Liselotte Åkerfelt

Presentation

Vem är du och vad jobbar du med?
– Om vi tar det formella först så är jag förstelärare med digitaliseringsuppdrag. Jag arbetar på en högstadieskola och undervisar i SO-ämnena, men jag har även, tack vare en klok rektor, haft AI-kunskap med alla högstadieelever under förr-förra läsåret och för alla 9:or förra läsåret. Under vårterminen arbetade jag mer mot de yngre åldrarna för att ge pedagoger verktyg och för att tillsammans med eleverna skapa nyfikenhet och så ett frö till vad som lite längre fram kan bli ett naturligt verktyg som, rätt använt, ger dem fler möjligheter till lärande.

– Jag är en person som hittat min plats i livet. Jag är obotligt nyfiken och har alltid utkik efter nya vägar att nå fler elever. Jag har ett yrke där jag har ynnesten att hitta guldkornen inom varje elev och få dem att se vad jag ser. En tillvaro där jag varje dag har möjlighet att vara en positiv kraft i dessa människors liv och få ta del av deras klurigheter, nyfikenhet och utveckling. Min grundtanke är att jag vill nå varenda unge och jag är så tacksam över att få verka som lärare i en tid då tekniken gör det så mycket lättare. Nu kan jag med hjälp av digitala verktyg i allmänhet och AI i synnerhet hitta vägar till den tysta eleven som inte vågar räcka upp handen eller visa att hen inte förstår, utmana den uttråkade eleven som behöver lite mer, locka den som tappat tron på sig själv som en lärande människa, göra eleverna till aktörer i historiska miljöer och…ja möjligheterna är snudd på oändliga. Jag hoppade på det digitala och AI tidigt och har hunnit prova mycket, kasserat mycket och lärt mig massor på vägen.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Att kunna möta elever på den nivå de befinner sig är en av de utmaningar som digitala verktyg och AI har underlättat väldigt mycket. Genom att använda digitala läromedel har jag större möjlighet att anpassa svårighetsgrad, samla statistik på både grupp- och individnivå och tillgängliggöra kunskap. Jag har alltid ett antal färdiga promptar som eleverna kan kopiera och använda för att öva begrepp, bli förhörda, utmanade eller inspirerade. De kan till exempel förvandla språkmodellen till en arkeolog i Pompeji som de kan intervjua eller en förintelseöverlevare som får möjlighet att resa framåt i tiden och berätta sin historia. AI kan i dessa fallen skapa en historisk inlevelse och ett historiemedvetande som tidigare varit väldigt svårt att uppnå. När jag jobbade med mina 9:or om just Förintelsen på det sättet, uppmärksammades det av Härryda Tidning och en reporter besökte oss i klassrummet. Eleverna fick visa hur de använde AI, och det blev en riktigt fin artikel som eleverna var så stolta över.

– Tekniken gör det också möjligt för eleven att få en egen studiekompis som utgår från nivån eleven ligger på och därifrån jobbar vidare. För att vara säker på att inga hallucinationer slinker med och för att kunna se elevens lärande medan det sker så brukar jag be eleven att kopiera chatt-historiken och skicka till mig, dels för att jag ska kunna upptäcka eventuella felaktigheter, och dels för att jag ska se lärandet när det sker. En ytterligare vinst med det är att det minskar behovet av prov. Nu använde jag mig inte av prov för bedömning innan heller, men det är en annan historia. Det är dock viktigt att säga att jag aldrig introducerar AI till eleverna utan att först ha säkerställt att de har nödvändiga kunskaper om vad AI är och hur de ska använda verktyget på ett säkert och riktigt sätt. AI ska bidra till lärande och ökat tänkande, inte ta över det.
Jag använder ofta AI för att skapa egna läromedelstexter, både för att undvika copyright-fällor och för att anpassa dem till mina elever. En text kan till exempel då bli väldigt tydlig, avskalad och strukturerad i kortare stycken med avstämningsfrågor mellan varje stycke för elever som har svårt att hålla fokus. Texten kan innehålla exempel utifrån elevens intresseområde, som till exempel regelverket i fotboll när vi lär oss om hur Sverige styrs och demokrati eller hästskötsel när vi talar om hållbar utveckling. De kan då utgå från texten, klistra in den i en språkmodell och sedan ha diskussioner utifrån innehållet, och mycket mer.

– Jag har under det senaste året läst kognitionsvetenskap och vill så klart implementera det i min undervisning. Det kräver långsiktig planering, gärna för ett helt läsår, vilket hade varit snudd på omöjligt för mig att göra utan stöd av digitala verktyg och AI. Det finns så många sätt att göra lärande tillgängligt med hjälp av digitala verktyg och jag är så glad att jag är lärare just nu! Jag vill så gärna lära mig mer, för det finns alltid en unge till, och en till som behöver få känna att de kan lära.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag har som sagt haft förmånen att arbeta på en skola där rektorerna alltid har trott på mig och givit mig möjlighet att redan 2023 börja dela med mig av mina upptäckter och erfarenheter till mina kollegor. Rektorn skapade möjligheter för oss lärare att regelbundet träffas för workshops, diskussioner och nyfiket testande. Det första året handlade mycket om att kravla oss upp ur dikena av polarisering och hitta någon slags gemensam mittfåra, en grund att utgå från. Min tanke då var att om alla kände att deras röst, oavsett om de var frälsta eller rädda, hade en viktig funktion. Det blev många diskussioner i början! Sedan gick vi vidare till att enas om en AI-policy för skolan och sedan började det roliga.

– Vi testade och testade på alla möjliga sätt. Efter ett drygt år, tror jag, kände en del av oss ganska redo att introducera AI i klassrummen, en del ville vänta och det var helt ok det också. Vi har nu en AI-policy för skolan och i varje klassrum (nåja, nästan varje) finns en AI-trappa som anger för eleverna om och hur de kan använda AI i olika uppgifter. Ryktet om Rävlandaskolans arbete med ny teknik började spridas i kommunen och de senaste två åren har jag under junidagarna fått förmånen att föreläsa för fler skolor om hur de kan introducera och använda digitala verktyg och AI. Den senaste gången talade vi om Sveriges nya AI-förordning från februari -26 och hade workshop kring olika scenarier som vi kan komma att ställas inför. Året dessförinnan agerade jag lärare och publiken fick vara elever då jag ledde dem genom en interaktiv lektion om ”Kärlek och mord under Franska revolutionen”, det blev mycket uppskattat med många skratt.

– Kommunen har också en AI-ambassadörsgrupp som jag ingår i. Där kan vi tillsammans få mycket gjort för att utveckla skolorna i hela kommunen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag har nog svarat på det mesta av den frågan i styckena ovan. Det blev kanske i längsta laget, men jag har ju hållit på ett tag och det finns så mycket jag vill tala om. Det jag inte nämnt är att jag under det senaste året har börjat testa vibekodning för att skapa lärandemöjligheter genom spel. Jag har byggt några spel, bland annat ett där eleverna ska bygga allianser i Europa i början av 1900-talet utifrån de spänningar som fanns då med syfte att förstå hur Första världskriget bröt ut. Utmaningen där är att hitta en nivå där spelupplevelsen inte blir på bekostnad av lärande, men jag filar vidare på det.

– Jag kan bara avsluta med att säga att jag har så mycket kvar som jag vill göra, så mycket jag vill lära mig för det finns alltid en unge till att nå.