Eleverna med skolan i molnet

foto Ola Brorson

Tryckta läroböcker eller interaktiva digitala läroböcker? På Karl-Oskarsskolan i Växjö  arbetar Ola Brorson, nominerad till Guldäpplet 2015 och om hans eleverna i åttan får välja vinner de digitala böckerna en jordskredsseger. Om omröstningen dessutom omfattar att arbeta med digitala samarbetsverktyg, mappar, lektionsplaneringar och lektionsmaterial digitalt alternativt på papper så vinner det digitala igen. Stort.

– Det är mycket, mycket bättre när man har allting digitalt, förklarar Elsa Tiderman, Ranya Rashid och Isabella Korunovska, med eftertryck.

– När man har allt sitt material i olika mappar på Google drive så har man koll på allt. Det blir ordning och reda, säger Isabella.

– Man tapper inte bort någonting, allt material finns där, böckerna är digitala. Dom finns med – hela tiden, fyller Elsa Tiderman i.

– Och allt är strukturerat. Och lärarna kan se allt man skriver, det är väldigt bra, säger Ranya Rashid.

När skolan startade 2010 var en av utgångspunkterna att man skulle jobba med digitala arbetssätt. Ola Brorson som är en av årets nominerade till Guldäpplet är lärare i engelska och it, och har varit med från start.

– Vi ville verkligen ha ett digitalt arbetssätt på skola, inte bara ha digitala verktyg. Målet var att jobba projektinriktat, verklighetsnära och ha en skola anpassad till samhället.

– Vi började jobba i molnet, med Google direkt, att dela dokument har vi gjort från start, även om tjänsterna runt omkring inte vara så utvecklade som de är nu.

I dag finns en klar struktur av mappar för elever, lärare, lektionsplaneringar, material och annat som delas via Google och är sammankopplat med skolans administrativa system. Men för eleverna är det en inloggning som gäller och sedan kommer de åt alla sina mappar och allt skolmaterial på Google drive.

Att dela och samarbeta är en viktig framtidskompetens som eleverna behöver få med sig från skolan menar Ola Brorson som ibland har gett eleverna i läxa att visa sin föräldrar hur man gör när man delar dokument.

Jobba digitalt fullt ut
En annan pusselbit i skolans digitala arbetssätt är de interaktiva digitala läroböckerna, som eleverna har i de flesta ämnen.

– Det är roligare att läsa böckerna på datorn, säger Isabella Korunovska. Och så kan man markera samtidigt som man läser.

Klasskamraten Mustafa Suleiman håller med.

– Med böckerna på datorn blir det mycket mindre papper. Det är lättare att hitta i böckerna på datorn, man kan välja att lyssna på texten och det är mycket bättre att läsa på skärmen än på papper. Och så kan man jobba och markera saker och söka på internet samtidigt. Det är mycket mer aktiv läsning, menar Mustafa, som har svårt att tänka sig att gå tillbaka till mellanstadiets pappersbaserade skolgång.

– Ska man jobba digitalt måste också innehållet vara digitalt, det gäller också läroböcker, säger Ola Brorson.

I dag är de läroböcker man använder på skolan interaktiva och digitala – och allt får plats i datorn. Ska man jobba digitalt måste hela kedjan fungera och Ola Brorson tycker att man efter några års prövande kommit en bra bit på vägen på skolan.

– Vi jobbar webbaserat. Där har elever och lärare sina planeringar. Nu har vi Chromebooks, de startar snabbt och eleverna kommer alltid in på sin yta som ser likadan ut varje gång de loggar in. Kopplingen mellan läromedel och internet är integrerad. Det är också mycketenklare att anpassa undervisningen efter varje enskild elev, säger Ola Brorson.

Ett praktiskt exempel från hans egen engelskundervisning är enkel heten när han ser att en elev missuppfattat något grammatiskt moment, då kan han enkelt kommentera och skicka med länken till rätt ställe i boken. Ett snabbt och effektivt sätt att ge återkoppling.

Lärarstudenter i USA undervisar högstadieelever i Växjö
Utvecklingen kring datorer och annan informationsteknik har förändrat samhällets behov av kompetens, och kanske har kraven på vad dagens skola ska förmedla förskjutits. För Ola Brorsons elever innebär det bland annat olika former av samarbete där elever och lärare samverkar och kommunicerar över internet.

– Vi får samarbeta med folk från andra länder, träna på att prata andra språk med folk som pratar det språket via Skype. Då lär vi oss också om andra kulturer. Det är så coolt, säger Olle Bergqvist.

Ett av de samarbetsprojekt som hållit på ett antal år är ett samarbete med lärarutbildningen på Kansas State University i Manhattan, Kansas. För lärarstudenterna i Kansas handlar det om att träna sig i att undervisa på distans, liksom att utifrån amerikansk utgångspunkt bedöma elevers skriftliga arbeten. För eleverna i Växjö innebär det en direktkontakt med en lärare med andra infallsvinklar och andra referensramar. För Ola Brorson innebär det att han hittat ett sätt att uppfylla kursplanemålen om interaktiv skriftlig kommunikation.

– Det här är ett projekt där alla vinner något. Mina elever och lärarstudenterna i Kansas samverkar via gemensamma dokument, där de både utbyter texter, instruktioner, chattar med varandra, skickar filmer och bilder. Det här är ett arbetssätt som man kan anamma även i andra sammanhang, säger Ola Brorson.

Och för Ola Brorson innebär samarbetet att en del kvällar ägnas åt att samplanera med lärarna på universitet i Kansas via Google Hangout.

Skolan en del i samhället
När DIU besöker Karl-Oskarskolan är också Eric Harper, chef för mjukvaruutvecklingen på Smart Technologies, det vill säga mannen som basar över utvecklingen av bland Notebook, på besök på skolan. Ola Brorson och hans elever testar ett nytt plattformsoberoende samarbetsverktyg och Eric Harper och Ola Brorson har haft många samtal via Hangout där de diskuterat olika delar av programmets utveckling. Nu vill Eric Harper träffa eleverna och få deras intryck.

– Dagens elever och lärare vill kunna samarbeta på många olika sätt, och när vi utvecklar ett nytt verktyg för samarbete är det viktigt för mig att se hur det fungerar i klassrummet och höra vad eleverna säger.

Och efter att ha arbetat med det nya verktyget Smartamp är Ola Brorsons elever inte rädda för att tala om för Eric Harper vilka förbättringar de skulle vilja se.

Både Ola Brorson och hans elever har lärt sig att om man vill förändra något måste man berätta vad man tycker hur och man vill ha det. Skolan har tidigare varit pilotskola för Gleerups digitala läromedel och eleverna har vant sig vid att deras synpunkter är värdefulla och tas på allvar.

– Jag tror på det här sättet att arbeta för att förbereda eleverna inför framtiden, säger Ola Brorson.

Text Carina Näslundh
E-post: carina@diu.se

Skolan byter namn
Karl-Oskarskolan i Växjö byttr namn till Thoren Framtid vid årsskiftet 2015/2016.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *