Mikael Alexandersson, professor i pedagogik och professor i allmändidaktik, tidigare rektor för Högskolan i Halmstad, dekan för Utbildningsvetenskapliga fakulteten och chef för Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning vid Göteborgs universitet
Mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse för perspektiv på lärandets sociala processer och digitala artefakters betydelse för lärande.
Vilka två, tre insatser vill du främst lyfta fram i det du jobbat med sedan 2002, när det gäller skolans digitalisering av direkt betydelse för lärarkåren?
– Jag har alltid hävdat att om de som är berörda av samhälleliga förändringar ska beröras och därmed förändra sin praktik måste de äga frågorna och agendan för att få svar på just sina frågor. Under decennier har detta påverkat mina föreläsningar och seminarier om den digitala omställningen av skolan såväl för studenter som för verksamma inom skolan.
– Min medverkan i uppstarten av forskningsmiljön Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället (LinCS) ser jag som ett viktigt bidrag till att stärka skolans digitalisering. Det var en tioårig stor satsning på forskning om digitalisering och lärande. I samband med olika chefspositioner inom högskolesektorn har jag försökt säkerställa att frågor om samspelet mellan lärarutbildning, lärares kompetensutveckling och digitaliseringen i skolan hamnat högt upp på dagordningen.
Vad av detta har haft störst betydelse och på vilket sätt?
– En betydande insats på lång sikt är nog den när jag som rektor vid Högskolan i Halmstad inrättade ett digitalt laborativt centrum (DLC) som bland annat är kopplat till lärarutbildning och lärarfortbildning. Det är idag en kreativ miljö i kombination med den senaste digitala tekniken som både skapar och synliggör ny kunskap.
Vad anser du är de största utmaningarna/ utvecklingsområdena när det gäller skolans användning av de digitala möjligheterna framöver?
– Den digitala omställningen av skolan förutsätter ett högpresterande digitalt skolsystem. En stor utmaning är då gemensamma och vägledande principer men också en ökad dialog och samverkan mellan lärare, skola, kommuner, myndigheter och forskare, det vill säga en gemensam långsiktig agenda och en gemensam handlingsarena. En annan utmaning handlar om vårt skolsystems samlade förmåga att agera i föränderliga förhållanden, bemöta störningar och kriser samt återhämta sig från dem (så kallad resiliens).
– Det synes som om att Covid-19-pandemin har påskyndat den digitala omställningen inom skolan. En utveckling som kunde ha tagit flera år kom att ske på bara några månader. En lärdom är att vi måste gå från tillfällig, krisfokuserad nätbaserad utbildning till effektivare digital utbildning, som en del av ett kreativt, flexibelt, modernt och inkluderande skolsystem. Sannolikt kommer fler kriser: vad fordras för att ett högpresterande digitalt skolsystem ska kunna agera i dessa?
Rapporter, böcker, webbsidor för vidare läsning
Mikael Alexandersson (Wikipedia)
Digitalt laborativt centrum (DLC), Högskolan i Halmstad
Rapporter, böcker:
Alexandersson, M. (2019). Så att de berörda berörs – Perspektiv på praktiknära forskning. I M. Dahl (red.) Att skapa en professionell identitet. Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen. Stockholm: Liber.
Alexandersson, M. (2014). Kommunikation, existens och rum i en medialiserad värld. I: Erixon, P-O. (red.) Skolämnen i digital förändring – en medieekologisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M., Limberg, L. (2012). Changing Conditions for Information Use and Learning in Swedish Schools: A Synthesis of Research. HumanIT 11 (2), 131-154.
Alexandersson, M. (2011). Det Nya Jaget. I M. Alexandersson & T. Hansson (red.), Unga nätmiljöer: Nya villkor för samarbete och lärande. Studentlitteratur.
Limberg, L., Alexandersson, M., Lantz Andersson, A. (2008). To Be Lost and to Be a Loser through the Web. In T. Hansson (Ed.), Handbook of Digital Information Technologies: Innovations, methods, and ethical issues. Hershey, PA: Information Science Reference.
Alexandersson, M., Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Forskning i fokus; 18. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. https://docplayer.se/731-Textflytt-och-sokslump-informationssokning-via-skolbibliotek.html
Alexandersson, M., Linderoth, J., Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer. Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Mikael Alexanderssontilldelas Guldäpplets Jubileumsutmärkelse i kategorin Nationella forskare med direkt betydelse för lärarna tillsammans med Roger Säljö, båda Göteborgs universitet, för perspektiv på lärandets sociala processer och digitala artefakters betydelse för lärande.