Sofie Svensson

Presentation

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Sofie och har världens bästa jobb som lärare på Komvux SFI i Norrköping. Det finns inget som gör en så glad som att år efter år känna lycka var dag man går till arbetet. Här kan jag utvecklas och frodas och gör jag det så gör mina elever det.

– Jag har även ett uppdrag som digitaliseringspedagog i syfte att utveckla arbetet i spår ett, samt inspirera, utbilda och stötta mina kollegor. Jag har haft olika projekt som engagerat mig och i nuläget håller jag på att utveckla mallkurser för spår ett kurs A-D. Det är verkligen jättekul att arbeta med digitalisering. Spår ett på SFI är unikt. Här går elever från olika hörn i världen och det de har gemensamt är att de har lite eller ingen skolbakgrund från hemlandet. Detta är i sig en stor utmaning när det kommer till digitalisering då de flesta elever aldrig har använt till exempel en dator. Flera av dem har inte ens hållt i en penna när de börjar hos oss.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag vill verkligen poängtera just det att eleverna ska faktiskt stärkas av det och inte sinkas av det. Det går inte att använda digitala verktyg bara för att. Det måste ske i symbios med allt annat. När det gäller elever i spår ett på SFI måste man verkligen tänka på hur och vad man använder digitala verktyg till och varför. Majoriteten av våra elever har ingen erfarenhet av digitala verktyg tidigare, de har svårt för många olika funktioner som knappar, val, ikoner, symboler etc. De har även svårt för uppgiftsbeskrivningar och instruktioner samt strukturer. Eleverna har oftast bristande studieteknik för att repetera eller ens studera hemma. Detta betyder att man som lärare måste tänka extra på hur man ska arbeta digitalt. På SFI i Norrköping har vi länge arbetat digitalt med våra spår ett elever i olika former.

Några saker som verkligen förstärker elevernas lärande är:
– eleven kan studera hemma och lyssna på inläst text eller inlästa bilder för att repetera det som vi gjort i skolan.
– eleven kan använda program för ljudträning/lästräning t.ex Alfavux som min kära  pensionerade kollega Lena Ryman Wlidén har skapat.
– inlästa texter på elevernas nivå som skapas i t.ex Screencast-O-Matic av oss lärare.
– bild och ljud där eleverna tränar ordkunskap eller fraser.
– program där eleven kan skriva bokstäver och ord och få det uppläst t.ex i programmet Skolstil.
– videosamtal där läraren kan bli lättare att förstå med kroppsspråket som förstärker och även med bilder att visa för att träna t.ex. ordförrådet.
– den mängd program, appar och webbtjänster som finns för eleverna att lära sig svenska.
Det finns många fler saker som är positivt med stöd av IT och jag tror det kommer bli ännu bättre framöver.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det finns ingenting som ersätter ett papper jag kan hålla i mina händer och med en penna markera, stryka under eller kladda på när jag ska förbereda mig för till exempel ett möte. Heller inte känslan av en ny lärarkalender i min hand där jag kan hålla reda på mitt schema, mina möten, stryka under viktiga saker och skriva med olika färgpennor. Även i klassrummet är detta viktigt, penna, papper, whiteboardtavla, bokstäver att känna på, bildkort, en gul skolklocka i plast, rekvisita som kläder etc Vad heter det på svenska? Peka, titta, känna, rita och måla.

– Många tror att det digitala vill ta bort allt detta ”gamla” traditionella, men för mig betyder digitala verktyg någonting som är med i tiden och som ska utveckla oss människor till det bättre. Jag väljer hur jag ska integrera det i min undervisning, men jag kan inte välja bort det. Vi kommer aldrig komma bort ifrån den otroligt snabba digitala utveckling som sker i vårt samhälle. Denna utveckling som gör oss mer effektiva och professionella. Jag kan dela med mig av saker på ett helt annat sätt än förut. Jag kan spela in egna filmer, ljudklipp, animationer etc. Jag kan träffa andra lärare och dela kunskaper i olika forum. Jag kan effektivisera, spara, kategorisera och förenkla min planering och undervisning på nya sätt. Möjligheterna är oändliga.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Oj, 17 mars 2020 fick vi verkligen ta och ställa om våra så annars trygga och rutinerade lärarhjärnor till något vi inte varit med om förut. Snabbt skulle eleverna skickas hem och undervisningen skulle ske på distans. Vi skulle kalla in våra elever för att dela ut dator (Chromebook) och sen köra igång digitalt. Hm…..många av våra spår ett-elever som inte ens öppnat en dator förut, skulle nu sättas in i ett system som kräver ganska mycket förkunskaper. För att inte tala om tangentkunskaper, kunna hantera ett felmeddelande som kommer upp, kunna logga in på en lärplattform eller använda ett snabel-a. Detta är inte så lätt för en som inte ens kan alfabetet ordentligt. Man blir svettig av bara tanken.

– Nu blev det som tur var så att vi kunde kalla in våra elever i grupper om max fyra, så vi har ändå kunnat träffa dem en gång i veckan. Vi fixade så gott vi kunde med att förklara för våra elever hur en Chromebook fungerar, vi lade snabblänkar till olika sidor och diverse andra förenklingar. Jag och mina kollegor förstod dock ganska snabbt att vår elevgrupp med ingen eller kort skolbakgrund inte gynnades av distansundervisning och vi insåg att datorerna inte skulle användas av eleverna.

– Jag hade tidigare arbetat med appen Supertext med mina elever (till telefon). En grupp-sms-tjänst som samlar alla elever (förutom de som vill ha enskild sms-kontakt) och ger utrymme för oss lärare att bedriva undervisning med endast tre klick på telefonen att trycka för eleven. Att de flesta av våra elever har en smartphone är något som vi uppmärksammat. Även Maryam som är 62 år och analfabet har sin telefon som en livlina. Hur skulle hon annars kunna prata med sina barn så långt borta? Hon har tvingats att lära sig den någorlunda för att ha kontakt med familj och vänner i hemlandet. Detta är något vi drog nytta utav. Våra elever kom ganska snabbt in på banan som ”vana” Supertextare. Vi började spela in våra egna filmer och till max utnyttja vår mallkurs skapad i Google Drive. Vi har sen dess gjort pappershäften med material vi skapar själva, samt att vi har filmer direkt kopplade till häftet som vi skickar i Supertext. Detta får eleverna varje vecka  i bestämd ordning, häfte, textfilm, verbfilm, ljudfilm, ordförrådsfilm, diktamen, gymnastik osv. Vi har bestämt en tydlig struktur för detta som fungerat riktigt bra under denna period.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag älskar att göra egna filmer som undervisningsmaterial. Ett verktyg som jag använder mycket är Screencast-O-Matic som är ett skärminspelningsverktyg. Här kan man spela in allt från superenkla filmer till mer avancerade filmer med ljud, text och andra redigeringsalternativ/möjligheter. Detta använder jag/vi för att göra filmer till det lektionsunderlag vi skapar själva som veckans text, verb, ordförråd och ljud. Då kan vi själva erbjuda eleverna undervisningsfilmer istället för att hänvisa till Youtube där filmerna oftast är för svåra i nivå för våra elever i spår ett och heller inte direkt kopplade till det vi nyss gjort i klassrummet. Sedan sparar vi allt material till mallkursen som jag först, och nu tillsammans med mina kollegor, skapat för våra A-kurser (vi delar in våra a-elever i tre olika a-kurser, men olika nivå) i Google Drive. En heltäckande material-, planerings- och översiktskurs som är lätt att komma år och enkel att följa.