2025

Malin Broberg

Bobergsskolan
Stockholm

Presentation

Presentation av Malin Broberg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har arbetat som lärare i över 25 år. I dag undervisar jag i svenska och engelska på Bobergsskolan i Stockholm. Jag är Apple Distinguished Educator och Apple Professional Learning Specialist, och har under mer än tolv år föreläst och hållit workshops för lärare. Mitt fokus har alltid varit att utveckla språk och självkänsla genom elevcoachande och kreativa arbetssätt, där digitalt skapande ger elever fler sätt att uttrycka sig och växa.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning strävar jag efter att alla elever ska känna att de lyckas och får möjlighet att uttrycka sin kunskap på olika sätt. Digitala verktyg gör det möjligt att anpassa undervisningen och skapa variation. Elever kan till exempel spela in poddar, skapa film i Clips, designa AR-masker i Reality Composer eller använda AI för att utveckla sina texter och idéer.

– Ett konkret exempel är bildnotering, där elever antecknar med bilder och emojis i Keynote eller Freeform på sina iPads medan jag läser högt. Efteråt återberättar de händelser och karaktärer för varandra, vilket gör läsningen både aktiv och gemensam. Jag har sett hur det arbetssättet ökar förståelsen för handlingen och leder till bättre resultat vid läsförståelsemätningar över tid.

– Genom att kombinera tydliga strukturer med kreativa och elevaktiva arbetssätt, som interaktiva Keynote-presentationer, visuella tankekartor i Freeform och olika uttrycksformer via film, ljud och AR, kan jag möta varje elev där den är och samtidigt utmana vidare. På så sätt blir lärandet både tillgängligt, meningsfullt och lustfyllt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola finns en tydlig gemensam riktning i den digitala utvecklingen. Rektor och skolledningen prioriterar kontinuerlig kompetensutveckling i digitala verktyg för alla pedagoger, med fokus på att iPads ska användas i rätt syfte. Målet är att stärka lärandet och öka elevernas kunskaper. Vi strävar efter balans, där rätt verktyg används beroende på vad som ska utvecklas och vilket lärande vi vill uppnå.

– Som utvecklingsledare i digitalisering leder jag kompetensutvecklingsarbetet tillsammans med vår digitala grupp. Vi genomför gemensamma lärarmöten och workshops där vi delar goda exempel, testar nya arbetssätt och utforskar hur digitala verktyg kan stötta differentiering och kreativitet i undervisningen. En gång i veckan har jag även ett digitalt öppet hus i lärarrummet, där kollegor kan komma för att bolla idéer till projekt, diskutera lämpliga appar för olika syften eller få hjälp med praktiska frågor.

– Jag är också med i PUG, den pedagogiska utvecklingsgruppen, där vi arbetar för att den pedagogiska utvecklingen, som ledarskap i klassrummet och formativ bedömning, ska samspela med digitala verktyg. På så sätt blir digitaliseringen en naturlig del av skolans övergripande kvalitetsarbete och bidrar till både ökat lärande och professionell utveckling.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett arbetssätt jag gärna vill lyfta fram är projektet ”The Masks We Wear”, där eleverna utforskar sin identitet genom språk, kreativitet och digitalt skapande. Projektet inleds med att eleverna gör en mindmap i Freeform där de reflekterar över vem de är i olika sammanhang. De funderar på vilka sidor de visar utåt, till exempel med vänner, i laget, på dansen, i skolan eller tillsammans med familj och morföräldrar, och vilka drömmar och tankar de bär inom sig. Därefter diskuterar de sina reflektioner med varandra och fyller på sina mindmaps med nya insikter.

– Utifrån dessa reflektioner skriver eleverna en personlig text på engelska där de fördjupar sina tankar om vem de är. Sedan skapar de egna masker i Reality Composer med ansiktsankring och spelar in en muntlig presentation där de berättar om masken och de delar av sig själva som den symboliserar.

– Genom att arbeta i flera uttrycksformer som text, bild, röst och AR får eleverna möjlighet att använda både analytiskt och kreativt tänkande. Det gör lärandet djupt personligt och ger dem språk för att uttrycka tankar om identitet, självkänsla och tillhörighet. Jag har sett hur även de elever som vanligtvis är försiktiga blommar ut när de får kombinera skrivande, skapande och teknik.

– Projektet bidrar till ökad språklig säkerhet, självinsikt och mod att uttrycka sig. Det visar hur digitala verktyg kan användas, inte för teknikens skull, utan för att skapa mening, delaktighet och fler vägar till förståelse och uttryck.

Maria Rosén

Malung-Sälens gymnasieskola
Malung-Sälen

Presentation

Presentation av Maria Rosén

Vem är du och vad jobbar du med?
– I mitt arbete som yrkeslärare består stora delar av min arbetsdag med att undervisa i våra yrkeskurser samt att vara ute och nätverka med företag och besöka eleverna ute på deras APL-platser. Eleverna gör sitt arbetsplatsförlagda lärande runt om i vår kommun samt i närliggande kommuner så jag har förmånen att träffa många företagare i både små och stora företag. Jag är även programansvarig på Försäljnings- och serviceprogrammet och min roll är att se till att vi följer våra riktlinjer och rutiner som vi skapat i syfte att hålla hög kvalitet i undervisningen, att vi följer samhällsutvecklingen och ha koll på vad som är aktuellt i vår bransch.

– Jag är även en av kommunens förstelärare sedan flera år tillbaka. I mitt nuvarande uppdrag som förstelärare jobbar jag med läs- och skrivutveckling på yrkesprogrammen tillsammans med övriga yrkeslärare på skolan, ett viktigt jobb med tanke på senaste PISA-undersökningen.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag jobbar i hög grad med individanpassad undervisning för att varje elev ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Jag jobbar mycket med att hitta elevens inre motivation, det vill säga hur kan jag göra det här arbetet motiverande för just den här eleven?  Detta innebär att undervisningen behöver vara tydlig och strukturerad samtidigt som jag behöver vara flexibel för att kunna anpassa det vi jobbar med utifrån de elever jag har i klassrummet. Vi jobbar ofta med samma saker men på flera olika sätt.

– I min skolförlagda undervisning använder jag digitala böcker från Liber där jag hittar bra litteratur som rör våra yrkeskurser. I de digitala böckerna kan du också få texten uppläst, du kan göra färgmarkeringar och skriva text i marginalen precis som i en fysisk bok.

– Eleverna på Försäljnings- och serviceprogrammet får under mina lektioner lära sig att jobba med Officepaketet. Detta för att vi ser att många företag använder det på olika sätt i arbetet. Flera av våra elever som är ute på APL har kunnat jobba i exempelvis Excel och Word i det dagliga arbetet på APL-platsen. Dels för att göra skyltar men även för att föra statistik och göra ekonomiska beräkningar. Vi jobbar mycket med Googles verktyg, bland annat i formulär som vi jobbat med en hel del när vi gjort marknadsundersökningar åt handlarna i Malung och det lokala annonsbladet Malungsbladet.

– AI är här för att stanna och jag vill att eleverna ska lära sig använda AI på ett smart sätt. Jag vill att de ska lära sig olika funktioner och att AI är och kommer att vara en del av arbetet oavsett vad de hamnar i för bransch. Vi jobbar mycket med källgranskning av information men också funktioner som kan hjälpa eleverna att exempelvis sammanfatta text. Vi kommer även in på lagar som upphovsrätt i arbetet med AI och eleverna tycker det är roligt och spännande att utforska AI. Jag kommer framöver jobba med SmallPDF med en elevgrupp där de ska få undersöka hur man kan använda AI för att sammanställa information från PDF-filer. Detta är aktuellt just nu då en av mina elever ska hjälpa sitt APL-företag att sammanställa information från PDF-dokument in i ett nytt datasystem. Detta är ett bra exempel på hur vi kan samarbeta med företag och tillsammans med eleverna försöka lösa deras problem.

– Canva är ett digitalt program som vi använder mycket för arbete med layout till olika arbeten som till exempel logotyper, grafiska profiler, inlägg på sociala medier, marknadsföringsmaterial i tryck och för att göra affischer. Även Canva har AI integration.

– Jag vill även att eleverna ska lära sig hur man navigerar genom olika sökmotorer, vi pratar mycket om algoritmer och hur de styr våra flöden. Vi jobbar med att jämföra olika källor och hur man jobbar med att källgranska olika typer av information. Vi har jobbat med källgranskning av till exempel bilder, som är viktigt nu när AI kan generera verklighetstrogna bilder, detta gör vi bland annat genom att använda TinEye men även genom att analysera bilderna. Många elever får sin samhällsinformation och nyheter genom sociala medier och därför är det viktigt att vi rustar eleverna hur man kritiskt granskar information. Vi jobbar mycket med att analysera och använda olika digitala plattformar som exempelvis Instagram, Snapchat och TikTok som eleverna, företag och influencers ofta använder. I dessa appar kan man skapa AI genererat innehåll, främst genom Meta AI. Vi skapar innehåll tillsammans med eleverna både till programmets sociala mediekonton samt till olika företag. Vi jobbar regelbundet med uppdrag åt olika företag där vi skapar material till deras sociala mediekonton. Under ett läsår fick vi sköta en lokal förenings Instagramkonto. I arbetet fick vi även ta fram en grafisk profil åt föreningen, mycket lärorikt för eleverna att göra något på riktigt.

– Jag har tillsammans med mina kollegor även jobbat med trendrapporter i Sälen Weekend, vilket vi även kommer att göra i år. Eleverna förbereder arbetet i klassrummet och ute hos företagen och får sedan se arbetet publiceras i det lokala annonsbladet. Jag ser att när vi samarbetar med företagen så växer eleverna. De skärper sig och vill leverera något bra. Företagsuppdragen är motivationshöjande för eleverna och de växer otroligt mycket som människor under dessa uppdrag. Dessutom skapar de bra kontakter med arbetslivet vilket kan, och har, lett till jobb efter gymnasiet.

– LearnWare är ett digitalt program som vi använder för elever som är ute på APL. I LearnWare sköts bland annat när- och frånvaro. Eleverna lägger också in bilder och text från sin APL-plats via en app på telefonen. På så sätt kan jag som lärare följa elevens arbete och se vad hen jobbar med. Detta är ett bra underlag att ta fram under trepartssamtalen. Detta program används av samtliga yrkesprogram när eleverna är ute på APL.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Samtliga program arbetar på olika sätt med olika digitala verktyg utifrån det behov som finns på respektive program. Vi får hjälp och stöd av kommunens IT-enhet med de grundläggande delarna, det vill säga att vi har en fungerande IT-miljö. Vi har även vår egen “Google-guru” på skolan som utbildar och informerar om det som rör Googles plattform. Vi använder A-dagar (när eleverna har studiedagar eller lov) till att jobba med frågor som rör hela verksamheten, till exempel hur vi kan och bör använda oss av AI. I arbetet med att integrera ILT som en naturlig del av undervisningen har vi stöd av skolans specialpedagog, som kan hjälpa både oss lärare men framför allt eleverna att komma igång med användandet av ILT. Skolledningen ser också till att vi har möjlighet till tid i arbetslagen att diskutera användandet av digitala verktyg i arbetslagen. Vi får även stöd av ledningen att hitta forum för utbildning i de verktyg vi använder, vilket är en förutsättning för att vi ska ha bra nivå och kvalitet på det vi gör.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– För mig är det yrkesdidaktiska otroligt viktigt, våra elever ska lära sig ett yrke men samtidigt även förbereda sig för vidare studier. Jag ser att när jag integrerar skolarbetet med riktiga uppdrag så får jag eleverna att vilja mer och att vara mer noggranna. När eleverna har autentiska uppgifter vill de göra ett bra jobb. De är noga med att källgranska och läsa på om det vi ska jobba med. En förutsättning för att eleverna ska tycka att det är roligt att jobba med företagsuppdrag är att de känner sig trygga med det de ska göra. Det innebär att jag måste förbereda eleverna på ett bra sätt.

– Jag använder mig ofta av EPA-metoden, enskilt, par (eller grupp) och sedan helklass. Eleverna får då förbereda sig på egen hand genom att läsa, lyssna (i till exempel e-bok), titta på filmklipp, söka på nätet eller vad som passar eleven bäst. Sedan blir det diskussioner i smågrupper. Ofta ber jag eleverna att spela in diskussionerna i valfritt digitalt program så att jag i efterhand kan gå tillbaka och lyssna på vad de pratat om. Ofta får de redovisa vad de kommit fram till genom att göra en kortfilm eller en digital presentation. De får välja fritt vilket program/app de väljer när de gör filmerna och presentationerna, här får de möjligheten att vara kreativa och utforska det program eller app de valt att använda. Det är bara bra att de varierar sig och får prova olika sätt att använda digitala program och appar.

– Efter redovisningarna har vi helklassdiskussioner som jag ofta styr med hjälp av färdiga frågor eller scenarion de får diskutera, dessa kan jag ta fram genom att lägga in elevernas material i något AI-verktyg. Efter detta arbete har eleverna ofta bra grundkunskaper i ämnet och är tryggare och mer förberedda för att ta sig an företagsuppdrag. Jag tycker det är viktigt att de får jobba med samma arbetsområde flera gånger och på olika sätt under läsårets gång. Alla har olika sätt att lära sig på och jag tycker därför att det är viktigt att jag som lärare varierar min undervisning. Om man ska bli duktig på något behöver man också träna, vilket är ett av mina argument för att vi ska göra samma sak flera gånger och på olika sätt. Jag ser att när eleverna jobbar i grupp får de elever som inte är så studiestarka eller har så bra förkunskaper ”draghjälp” av de elever som kommit lite längre i lärandet. Det är alltså mitt sätt att jobba med progression och göra eleverna så trygga i det de håller på med att de har bra självförtroende när de kommer ut i det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) och senare även i arbetslivet.

– Vi arbetar dagligen med något, ofta flera, av ovan nämnda digitala verktyg och vilket verktyg jag väljer att jobba med varierar från gång till gång beroende på elevernas förkunskaper och vad jag anser att eleverna behöver träna på utifrån de behov branschen har.

– För mig är det viktigt att jag hela tiden utvecklas som lärare och hänga med i vad som händer i branschen, i samhället, både lokalt, nationellt men även internationellt. På lokal nivå deltar jag på handels- och företagsmöten regelbundet. Där får jag bra insyn i vad man har för behov på lokal nivå samt vilka dilemman man står inför. Det är även där jag skapar samarbeten med de lokala företagarna. Jag och mina kollegor deltar även i forum där yrkeslärare från vår region träffas både fysiskt men även digitalt via FaceBook där vi delar med oss av våra kunskaper och lektionsupplägg. Jag har även sedan några år tillbaka registrerat mig hos eTwinning (European School Education Platform) för att kunna delta på konferenser, i diskussioner och förhoppningsvis i framtiden även kunna delta i ett projekt med andra skolor.

 

 

 

Maria Stengård

Fagerslättskolan
Nybro

Presentation

Presentation av Maria Stengård

Nominerad som en del av skolteamet på Fagerslättsskolan

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är språkutvecklare och lärare i svenska som andraspråk. Jag har i år även uppdrag som speciallärare i svenska och svenska som andraspråk.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag arbetar mycket med att utveckla elevernas ordförråd och läsflyt med hjälp av elevaktiva övningar utformade utefter varje elevs behov. Jag använder olika analoga och digitala kartläggningar som stöd för att planera min undervisning. Jag använder flera olika digitala lärverktyg i form av språkutvecklande appar och transspråkande för att vidga elevernas språkliga fält. Det är även viktigt hos mig att eleverna får lära sig strategier för hur digitala verktyg kan bli strategier och stöd för dem i framtida studier.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har deltagit i ett projekt kring digital kompetens med Linnéuniversitetet och Binogi.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag använder mig mycket av appen och korten från ”Ljuda med Boo” i min undervisning när jag arbetar med elever som behöver befästa språkljuden. Jag använder även appen ”Stava” för de elever som behöver höra hur orden låter. Den är bra att ha bredvid datorn när de skriver för att testa om ordet är rätt. Jag arbetar även mycket med att vidga det ordförråd de har, genom att placera orden i mittfältet på en mall och sedan hitta synonymer, besläktade ord, ord i samma kategori och motsatser samt homonymer.

– Det är något jag börjat arbeta mer med sedan mitt praktiknära Ulf-projekt vid Linnéuniversitetet (Allmänna Skolordförrådet) som nyligen avslutats. (Ulf = Undervisning Lärande Forskning)

Maria Winge

Alléskolan
Åtvidaberg

Presentation

Presentation av Maria Winge

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare i matematik, teknik, biologi, fysik och kemi på grundskolan, år 7–9.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Våra elever har Chromebooks och vi jobbar i Googlemiljön. Det innebär att vi använder Google Classroom i alla ämnen. Här är det lätt för mig att dela ut fördjupningsuppgifter. Det kan vara allt från extra uppgifter att räkna i mekanik till simuleringar i PhET. Vi har också Magma som gör det möjligt för mig att till exempel enkelt se hur diagnoser i matematik gått. Jag kan även dela extra övningar till enskilda elever som behöver träna mer eller fördjupa sig. Jag försöker också jobba med att koppla bilder till nyckelbegrepp i min undervisning. Detta för att eleverna lättare ska komma ihåg. Sedan har vi under de senaste åren jobbat mycket med repetition på ett mer strukturerat och systematiskt sätt genom att jobba med startuppgifter. Vi räknar 6–7 uppgifter som visas i en presentation. Vi kör nästan exakt samma uppgifter tre gånger i rad.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi samarbetar i ämneslag där vi har träffar varje vecka. Här har vi möjlighet att både diskutera ämnesinnehåll, bedömning, laborationer och olika verktyg. Vi har i flera tillfällen de senaste åren haft något vi kallar ”Allekollega”. Det är tillfällen då hela kollegier på 7–9 har haft möjlighet att visa verktyg/program som vi tycker är användbarta.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tycker vi har kommit långt i vår teknikundervisning. I det centrala innehållet i teknik står det i LGr22 att vi ska jobba med arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar. Det innebär att vi jobbar med CAD-ritning (Onshape), programmerar i Python, programmera robotar i LegoMindstorms. Här får eleverna pröva och ompröva tills uppgiften är löst. Det är dessutom mycket lätt att differentiera. Jag kan låta dem rita svårare figurer, lära dem fler kommando eller lägga till fler sensorer. Vi vill ju också få eleverna intresserade för fortsatt utbildning inom teknik och det tror vi att vi har större chanser till genom att variera innehållet som vi gör.

Marie Trapp

Släbroskolan
Nyköping

Presentation

Presentation av Marie Trapp

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som speciallärare i svenska och förstelärare i språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg på Släbroskolan, den största kommunala F-6 skolan i Nyköpings kommun. Jag undervisar elever i åk 1–6 på förmiddagarna och på eftermiddagarna coachar jag pedagoger och team, driver skolutveckling och leder kollegialt arbete i skolområdet. På kvällar och helger har jag kurser, bloggar och skriver på min bok. Så länge jag kan minnas har jag arbetat för att tillgängliggöra undervisningen genom verktyg som motiverar och engagerar samt ger eleverna möjlighet att utvecklas och lyckas utifrån sina egna förutsättningar.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I mitt arbete som speciallärare har jag en gedigen verktygslåda både analog och digital för att kunna möta varje elevs behov och förutsättningar. Jag använder digitala lärverktyg dagligen både på grupp och individnivå. Min roll i mötet med eleverna är att fungera som vägvisare och modell – eleverna får aldrig lämnas ensamma i sitt lärande vilket gör att undervisningen ofta utgår från ett gemensamt arbete på smartboarden. Vi gör tillsammans innan eleverna gör på egen hand. Vi använder Polylino, Begreppa, det digitala Stjärnsvenskabiblioteket, Inlästa läromedel med mera för att genomföra strukturerade textsamtal.

– Utifrån den gemensamma textbearbetningen skriver vi ofta text tillsammans där jag visar på användandet av talsyntes och andra assisterande verktyg. Eleverna läser och skriver sedan på egen hand i olika digitala verktyg beroende på syfte. Bookcreator, Creaza, Storyjumper, Stjärnsvenskan med flera är motiverande program för det kreativa skrivandet. Den tekniska sidan av läsning och skrivning det vill säga avkodning, inkodning och stavning tränas i det multisensoriska programmet Trädet Web där varje elev har sin egen ingång utifrån den nivå hen befinner sig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har utvecklat en hållbar undervisningsutveckling både när det gäller den tekniska sidan av läsning och skrivning samt förståelsesidan och det läsfrämjande arbetet. Vårt systematiska arbete utgår från RTI-modellen där vi pedagoger tillsammans screenar, analyserar och sätter in stödinsatser. Vi utvärderar och förfinar utifrån ett tydligt kalendarium med kollegiala träffar. Vi utgår också från ett läsande årshjul där vi har regelbundna kollegiala träffar (bokcaféer) med olika fokus. Återkommande är ”Hela skolan lyssnar” när vi fokuserar på assisterande verktyg, ”Den medvetna Högläsningen” där vi fokuserar på olika modeller för textsamtal. ”Släbros Alma” där vi fokuserar på skrivande. På våra kollegiala träffar får pedagogerna inspiration och möjlighet att prova olika digitala verktyg och modeller för att ta med sig in i sin egen undervisning. Hela skolan har ett gemensamt digitalt classroom och en gemensam drive där vi delar presentationer, verktyg och reflektioner med varandra.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I vårt systematiska arbete i läs- och skrivundervisningen används ett digitalt verktyg som utgår från phonics, är mycket strukturerat och med långsam progression. Programmet heter Trädet Web och används av 30–40% av eleverna i respektive årskurs och så gott som alla andraspråkselever i årskurserna. Genom Trädet Web med tillhörande utbildning har pedagogerna på skolan utvecklat ett gemensamt förhållningssätt för att undervisa i läsning och skrivning med tydliga strategier för avkodning och stavning.

– Unikt för Trädet Web är gehörsskrivning där eleven lyssnar, härmar, spelar in, lyssnar igen och skriver med talsyntes. Talsyntesen är ett ovärderligt verktyg för många elever. På Släbroskolan används Trädet Web både för nyinlärning i de lägre årskurserna och Ominlärning för elever där läsinlärningen inte varit framgångsrik, för elever med läs- och skrivsvårigheter, elever med uttalsproblematik och elever med annat modersmål än svenska. Genom att arbeta systematiskt med verktyget har hela skolans läs- och skrivundervisning utvecklats med digitalt stöd och resultaten har inte uteblivit. Släbroskolan har fina resultat och framför allt är det våra andraspråkselevers resultat som sticker ut positivt

Martin Sörensson

Noblaskolan Vellinge
Vellinge

Presentation

Presentation av Martin Sörensson

Vem är du och vad jobbar du med?
­–
Bildlärare åk4-9 och IKT-pedagog för skolan.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning utgår jag alltid från att nyfikenhet är motorn för lärande. Alla elever, oavsett nivå, behöver känna att de har möjlighet att lyckas, men på sitt sätt. Därför differentierar jag genom att erbjuda flera vägar in i samma kunskapsmål.

– Oftast består mina uppgifter av en ram, till exempel designa ett skyltfönster, food truck eller en bok. Innehållet bryr jag mig inte så mycket om, det är tanken och designen bakom som räknas. Med hjälp av digitala verktyg som iPad, Gemini och Keynote kan elever välja hur de vill visa sina kunskaper: genom film, bild, ljud eller text. AI blir här ett stöd för individualisering, en elev kan få en text förenklad, en annan får fördjupande frågor eller återkoppling på sitt resonemang.

– För mig handlar differentiering inte bara om anpassning, utan om att skapa mening för varje elev.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
–
Jag leder kollegialt lärande genom korta “mikro-workshops”, där vi tillsammans utforskar hur digitala verktyg kan förenkla, fördjupa och förnya undervisningen. Genom Apple Teacher-programmet och mitt arbete i EdMasters-nätverket får kollegor både struktur och inspiration. Vi delar elevexempel, testar AI-stöd i klassrummet och bygger gemensamma mallar för lektionsdesign.

– Fokus ligger alltid på nyfikenhet och mod, inte på perfektion. Vi lär tillsammans, provar och skrattar när det blir fel och växer med varje försök.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett arbetssätt jag vill lyfta fram är mitt AI-pilotprojekt med årskurs 7, där eleverna lär sig att använda AI som ett kreativt och kritiskt verktyg. I en lektion fick de uppdraget att skapa egna spel i Google Gemini.

– Eleverna tränade problemlösning, logik och språk samtidigt som de fick se sina idéer bli till fungerande spel. Det skapade en stark känsla av agency, att deras idéer faktiskt kan bli verklighet. AI-stödet gör att varje elev kan utmanas på sin nivå: vissa fokuserar på design, andra på textlogik eller kod. Resultatet blev engagerade elever som vill fortsätta skapa även efter lektionen, och som förstår tekniken bakom de verktyg de annars bara använder.

Martina Hevelius

Sfi-Trelleborg
Trelleborg

Presentation

Presentation av Martina Hevelius

Nominerad som en del av arbetslaget Sfi-trelleborg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare i svenska som andraspråk, engelska och franska och jag jobbar som sfi-lärare.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag fångar kontinuerligt upp eleverna och coachar de framåt utifrån behov och förutsättningar. Jag använder mig av skolans lärplattform och har en detaljerad veckoplanering, Lunis, QR-koder med instruktioner, exempel, hörförståelse med mera, samt individuell färdighetsträning.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har gemensamma genomgångar när nya gemensamma digitala verktyg introduceras. Vi har en It-enhet som stöttar vid behov. Vi har personal som ger stöd med den digitala lärplattformen. Vi har en lärare som har digitalisering som expertområde, som vi kan vända oss till. Vi auskulterar hos varandra. Vi har teach-meet. Vi hjälper varandra om vi inte kan!

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag har en tydlig lektionsstruktur med en tydlig veckoplanering, som alltid finns tillgänglig digitalt. Det motiverar, ger trygghet, underlättar studierna och förhoppningsvis ökar genomströmningen.

 

Matilda Svensson

Sfi-Trelleborg
Trelleborg

Presentation

Presentation av Matilda Svensson

Nominerad som en del av arbetslaget Sfi-Trelleborg

Vem är du och vad jobbar du med?
­–
Jag är sfi-lärare och undervisar just nu tillsammans med en kollega i en grupp elever på studieväg 1, kurs A och B. Jag jobbar också med kartläggning av sökande till sfi.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Hela gruppen jobbar med samma tema till exempel familj, men beroende på kurs och nivå läser eleverna texter med olika svårighetsgrad och löser uppgifter anpassade efter kurs, nivå och text de läst. Med hjälp av QR-koder kan eleverna lyssna på texter och övningar i egen takt och i förväg.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
–
Vi använder lärplattformen Canvas för eleverna och den fortsätter även på grundläggande, gymnasiet och yrkesvux. Målet är att strukturen ska vara densamma oavsett vilken lärare eller kurs det gäller. I arbetslaget använder vi Teams och Loop.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag vill lyfta fram läsning av skönlitteratur i undervisningen. Skönlitteratur tränar läsförståelse, ökar ordförråd, tränar uttal, ger möjlighet till transspråkande, utvecklar det abstrakta tänkandet och i litteraturen kan eleverna hitta personer att identifiera sig med och händelser att känna igen sig i.