De brukar starta med ett ämne som engagerar eleverna, om varför tjejer lyckas bättre i skolan än killar. Och så är samtalet igång.

De har hållit på några år, skaffat sig erfarenhet och föreläst både i Sverige och utomlands om sitt sätt att arbeta, de två lärarna från Norrevångskolan i Mörrum som är nominerade till Guldäpplet 2015, Per Ahlkvist och Martin Löfgren.

– Det handlar om ett samarbete- Jag undervisar i svenska och språk och Per i SO, dessutom har vår IKT-pedagog, Mikael Jönsson som hjälpte oss att hitta verktyget Ning, en stor del i detta, säger Martin.

Skolans uppdrag består inte bara av kunskapsuppdraget, utan skolan har också ett uppdrag att fostra goda samhällsmedborgare och att förbereda eleverna inför fortsatta studier och yrkeslivet. Enligt läroplanen har skolan en skyldighet att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med öppen diskussion, kunskap och aktiva insatser. Något Per Ahlkvist och Martin Löfgren tagit fasta på.

Klass med många åsikter
Allt började med en klass de delade, som de trivdes oerhört bra med och som hade väldigt mycket åsikter.

– Det var en väldigt bra klass med stort engagemang och många som uttryckte sina åsikter, berättar Per.

Som de engagerade lärare de är lät de diskussionen få flöda i sitt klassrum. Åsikterna som några elever gav uttryck för gick i en rasistisk riktning, något de inte gillade.

– En del diskussioner slutade inte väl, vi använde vårt övertag som lärare för att argumentera emot vissa ståndpunkter. Det blev inte bra för eleverna, inte för lärandet, inte för oss, säger Per.

– Vi sökte konfrontation och ville så gärna visa vilka värderingar som var de rätta, men det enda som hände var att vi målade in oss i olika hörn, cementerade grupper och skapade en väldigt oskön stämning, säger Martin.

Flerstämmighet och respekt
Upplevelsen fick dem att tänka till. De läste Olga Dysthes bok om det flerstämmiga klassrummet. Där understryks att det är oerhört viktigt att alla åsikter måste få finnas i ett klassrum, men att man måste skapa vissa regler, framförallt att ingen får kränka någon annan. Reglerna skapar den trygghet som behövs för att ett fördjupat samtal ska kunna ske.

– I det här läget började vi tillsammans med skolans IKT-pedagog fundera över om det gick att flytta över diskussionerna till något nätbaserat forum, säger Per.
Det blev i verktyget Ning därför att det svarade mot deras behov, det skulle gå att ställa följdfrågor till varje elev och det skulle vara överskådligt och enkelt att följa en fråga.

Fördjupande samtal
– Just då läste jag i Växjö och kom i kontakt med Jonas Svensson, en av religionsvetarna där, säger Per.

Jonas bjöds in till forumet i egenskap av expert. Han ställde följdfrågor till varje elev och från att ha handlat om att ha rätt och fel så växte istället ett samtal fram.

– Eleverna uppmuntrades att hitta och bifoga källor ,vilket gör att de får möjlighet att bygga vidare på och utveckla sina argument, säger Martin.

– De lär sig också att lyssna på varandra och att reflektera både över vad de själva och andra skriver, säger Per.

En annan viktig lärdom för eleverna är att det finns olika perspektiv på en fråga.

– Eleverna får även en förståelse för att det finns människor i deras omgivning som sitter inne med klokheter, men som kanske inte känner sig tillräckligt trygga i sammanhanget för att våga yttra sig, säger Per.

– Våra elever som gått vidare till gymnasiet säger att det här har varit bra, att de känner sig tryggare i att våga uttrycka sin åsikt, att det kanske inte alltid varit roligt men att det varit meningsfullt, framhåller Per.

Formativ dialog
Genom åren har en form utvecklats och för att förfina den har de läst en hel del vetenskaplig litteratur. Det kan gå ett tag mellan varje samtal, eller formativ dialog som de kallar arbetssättet.

Ämnet väljs alltid utifrån att det känns angeläget och aktuellt för klassen. Och de har kommit fram till att det bästa är att inleda med ett påstående som eleverna får reagera på. Sedan är det viktigt med en snabb feedback från lärarna till varje elev. Feedbacken inleds alltid med något positivt och följs av en fråga.

– Den digitala tekniken gör att det går att sitta varsomhelst med detta, vilket är en stor fördel, säger Per.

När samtalet börjar ebba ut, vilket brukar ske efter någon vecka, avslutar de alltid genom att sammanfatta tillsammans i klassrummet och då passar de ibland på och lyfter fram någon som inte vanligtvis hörs så mycket.

Martin och Per känner att de också själva utvecklats, att de har varit på tårna. Men förändring kräver mod.

– Vi har tagit oss tid att läsa, tagit mod till oss att kontakta människor utifrån, vi har skrivit artiklar eftersom vi brinner så för det här, säger Per.

De har också kontaktat olika universitet och drömmen är att titta på arbetssättet tillsammans med forskare.

– Det här är inte bara en fluga, inte bara någon app vi tycker är kul, utan vi jobbar långsiktigt med utgångspunkt i verkliga problem och det är då det blir bäst, säger Per.

Text: Monica Esborn