Petra Dalin

foto Petra Dalin

Petra Dalin

Alströmergymnasiet
Alngsås

Presentation

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är legitimerad gymnasielärare i samhällskunskap och religionskunskap. Vid sidan av min lärarexamen, är jag också utbildad bibliotekarie, dvs har en fil.kand. i “Biblioteks- och informationsvetenskap”. I min lärartjänst ingår, utöver undervisning i mina ämnen, ett uppdrag att ha workshops med alla elever i åk 2 kring nätetik, där exempel på innehåll är värderingsövningar kring integritet, frågor om plagiat, källkritik, fejkade rörliga klipp, lagstiftning på området, begreppet yttrandefrihet samt polisens råd för den som utsätts för det som går under benämningen “näthat”. I detta projekt är skolans bibliotekarie involverad, som pedagogisk resurs.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Digitala verktyg har underlättat kommunikationen mellan elever och lärare. Elever ges möjlighet att lyssna på kursmaterial parallellt med att läsa det och de kan se inspelade föreläsningar för repetition eller ta del av innehållet vid sjukdom etc.

– Jag arbetar sedan ett par år mycket med Google sites, där jag skapat en kurssida för varje kurs jag undervisar i. På denna kurssida blir det tydligt vad som ingår i respektive moment och olika typer av material kan samlas på ett sätt som blir lätt att överblicka och visuellt tilltalande. På kurssidan återfinns skriftligt material i digital form, texter jag skrivit själv och inspelningar av desamma, inspelade föreläsningar, artiklar i ämnet, extramaterial mm. Parallellt med denna kurssida arbetar mina elever ofta i Google classroom för att göra lektionsuppgifter, inlämningar mm.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Genom digitala verktyg ges för det första många möjligheter till formativ bedömning. Regelbundet kan elever få återkoppling genom kommentarer från mig som lärare under pågående arbete, för att stimuleras att utveckla sina resonemang och texter. På motsvarande sätt kan en elev ställa frågor i dokumentet till läraren.

– Sedan ett par år finns möjligheten på Alströmergymnasiet att skriva prov i låst läge (i Dugga), det vill säga informationssökning är inte möjlig under provets gång. Det har öppnat nya möjligheter att kombinera rättssäkerhet i form av att elever kan få frågan i förväg, men formulera sitt svar under en “provsituation”. Jag brukar definiera detta som att skriva en “inlämning på plats”. Jag har märkt att många elever blir hjälpta av detta upplägg, då de tydligt vet vad som förväntas av dem inför examinationen. Analysen kan på så vis starta redan under inläsningen, då eleven känner till frågeställningen. Samtidigt får elever en tydlig inramning kring när kunskapen ska visas.

– Andra exempel på digitala verktyg och resurser jag använder regelbundet, är att elever spelar in sin gruppdiskussion och sänder in till mig, att jag spelar in föreläsningar och lägger upp på Youtube, läser in material jag skrivit själv samt deltar i ämnesgrupper i sociala medier där kollegor delar med sig av många tips.NE och Landguiden (som alla elever har tillgång till) liksom delade drivedokument där arbetslag och ämneslag regelbundet samverkar och utbyter pedagogiska idéer, är också givna digitala resurser. Genom digitala verktyg (i mitt fall hangouts) kan elever också enkelt nå en lärare inför och efter en lektion.

– Centrala och snudd på oumbärliga digitala resurser i undervisning är vidare poddar, artiklar eller dokumentärer som används som utgångspunkt för exempelvis seminarier med elever. Mina undervisningsämnen samhällskunskap och religionskunskap, är till sin karaktär mycket beroende av det som är dagsaktuellt. Genom digitala resurser förblir innehållet relevant för eleverna. Därtill använder jag sociala medier som utgångspunkt för lektionsupplägg. Ett konkret sådant exempel är då jag låter eleverna ta del av olika Instagramkonton med koppling till representanter för olika religioner, som utgångspunkt för diskussion kring frågor om identitet, sexualitet och genus mm.

– Digitala resurser har sammantaget mycket positivt att tillföra när det gäller att variera innehållet och kunskapsinhämtning i form av text, bild och ljud. Det gynnar inlärningen för alla elever, som lär på olika sätt och i olika hastighet. Digitaliseringen har också underlättat för att utmana och stimulera elever som arbetar snabbt, då de kan arbeta vidare med relevanta länkar (artiklar mm) i form av extramaterial.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– I och med distansundervisningen under delar av vt -20, har många framhållit att många lärare och skolor fick “en digital skjuts” och jag delar den bilden. Kommunikationen med eleverna skedde på daglig basis (individuellt och i grupp) på hangouts, lektionerna startades upp med digitala möten i Meet, där det också gavs ett utmärkt tillfälle för seminarier. Inramningen av lektionen och extra tydliga instruktioner var A och O och det viktiga “regissörsuppdrag” som läraren har, blev extra synliggjort. Utvecklingssamtal fungerade bra via Meet och min bild är att videomöten ökade tillgängligheten för föräldrar att delta.

– Utmaningar under distansundervisningen var, som många nämnt, skriftliga examinationer och då i synnerhet prov. I mina ämnen fungerade det dock relativt bra att ersätta flera av dessa med muntliga seminarier. Här kan givetvis såväl för- som nackdelar nämnas. Alla elever har inte samma förutsättningar att arbeta i hemmiljö, alla elever har inte lika lätt att examinera muntligt, alla känner sig inte bekväma med att tala in i en kamera etc. Å andra sidan passade fler muntliga examinationer en del elever extra bra. Mycket att det material jag spelade in (föreläsningar mm), är sådant jag kan använda även när eleverna är åter i det fysiska klassrummet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– G-suite inklusive sites där det är enkelt att skapa kurssidor med material, i form av klipp, länkar, texter, inspelade ljudfiler och presentationer. Google Classroom fungerar utmärkt för lektionsuppgifter.

En lektion kan se ut som följer:
Lektionen inleds med att vi utgår från kurssidan (skapad i Google sites) och dess material. Där finns presentationer som kan utgöra grunden för en genomgång på ca 30 minuter, där begrepp mm inför lektionsuppgift gås igenom.
Därefter går eleverna över till att göra en uppgift i Classroom (ibland individuellt, ibland i grupp), som lämnas in vid lektionens slut. (Denna kan jag sedan ge individuella kommentarer på alternativt följa upp i helklass kommande lektion.) Ibland avslutas lektionen (beroende på dess längd) med ett begreppstest i form av flervalsfrågor (självrättande) i Dugga.

Inför kommande lektion kan eleverna få i uppgift att titta på en inspelad föreläsning, som de hittar på kurssidan. Föreläsningen ligger då till grund för analys under kommande lektion eller för att repetera det som vi gått igenom hittills på momentet.