Presentation av Thomas Edwall

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag undervisar för närvarande i SO och svenska. Jag har också skrivit boken ”ChatGPT för lärare” och fortbildat många kollegor i GenAI och didaktik.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag arbetar bland annat med ”flippade kurser”, där en hel 5 veckors kurs finns tillgänglig i Google Classroom eller drive från dag 1. På så sätt kan elever själva välja VAD, NÄR och HUR de önskar arbeta utifrån ett väl strukturerat kursupplägg.
Jag har även implementerat ett 1–1 användande av GenAI i mina klasser, där de på sina skoldatorer använder ChatGPT som en 24/7 ”studdy buddy” som hjälper dem att besvara frågor. Själv använder jag GenAI för att göra mina lektioner och genomgångar mer lustfyllda. AI-genererat Bildstöd är också oerhört bra för de elever som minns och lär bättre om det finns något visuellt att hänga upp det på.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag har hållit i 4 studiedagar på min egen skola där jag som lärspridare demonstrerat olika möjligheter med GenAI och besvarat kollegornas frågor. Vi har också en ”delakultur” där jag i ämneslagen delat ett flertal goda exempel. Vår bok ”ChatGPT för lärare” har också spridits till de flesta lärare.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag skulle nog säga att om vi pedagogiskt tränar elever att själva använda ChatGPT eller Gemeni på ett klokt sätt så kommer deras lärande att accelerera.

– I ett vanligt traditionellt klassrum med 1 lärare och 27 elever är det omöjligt att hjälpa alla samtidigt. Med GenAI kan numera alla få individuellt stöd direkt då tekniken är adaptiv! GenAI är därför ett fantastiskt komplement till den traditionella undervisningen och elever behöver numera inte vänta på sin tur. Här är bara några av flera bra use-cases;
• Elever med ett annat första språk än svenska kan använda AI för att direktöversätta instruktioner till valfritt språk.
• Elever som är blyga och inte vågar räcka upp handen har numera en ny möjlighet att få feed-back.

Presentation av Venla Luukkonen

Nominerad tillsammans med Martin Frisén

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lektor i grundskolan och mellanstadielärare, just nu har jag årskurs 6 och ansvarar ämnena teknik samt NO- och SO-ämnena. En del av mitt jobb är också att leda skolans pedagogisk utveckling, tillsammans med skolans rektorer, förstelärare och specialpedagogerna. Jag är även adjungerad i Örebro universitet för att kunna vara ”en gränsgångare” mellan verksamhet och akademi, i min roll som lektor.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För mig handlar allt om att försöka forma undervisningen från elevernas behov. Jag arbetar mest med SO- och NO-ämnen samt teknik, och jag tycker att ämnesinnehållet öppnar mycket möjligheter till både differentiering och olika typ av arbetssätt. När jag börjar planera ett temaområde, brukar jag tänka till, hur vi kan ta till lärandet på olika sätt, både i teori och i praktiken. För mig handlar det inte om digitala eller analoga verktyg utan vilka möjligheter det finns inom båda. Till exempel hade vi precis ett tema i kemi där vi arbetade både i en riktig NO-sal men även i en virtuell labb samt genomförde systematiska undersökningar i Minecraft Education. Vi arbetade med analoga läroböcker, digitala läroböcker och hade en kemist från Spanien på besök, digitalt. Med olika arbetssätt och verktyg känner jag, att jag kan nå flera elever än bara via ett sätt, och elever har flera möjligheter att bearbeta information och olika sätt för att visa vad dom kan.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag leder skolans (pedagogisk) utvecklingsgrupp, där alla våra försteläraren och specialpedagogerna är med, vi försöker även sprida goda exempel under studiedagar och lärarkonferenser.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Vi har nu under flera år, tillsammans med min kollega Martin, använt Minecraft Education i vår undervisning – det som har varit nytt och väldig givande för oss och för våra elever är att under förra läsåret startade vi även ett ULF-projekt tillsammans med forskare från Örebro Universitetet. Att kunna bedriva praktiknära forskning kopplat till verktyget har gett oss både bekräftelse och nya tankar om det som ME eller andra digitala – kanske spelbaserade – program kan ge till undervisning och lärandet. Vi har under läsåret utforskat specifikt hur ME fungerar som stöd i skrivuppgifter, och det har kommit fram från vår data hur eleverna till exempel för nytta av ME när de ska bearbeta sina texter – något som inte alltid är så lätt att lära sig.

Foto: Jeanette Dahlström/Vi Lärare

Presentation av Alla nominerade till Guldäpplet 2024 – lista

Presentation av Aicha Yousri

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare och makerpedagog.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag arbetar utifrån tillgänglighetsprincipen där material inkorporeras i den dagliga verksamheten utifrån kunskapsnivå. Utforskande, upptäckare och förundran står i fokus där verktyg som digitala mikroskop eller greenscreen används för att fördjupa och förundras i projekt eller den dagliga verksamheten.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en ”röd tråd” från styrande organ till oss på förskolorna. Vi arbetar utifrån konceptet ”delakultur” där allt material, workshops och användningsområden finns tillgängliga i våra digitala kanaler, både gemensamma i enheten men även förskollespecifika kanaler. Som makerpedagog går jag även runt på alla förskolor i min enhet, handleder, stöttar och följer upp, för att få med dem på resan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Adekvat digital kompetens för yngre åldrar. Utifrån färdiga kit/materiallådor med uppdragsbeskrivning/arbetsbeskrivning har enheten fått till arbetet med yngre barn och programmering kopplat till ljusbord. Här har vi använt oss av analogt material för att lägga grunden till datalogiskt tänkande, mönsterseende, sekvenser och programmering. Kollegor upplevde svårigheter tidigare kring arbetet med digital kompetens för våra yngsta men i och med detta arbete har man nu fått till ett tydligt arbete och en förståelse kring hur man kan arbeta med våra allra yngsta.

Presentation av Alesia Woxell

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en låg- och mellanstadielärare som arbetar med årskurs 2 i nuläget. Jag är kreativ med samtidigt en strukturerad person som tycker om att arbeta varierat för att nå ut till vart och en av barnen.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– De digitala verktygen hjälper mig att anpassa undervisningen och sätta varje elevs behov i fokus. Alla barn behöver ha en struktur över dagen och jag använder mig av olika stödmaterial för att eleverna ska känna sig trygga under sin skoltid. Det kan handla om olika bildstöd för att lära sig ett nytt språk och begrepp och där använder jag mig av widgit online, skolplus och ILT (inläsningstjänst). Det kan också var olika digitala tjänster och poddar där vi får stöd i arbete med högläsning samt hör- och läsförståelse (Polylino, Bibblix och Sveriges radio).
– Digitalisering som ämne tar mer och mer plats i dagens skola, där använder jag mig av Bee- Bot, Lego Wedo och Scratch jr. Scratch kan användas exempelvis till svenska och engelska för att kunna bygga upp en digital berättelse. Vi kan också använda oss av olika former av programmering för redovisningar kring ett visst tema eller i en hjälp för sökning av olika begrepp. Inom Scratch kan vi arbeta med problemlösningar och mönster för att utveckla det logiska tänkandet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På skolan har alla lärare ansvar för olika områden och jag har varit ansvarig för Infomentor och arbetet med digitala verktyg för att kunna hjälpa till i vardagens frågor kring digitalisering. Jag har haft utbildning för kollegor och även varit i deras klasser för att undervisa eleverna kring digitala verktyg.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Utöver de digitala verktygen tycker jag om att arbeta med kooperativt lärande som ett arbetssätt. Det är en bra metod och arbetssätt för att stärka gruppens samhörighet där de tillsammans i olika konstellationer och övningar utvecklar språket. Eleverna kan här lära sig av varandra och samtidigt få stöttning hur man bemöter varandra vänligt. Här ges också en möjlighet att göra en formativ bedömning kring elevernas kunskaper.

Presentation av Alexander Hult

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som IT-pedagog på MakerZone i Sollentuna. I min roll fokuserar jag på att förnya undervisningen genom att integrera digitala verktyg och multimodala arbetssätt, vilket skapar engagerande och interaktiva lärmiljöer för både lärare och elever. Jag har en bakgrund som lärare inom fritidshem, där jag arbetade mycket med digitalisering som en del i elevernas lärprocesser. Mitt intresse ligger i att använda tekniska lösningar för att främja kreativt lärande och stärka främst elevernas men även lärarnas digitala kompetens.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag ser till att differentiera undervisningen genom att använda digitala verktyg som stöd för elever på olika kunskapsnivåer. Exempelvis har jag skapat multimodala projekt i Keynote och filmprojekt för att engagera elever med olika inlärningsstilar. Genom att arbeta med programmering på olika sätt hjälper jag elever att hitta ingångar som passar deras intressen och förmågor.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag har under året lett fortbildningar med fokus på fritidshemmet, ett exempel är att jag tillsammans med fritidshemmets lärare utvecklat en prototyp till en app som visualiserar elevernas dagliga aktiviteter, vilket underlättar både organisation och individualisering.
Jag har även utbildat lärare och elever i kommunen kopplat till AI tillsammans med mina kollegor.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett exempel på hur jag undervisar är genom att skapa lektioner där alla elever kan delta utifrån sin egen nivå. Jag använder tydliga instruktioner och bildstöd för att underlätta för dem som behöver extra stöd. När jag exempelvis arbetar med filmprojekt eller programmeringsuppgifter ser jag till att anpassa svårighetsgraden så att varje elev kan lyckas. Då lektionerna ofta är kreativa och engagerande upplever jag att de flesta elever finner vägar att ta sig framåt, men om någon behöver ytterligare hjälp har jag alltid en lösning redo för att stötta dem vidare.

Presentation av Amanda Andersson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Klasslärare, undervisar årskurs sex i svenska, engelska och SO-ämnena

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I mitt klassrum arbetar alla elever på det sätt de själva lär bäst. Efter en genomgång presenteras lektionens lär-buffé. Där kan de välja på digitala eller analoga arbetsuppgifter. Vissa elever väljer att arbeta med tryckt läromedel medan vissa elever arbetar med uppgifter på dator. Att bara erbjuda en eller två metoder tycker jag blir fel när det sitter över 30 olika individer i klassrummet, som alla lär på olika sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I kalendariet finns det bestämda datum då vi fokuserar på kompetensutveckling inom digitala verktyg. Det kan handla om att vi lär varandra om program som OneNote, appar för lärande eller som nu när vi ska få en ny lärplattform (Unikum), så har vi planerade datum för detta för att alla ska vara med på tåget. Det viktiga är att alla är nyfikna och vill framåt!

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– I klassen jag är mentor för nu var det tidigare många elever som saknade motivation (speciellt i SO-ämnena). Att få dessa elever att läsa en text om en viss religion eller om privatekonomi var en kamp varje gång… Men så tänkte jag, varför ska alla tvingas läsa en tryckt bok? Det finns filmer, quiz och inlästa texter på deras datorer. De får precis samma innehåll, men på olika sätt. Nu finns motivationen och alla får lyckas på sitt sätt!

Presentation av Andrew Galbraith

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare på teknikprogrammet och förstelärare i AI. Inom förstelärartjänsten arbetar jag för att öka kunskapen om, och dra nytta av, AI på tre nivåer: organisatoriskt, kollegialt och mot elever. Jag arbetar även för att öka samarbetet mellan skolan och näringslivet i min roll som Teknikcollege-ansvarig. Dessutom driver jag Sveriges enda First Robotics Competition-team, ED Robotics, som nyligen vann Rookie All-Star-priset i Albany, New York.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning.
– Att leda och inspirera elever innebär, utöver att bygga starka relationer, att väcka nyfikenhet och stötta dem i att bibehålla fokus. Generativ AI är ett kraftfullt verktyg som inte bara skapar engagemang, utan också möjliggör enkel anpassning av undervisningen och flexibilitet i hur material presenteras. Jag drar nytta av dessa möjligheter i min undervisning, och samtidigt som jag uppmuntrar till att experimentera med ny teknik, betonar jag vikten av en balanserad och genomtänkt integration av AI och teknik i klassrummet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På Erik Dahlbergsgymnasiet har vi ett stort AI-fokus i vårt utvecklingsarbete, vilket hänger ihop med vår ”Framtidens Skola” strategi. Jag har haft ett ansvar, tillsammans med ledningen och IT-pedagogen, att forma denna utveckling. Detta arbete inkluderar framtagande av AI-riktlinjer i samarbete med övriga kommunala gymnasieskolor. Vi har genomfört studiedagar om AI i undervisningen, med inslag av digitala/AI-verktyg samt arbete kring AI-riktlinjer. Under läsåret har vi hållit regelbundna AI-workshops med AI-verktyg. Dessutom har vi arbetat med att ge allmän AI-inspiration för personal och elever.

 Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I Futures-projektet ökar vi så kallad Futures Literacy genom inslag av hållbarhet, genus, teknik och kreativt skrivande under läsåret. Därefter utökar vi med kollaborativt skrivande med hjälp av språkmodeller och annan generativ AI. Målet, och resultatet, är ökad Futures Literacy och tro på framtiden. Projektet innebär även utbildning i språkmodeller och en omdefiniering av dessa från ett plagiatverktyg till bland annat ett kreativt verktyg som kommer att vara oerhört viktigt framöver.

Presentation av Ann-Christine Tvingby

Nominerad tillsammans med Karolina Ludvigsen

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare på en förskola med barn i åldrarna 3-5 år.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att använda oss av till exempel smartboard i vårt arbete med barnen på förskolan så kan vi förstärka och skapa intresse även hos de barn som är svårare att fånga i en traditionell lärsituation. Det blir en extra dimension på lärandet med fler infallsvinklar.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Just nu driver vi ett projekt där en del är att öka kunskaperna om digitala verktyg hos våra kollegor inom förskolorna i vår kommun. Det gör vi genom att anordna workshops inom önskade områden då vi i våras visade olika sätt att använda smartboards. Nu i höst har vi ytterligare en planerad workshop med antingen green screen eller programmering.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Vi har använt oss av qr koder för att skapa en stadsorientering där vi involverat vårdnadshavare/familjer. Vi har skrivit ut en karta över samhället och märkt ut platser där vi hängt upp koder som familjerna ska leta upp och anteckna vad som döljer sig bakom koden. Detta ingår som en del i vårt projekt – digitalisering, lärande och rörelseglädje.