EU inför en ny reglering, GDPR, med syftet att skydda Europas invånare och deras integritet på nätet. Den träder i kraft den 25 maj i år, och ger varje medborgare viss rätt att begära att få ut information om sig själv på nätet och även begränsa och styra hur den används. Anpassningen av register pågår intensivt just nu i verksamheter över hela landet – och hela Europa.
Som Facebook-användare i Europa avkrävs du således nu ställningstagande till inställningar för data du delar i text, foton och videor, liksom kring sekretess och säkerhet. Här inkluderas WhatsApp, Instagram och Oculus och användning av avancerad ny teknik för automatisk ansiktsigenkänning i foton och videor du delar.
EU-regleringen är en del av en utveckling mot att vi allmänt blivit mer medvetna i vårt förhållande till integritet och sociala medier. Det här innebär en omsvängning i vår hållning till sociala medier. Under arabiska våren talades det mycket om de sociala mediernas positiva potential och stora betydelse. Det var bloggar, Facebook och andra, skrivna av andra än journalister och författare. De icke-professionella skribenternas rapporter och speglingar av skeenden var spännande. Nya medborgerliga möjligheter kunde skönjas, en förnyelse av demokratin förutsågs.
I dag, tiotalet år senare, är vi medvetna om att myntet även har en baksida. Intressekampen i samhället märks inte minst i dessa sociala medier, med sina låga trösklar för att nå ut. Med de digitala mediernas stora och växande möjligheter till manipulation, om så bara med en enkel persondator. Där nationer, företag och enskilda kan genomsöka all denna information, för sina syften, kommersiella eller politiska. Vi ser hur modern kommunikationsteknik kombinerad med AI (artificiell intelligens) får allt större betydelse med både ekonomiska, politiska och potentiellt militära cyberangrepp.
Medieutvecklingen har inte bara en samhällelig dimension, utan också en individuell och personlig. Vi, och våra barn, vet nu att till synes trovärdiga meddelanden kan vara manipulerade, förvrängda och falska – men de sociala medierna påverkar även vår känsla av social kontakt och närvaro med sin tillgänglighet, (nästan) var som helst och när som helst. Bortom det att vi på bio och teater förväntas ha mobilen av, eller som bilförare inte prata i mobil, kan det nu handla om kritik mot att vara ständigt tillgänglig. Mot ett ständigt flöde av impulser utifrån. Mot splittring och brist på fokusering. Man talar om mediefasta, begränsning av skärmtid, och förbud mot mobilanvändning på lektioner i skola. På det personliga planet finns en växande medvetenhet och eftertanke kring medier, särskilt de sociala medierna.
Kanske ser vi på det personliga planet pendlingar mot ett mognare förhållande till tekniken. Inför en utveckling som fortsatt och i högt tempo förvandlar både vår samhälleliga omvärld och vår personliga kommunikation, tvingas vi lära oss hantera ny teknik och skapa nya normer, nya kulturella förhållningssätt. Om GDPR är ett steg på den samhälleliga nivån, så kan på den personliga nivån begrepp som närvaro och kontakt, kunskap och kännedom få en ny innebörd. Och vi kommer troligen att tala mer om etik och moral. Betydelser förskjuts på en lång resa, där vi ännu bara har tagit några få steg.
Peter Becker