Charlotta Granath

Foto Charlotta Granath

Charlotta Granath

Stiftelsen Viktor Rydbergs gymnasium
Sundbyberg

Presentation

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare i demokrati och lärare i historia, geografi och gymnasiearbete på Stiftelsen Viktor Rydberg gymnasium samt lärarutbildare vid Södertörns högskola. Jag är även Skolambassadör för EU, läromedelsutvecklare och författare till böcker om demokrati, studie- och yrkesvägledning, världen i klassrummet genom digitalisering, hållbar utveckling, digital kompetens och källkritik. I regeringsuppdrag via Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har jag tagit fram digitala utbildningspaket om demokrati och Skolval samt är expert i EU-frågor i webbutbildningen ”Prata EU”.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Lärandet kan stärkas mycket med stöd av IT, om det används på ett genomtänkt och medvetet sätt. Undervisningen kan anpassas individuellt, vilket gynnar samtliga elever att komma vidare i lärprocessen. Genom att skapa medvetenhet och praktiskt öva förbereds eleverna i en trygg miljö, där IT är ett stöd och en viktig del.

– Den skola jag arbetar på är till stor del digital, men här kombinerar jag digitala arbetssätt med estetiska uttrycksformer och med mer analoga moment. Vi diskuterar, granskar kritiskt, genomför stadsvandringar, möter politiker, genomför fältstudier och navigerar genom medielandskapet. Arbetssättet ger medvetna samhällsmedborgare. Filterbubblor kan begränsa och fakta vinklas. Vi studerar målningar och porträtt, läser texter och granskar för att se hur olika källor kan vinkla information. Vi träffar överlevande, beslutsfattare och genomför studiebesök digitalt.

– IT ger möjlighet att förstärka undervisningen, skapar tydlighet och underlättar kommunikation. Via digitala verktyg och samarbetsytor besöker vi platser och träffar personer som annars inte hade varit möjligt, sammantaget förstärks elevernas lärande då omvärlden finns så nära.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala resurserna och verktygen underlättar planering, sammanställning av uppgifter och resultat samt möjliggör en smidig kommunikation med kollegor och elever. Den skola jag arbetar på använder plattformen Canvas för att lägga upp planeringar, inspelade föreläsningar och lektionsuppgifter etcetera Eleverna har digitala läromedel. Jag startar varje lektion med att använda Classroomscreen, en digital tavla med en rad funktioner som underlättar strukturen med olika tidtagarfunktioner, skrivrutor, responssystem med mera. Classroomscreen gör det möjligt att tydliggöra vad som ska ske under lektionen. De digitala förutsättningarna finns.

– Tillsammans med eleverna spelar jag in genomgångar och presentationer, arbetar med rollkort och varierar undervisningen digitalt och analogt. Arbete med GIS och fjärranalys möjliggörs via digitala verktyg. En kreativ undervisning där olika metoder kombineras och där de digitala resurserna förstärker lärandet och det ämne vi arbetar med.

– Just nu arbetar jag i ett projekt som heter ”Kortfilmsfabriken” med elever i åk. 2 på gymnasiet. Vi skapar filmer om intolerans och rasism, samarbetar med Fredens hus och skådespelare. I vår, 2022, har vi filmfestival. Eleverna aktiveras genom digitala responssystem och får tycka till om undervisningen, och får återkoppling vid olika moment i undervisningen såväl digitalt som muntligt.

– På lärarutbildningen har jag genomfört distansundervisning sedan våren 2020 och detta fortsätter även hösten 2021. Här undervisar jag via Zoom och lägger upp all undervisning digitalt. Läsåret 2021–22 undervisar jag via Södertörns högskola på Skolverkets uppdragsutbildning om mentorskap, denna utbildning är på distans.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– För skolans digitalisering anser jag att coronatiden har skyndat på en utveckling där skolor tvingats till distansundervisning och där verksamheter som tar emot skolor fysiskt på plats tvingats ställa om för att fortsatt kunna bedriva sin verksamhet. De utmaningar som identifierades till en början krävde lösningar, alternativet att ställa in var inte hållbart när jag och mina kollegor insåg att detta kommer att pågå under lång tid. I min undervisning har jag insett vinsten av att spela in genomgångar, arbeta med rollkort i breakout rooms. Jag har förändrat och förnyat min undervisning efter behov. Tillsammans med studie- och yrkesvägledaren David Spak skapade jag en webbinarieserie om skola/arbetsliv för Lärarnas Riksförbund. Tillsammans med läraren Emelie Hahn skapade jag en webbinarieserie om distansundervisning i tre delar utifrån skolans arbete med internationalisering, bedömning och demokrati. I denna webbutbildning, som är kostnadsfri och som finns tillgänglig för alla att ta del av på Sanoma Utbildnings webbplats, visas hur jag arbetar digitalt och på distans med mina elever.

– Utmaningen i början av pandemin var att snabbt anpassa undervisningen och att tillsammans med elever, studenter och kollegor utveckla en hållbar undervisning där vi kunde ställa om i stället för att ställa in. Den digitala kompetensen stärktes och vi började samarbeta, lära av varandra och interagera på nya sätt. Även fortsättningsvis kommer jag att besöka platser digitalt världen över. Vi träffade bland annat EU-minister Hans Dahlgren digitalt via Skype och arbetade med olika case kopplade till hållbar utveckling digitalt tillsammans med Norrlands museum. Flera möten blev digitala och effektiviserades. Digitala möten och avstämningar kommer jag att fortsätta ha, exempelvis med elever som jag handleder i gymnasiearbete och med elever i elevrådet. På gymnasiet genomförs numera även flera utvecklingssamtal digitalt, för de som önskar, vilket är något som är positivt på många sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Med gemensamma fortbildningsinsatser och att personalen får möjlighet att träffas över ämnes- och årskursgränser. Skolledningen har höga förväntningar och har möjliggjort så att det finns personal på skolan som har tid i sina tjänster för att stötta digitalt. Vi i personalen planerar gemensamt, har ansvarsområden som vi driver och arbetet följs upp av skolledningen. Jag är ämnesansvarig i historia och geografi samt förstelärare, vilket innebär att jag är med i den pedagogiska skolledningsgruppen och har möjlighet att påverka hur vi utvecklar skolans verksamhet och undervisning.

– Samtliga i personalen är med i olika utvecklingsgrupper där vi delar med oss av arbetssätt och metoder, skolledningen har avsatt tid i kalendariet för våra träffar. För att få med hela kollegiet krävs struktur och tid för möten över ämnesgränser. Jag leder flera utvecklingsarbeten på skolan som involverar all personal, Vandra i Emerich Roths fotspår, Kortfilmsfabriken och elevrådet är några av dessa. Jag har tidigare varit med och tagit fram den teoretiska PRAO:n som genomfördes på högstadiet inom Stiftelsen Viktor Rydberg. Jag leder även en pedagogisk utvecklingsgrupp för personal med fokus på skolans demokratiuppdrag och hur vi kan arbeta i vår undervisning, analogt som digitalt, med kommunikation och med olika digitala verktyg, för att stärka likvärdigheten. Ett av de områden som skolan har identifierat att vi behöver arbeta mer med är lässtrategier i olika ämnen. Kollegor med utbildning inom detta leder arbetet, vi lär och utvecklas tillsammans, följer upp och besöker varandras lektioner.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Förutom Classroomscreen och Canvas som används varje dag arbetar jag gärna med poddar, exempelvis P3 historia och plattformar där det är möjligt att lära om ett ämne på olika språk, till exempel Elevhörnan på Europeiska unionens webbplats, europa.eu. Fakta, information och spel på denna webbplats kombineras med verkliga politikermöten via Skype, en undervisning i realtid. Detta genomfördes vid Europadagen då vi träffade EU-ministern digitalt. Webbutbildningen ”Prata EU” som finns på MUCF:s webbplats har också en verktygslåda av metoder, övningar och intervjuer där verkliga frågor i vardagen kopplas till EU och demokrati. Verktygslådan ger mycket inspiration.