Malin Jahnsdotter Jaktlund

Presentation

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare och undervisande lärare på mellanstadiet på Stenhammarskolan i Flen. Jobbar med VR på F-6 tillsammans med Edtech och är sedan i våras en av pedagogerna i forskningsprojektet VäXR, som utvecklar en geometriupplevelse i VR, för att stärka elevernas matematikkunskaper.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Kan vi inte komma ut i världen, så får världen komma till oss. Har vi inte pengar till studiebesök och upplevelser, så kan vi åtminstone resa och upptäcka i VR. Det handlar inte om pärm eller skärm, det är ett komplement till ordinarie, traditionell undervisning. Det är dessutom fantastiskt språkutvecklande och relationsbyggande, vilket jag inte hade förväntat mig från start. Som lärare är det viktigt att möta varje elev på deras individuella kunskapsnivå och erbjuda utmaningar som stimulerar deras lärande.

– I min undervisning strävar jag efter att erbjuda uppgifter och aktiviteter som är anpassade efter elevernas unika behov, förmågor och intressen. Alla vill ha en uppgift och känna sig viktiga. Genom att använda VR skapar jag möjligheter för individualisering och variation, vilket gör det lättare att engagera alla elever. För någon är det viktigt att få vara den som sitter på stolen bredvid och kan hjälpa till vid behov, för en annan är det viktigt att få vara den som håller ordning så ingen går på mattan. Eleverna har hittat sina platser, sina roller, visar hänsyn och utvecklas tillsammans.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Nyfikenhet har varit en viktig drivkraft. När mina kollegor såg hur engagerade eleverna blev av VR-upplevelserna, blev de själva intresserade av att testa. För att säkerställa att fler lärare känner sig bekväma, har vi implementerat ett upplägg där både elever och lärare lär av varandra. Min klass har till exempel varit instruktörer för andra klasser, både på vår skola och vid Edtech Flen, vilket inte bara stärker deras egna kunskaper, utan också bygger självförtroende och sociala färdigheter.

– Det har varit fantastiskt att se hur eleverna växer när de får ansvaret att undervisa andra, oavsett ålder eller erfarenhet. Vi i klassen, ibland tillsammans med Edtech, visar hur VR kan integreras i olika ämnen. Att använda elever som resurspersoner har visat sig vara ett effektivt sätt att få både elever och lärare som är osäkra eller ovana vid ny teknik att känna sig trygga. Elevernas entusiasm och kompetens skapar en positiv atmosfär som inspirerar till fortsatt utveckling. Jag tror att detta är ett bra upplägg för hela skolan och att det skapar många nya relationer. Det är viktigt för alla, oavsett ålder.

– Detta arbetssätt stärker inte bara den digitala kompetensen, utan bygger också en stark gemenskap som är grundläggande för skolans utveckling. Jag tror att vi tillsammans, genom att skapa en inkluderande kultur där alla får chansen att bidra och utvecklas, kan fortsätta på den här resan och göra tekniken till en naturlig del av lärandet för alla.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till
– Ett specifikt arbetssätt som jag vill lyfta fram är min metod för att använda VR i klassrummet, som jag kallar för “runda mattan.” Detta arbetssätt har utvecklats till en mycket effektiv metod för både lärande och samarbete. En elev åt gången får stå på en rund matta i klassrummet och utforska en specifik VR-upplevelse, medan en annan elev finns bredvid som stöd och guide. Mattan fungerar som en visuell påminnelse för resten av klassen att respektera den elev som har VR-utrustningen på sig, vilket skapar en trygg och strukturerad miljö för lärande.

– En konkret undervisningssituation var när jag bjöd in en årskurs sexa till mitt klassrum för att testa VR, medan mina elever som då gick i årskurs tre agerade instruktörer. Att se en nioåring hjälpa en tolvåring med att förstå tekniken var ett stort ögonblick som visar hur detta arbetssätt bryter ner klass- och åldersbarriärer. Det bygger relationer och skapar en känsla av gemenskap och samarbete. De yngre eleverna får chansen att stärka sitt självförtroende genom att undervisa äldre elever, medan de äldre eleverna får en chans att lära sig på ett nytt sätt.

– Det språkutvecklande inslaget i detta arbetssätt har också varit en oväntad men mycket positiv effekt. När eleverna lär ut behöver de sätta ord på vad de ser och hur VR-tekniken fungerar, vilket gör att de tränar på att kommunicera tydligt och pedagogiskt. Samtidigt får eleverna som testar VR uttrycka vad de behöver hjälp med och beskriva sina upplevelser. Detta ökar inte bara deras tekniska kompetens, utan också deras språkliga förmåga, vilket är en viktig del av det övergripande lärandet.