Conny Lindgren
Presentation
Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är SO-lärare för årskurs 7–9 och har ett stort intresse för skolans digitalisering. Numera arbetar jag 50% på IM-programmet på Stiernhööksgymnasiet i Rättvik. Den andra halvan av min tjänst går ut på att stötta elever och kollegor i deras digitala resa. En stor del av detta handlar om att stötta elever i behov av stöd på olika sätt. Under de senaste fyra åren har fokus givetvis legat på AI, både med kollegor och elever. Mitt försteläraruppdrag är att arbeta med kompensatoriska hjälpmedel, där AI står i fokus just nu.
Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Tack vare AI kan jag numera skapa mitt material på olika nivåer. Det gäller allt från texter och presentationer till frågor med mera, och i allt detta kan jag ta hjälp av AI. Jag upplever att det har blivit lättare att stimulera elever på alla nivåer. Men det finns också en risk: om eleverna märker att jag använder AI till ”enklare” saker är det lätt att de också tar genvägar. Där gäller det att hitta en hårfin balans. Möjligheten att differentiera är kanske den viktigaste aspekten av AI. En hel del elever har redan berättat att de inte skulle ha klarat detta utan skolan och lärverktygen. Sådana kommentarer kommer från elever på alla program på skolan.
Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola besöker alla förstelärare arbetslag, ämneslag och konferenser flera gånger i månaden. Vi har kartlagt behoven och anpassar våra workshoppar utifrån dem. Inför läsåret fick alla kollegor besvara en enkät, så att jag kan se hur jag ska fördela mina resurser. Jag har också startat en ny kurs, Digital kompetens, för våra elever i årskurs 1. Den går under hösten och startades av flera anledningar. Dels upplever vi att de allmänna kunskaperna om Officepaketet har sjunkit, dels vill vi lära eleverna att använda AI-verktyg på ett sätt som gynnar deras lärande. Under skoltid kan vi styra deras användning, men inte hemma. Därför är det viktigt att få dem att se var riskerna och nyttan finns.
Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Egentligen jobbar jag ofta ganska traditionellt, med föreläsningar. Något som har varit uppskattat är att jag spelar in föreläsningen och utifrån inspelningen skapar texter, quiz och en kortversion i poddformat. För det har NotebookLM varit ovärderligt. Jag bygger också en del appar som har blivit populära, särskilt bland elever med särskilda behov. Med apparna kan eleverna omvandla texter de har fått till typsnittet OpenDyslexic eller till Bionic Reading. Det har fungerat väldigt bra. När jag bygger appar använder jag Copilot, Claude och Googles verktyg. Vilket jag väljer beror helt och hållet på behovet för tillfället. Varje gång jag håller workshoppar för hela klasser är det alltid några elever som stannar kvar och vill lära sig mer om verktygen.
– Det är väldigt roligt att jobba just nu, eftersom man kan hjälpa så många fler. Det är en stor skillnad mot tiden före AI. Men en sak gör jag aldrig: jag låter inte eleverna arbeta på egen hand med valfri AI. Än så länge styr jag alltid användningen genom appar eller chattbottar. Även i dessa AI-tider måste vi nämligen vara noga med syfte och mål för varje lektion. Men däremot försöker jag alltid lära eleverna att prompta på ett bra sätt.

