaten. Återigen, genom att använda muntliga frågor och genererade illustrationer utöver textuppgifter, engagerar jag elever på alla språknivåer i diskussionen.

– I vissa fall, med hänsyn till elevens sociala och kommunikativa egenskaper, kan en separat uppgift bildas för hen, som kräver en lägre kommunikationsnivå och en högre grad av självständighet, men inte helt frånvarande – i detta fall, eleven, till exempel, presenterar resultatet av sitt arbete för andra som en högläsning eller visuell visning.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag försöker dela med mig av mina strategier och min erfarenhet till kollegor, både personligen, i vardagliga samtal, och på APM och konferenser.

– Jag håller presentationer för kollegor varje gång på modersmålsdagen och andra dagar då kollegor från flera närliggande kommuner samlas på Högskolan Väst för fortbildning. Således har jag flera gånger under läsåret möjlighet att se över allt det nya som jag började använda i undervisningen, och eventuella förändringar i metoder och strategier, och i enlighet därmed presentera mina slutsatser och praktiska, teoretiska lösningar för kollegor.
Sådana aktiviteter är ett utmärkt tillfälle att lära sig nya saker och dela med sig av sina egna erfarenheter, ställa frågor på stående fot, samtidigt som det inte kräver ekonomiska eller tidsmässiga utgifter, och ökar specialisters deltagande och engagemang.

– Nyligen tog jag ytterligare ett initiativ för att upplysa om de digitala resurser som används med kollegor som undervisar i ukrainska. För att utföra denna häftiga uppgift identifierade jag, med hjälp av öppen statistik från Migrationsverket, 270 av de 290 kommuner i Sverige som tog emot ukrainska flyktingar, och kontaktade via e-post de relevanta enheterna för undervisning i modersmål, antingen direkt eller indirekt, genom de berörda kommunerna eller utbildningsförvaltningarna.
Därmed fick jag ett hundratal tacksamma svar om att informationen nått mottagare ifrån hela Sverige. Många lärare tog också kontakt personligen, tack vare vilket det var möjligt att bygga ett helt nätverk av kollegor i ukrainska språket och utbyta material, metoder och erfarenheter och uppnå en enorm praktisk effekt utan att kosta kommunalbudget ett öre.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Litteratur och tillhörande digitalt material spelar en stor roll i utbildningsprocessen. I samarbete med ämneslärare använder vi alltså svensk litteratur för barn, som ges ut för olika nivåer av svenska kunskaper, vilket hjälper oss att välja lämpligt material för varje elev. Utöver den här typen av arbete med litteratur skapar jag digitalt mediematerial i form av presentationer och illustrationer på svenska och modersmålet, vilket bidrar till att å ena sidan förbättra och påskynda inlärningen av svenska. Å andra sidan skapar detta stabila neurala kopplingar på den initiala nivån och gör att eleven framgångsrikt kan kommunicera i framtiden baserat på det material som tas upp på båda språken.

Vi utesluter inte klassiska metoder: elever som arbetar med litteratur och tittar på digitalt kompletterande material, tillsammans med mig som lärare och studiehandledare, gör lämpliga anteckningar för att ha stödmaterial när de läser samma litteratur tillsammans med resten av klassen.

– Ett viktigt exempel på effektivt utbildningsmaterial är ovan nämnda tvillingböcker. De är mycket viktiga i inledningsskedet, när eleven redan har betydande potential i form av kunskaper i sitt modersmål eller svenska. Genom att läsa en text på två språk samtidigt, hittar och kommer eleven snabbt ihåg överensstämmelser och konvergenspunkter mellan språk på många nivåer samtidigt: alfabet, liknande ord, konstruktion av ord och meningar, skiljetecken, betydelse och namn, etcetera.
Som nämnts tidigare, baserat på vad eleverna redan har läst eller läser, förbereder jag uppgifter med hjälp av konstruktörer eller språkmodeller baserade på artificiell intelligens. I en manuell konstruktionssituation är det knappast möjligt att utföra det antal uppgifter som krävs, särskilt under förhållanden med begränsad arbetstid. Tvärtom låter den här metoden man att få uppgifter som är 95 procent slutförda. Att kontrollera materialet och ändra/lägga till resterande 5 procent kan i sin tur göras inom rimlig tid.

– Sådana moderna metoder gör det möjligt att radikalt öka effektiviteten i att använda en lärares professionella och mänskliga potential, att utesluta meningslöst mekaniskt arbete av samma typ från hens verksamhet å ena sidan och låta hen ägna ledig tid åt dessa intellektuella operationer i utarbetandet av utbildningsmaterial, å andra sidan, som kräver praktisk erfarenhet av en kvalificerad lärare och omöjlig att automatisera för tillfället.