Fokus på utvecklingen av lärandet

Teglverkets skole

Teglverkets skole är den första helt digitala skolan i Oslo. Alla elever har lärplattor, alla läromedel är digitala. Men de digitala verktygen är inte huvudsaken för skolans rektor Elisabeth Palmgren. När hon beskriver skolan handlar det i stället om pedagogiskt utvecklingsarbete, gemensam tid för planering och engagerade föräldrar. 

För de som följde med DIU till Bettmässan erbjöds möjligheten att inleda med två studiedagar i Oslo. En del av Osloprogrammet var ett intressant studiebesök på den relativt nybyggda Teglverkets skole. Skolan öppnade hösten 2015 som en 1–4 skola. Den ökar successivt med en årskurs per år och kommer att vara en fullskalig 1–10 skola år 2021 med ungefär 800 elever. Skolan är samlokaliserad med en stor multihall, för olika idrotts- och träningsformer, och har attraktiva och spännande utomhusmiljöer som erbjuder många möjligheter för barn och ungdomar, både sommar och vinter. 

Gemensam planering 
Skolan arbetar med en gemensam modell för pedagogisk planering. Ett ramverk för att skapa goda lärsituationer, som beskriver lektioner och samspelet med eleverna, med mål, upplägg och genomförande. Modellen används genomgående och ger stöd för det kollegiala samspelet, inte minst för nya lärare och vikarier. 

– Det är självklart en stor fördel att få starta en skola från grunden. Då får man möjlighet att sätta sin egen profil på skolan och kan anställa personal som vill arbeta på detta sätt, säger skolans rektor Elisabeth Palmgren. 

Alla lärare arbetar på skolan från 08.15 till 16.15, det vill säga en tydligt reglerad arbetsplatsförlagd tid. 

– Det är genom att planera och arbeta tillsammans som man når resultat, säger Elisabeth Palmgren. Det duger inte att man bara genomför sina lektioner och sedan åker hem. 

Yta och djup 
Det som på ytan kännetecknar Teglverkets skole är annars att man inte använder tryckta läroböcker utan att varje elev har sin egen lärplatta och digitala lärresurser. När det sker blir det uppenbart att en mer genomdigitaliserad skola växer fram. Det finns inga omvägar eller undanflykter, utan varje lärare måste arbeta utifrån den förutsättningen. 

– Trots att de digitala verktygen har en så central plats i vårt arbete, undviker vi att se dem som en huvudsak, säger Elisabeth Palmgren. 

– Jag är till exempel motståndare till att skriva någon IKT-plan. Det riskerar bara att isolera tekniken i ett eget sidospår. På samma sätt är inte it-kompetensen den viktigaste frågan vid en anställningsintervju. Teknik kan man lära sig. Det är svårare att byta pedagogiskt arbetssätt. 

Något som imponerade var hur gediget man formulerat de olika rollernas funktion och ansvar. Bland annat handlar det om att man som förälder ska intressera sig för vad barnet har lärt sig under dagen, stödja läraren i arbetet med den psykosociala inlärningsmiljön, vara aktiv när det gäller att ge barnet en positiv attityd till skolan, samt vara nyfiken och engagerad i barnets digitala liv. 

– Vi arbetar hårt och konsekvent med att engagera föräldrarna. Det var viktigt inte minst i början då många var oroliga inför vår nya profil. Den oron måste man ta på allvar och inte bara vifta bort, säger Elisabeth Palmgren. 

Lika vackra är formuleringarna i skolans vision om att skolan vill forma elever som är nyfikna och lär sig att se utanför ramarna, som är uppfinningsrika, tar initiativ och kan omsätta idéer till handling, samt reflekterar, ställer bra frågor och är medvetna om både process och mål. 

Vi åkte till Teglverket för att se en skola som kommit långt i it-användandet. Det fick vi också se, men vi lämnade skolan med starka intryck som mer handlade om betydelsen av ett genomtänkt ledarskap och värdet av ett kollegialt pedagogiskt utveck-lingsarbete. 

Text: Stig Roland Rask och Peter Becker
Foto: Bo Helmersson