Vital Kaloshyts

Presentation

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är modersmålslärare i ukrainska och ryska med drivkraften att ge mina elever tillämpbar kunskap och nycklar till det svenska utbildningssystemet. Min målsättning är att forma individer som fritt kan uttrycka sig på båda sina språk och röra sig sömlöst mellan olika kulturella kluster. Denna interkulturella synergi är särskilt avgörande i vår samtid, då många av mina elever bär med sig erfarenheter av kriget i Ukraina.

– I en modern och instabil värld behöver vi mer än någonsin bygga broar och skapa verklig ömsesidig förståelse. För att min undervisning alltid ska vila på strikt vetenskapliga principer och den mest aktuella teoretiska basen, läser jag för närvarande även ett masterprogram med inriktning mot ledarskap, digitalisering och hållbarhet.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Jag strävar ständigt efter att väcka elevernas naturliga nyfikenhet. I samarbete med ämneslärare tar jag fram visuellt och tvåspråkigt digitalt extramaterial, vilket gör att även de elever som precis börjat lära sig svenska kan tillgodogöra sig ämnesinnehållet. Vi arbetar ofta med ”tvillingböcker” där texten presenteras på båda språken parallellt.

– För att befästa kunskaperna tar jag hjälp av AI-baserade språkmodeller för att snabbt skräddarsy övningar och diskussionsfrågor – till exempel genom att låta eleverna utforska alternativa slut på en berättelse. Givet den turbulenta tid vi lever i lägger jag här ett mycket stort fokus på källkritik och kritiskt tänkande i våra diskussioner. Genom att erbjuda variationsrika uppgifter med både text, bild och muntliga redovisningar kan jag differentiera undervisningen exakt så att varje elev utmanas på rätt nivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag ser kollegialt lärande som ett fundament för att stärka hela vår verksamhet. Genom att dela strategier på APM, konferenser och vid fortbildningsdagar på Högskolan Väst sprider jag nya digitala metoder över kommungränserna. Nyligen tog jag även ett uppskattat initiativ där jag kontaktade en majoritet av Sveriges kommuner för att dela digitala resurser med andra ukrainskalärare – en insats som ledde till ett värdefullt och brett erfarenhetsutbyte över hela landet, helt utan kostnad för kommunbudgeten.

– Samtidigt blottlägger detta kollegiala driv en djupare strukturell fråga. Vi lärare i modersmål hamnar alltför ofta utanför skolans ordinarie strukturer för kompetensutveckling. Genom mitt och modersmålsenhetens engagemang vill jag visa att en behörig och legitimerad modersmålslärare – med sin höga utbildning, unika erfarenhet och flerspråkiga kompetens – ger ett ovärderligt bidrag till elevernas prestationer och gymnasiebehörighet. Detta är något som även regeringens nyliga utredning försiktigt uttryckt pekar på. Ändå tillhör modersmålslärare de absolut lägst betalda lärargrupperna i Sverige, ett faktum som paradoxalt nog ofta kvarstår oavsett om man innehar legitimation i ett eller flera av de språk man undervisar i. Att förändra detta och ge oss villkor, resurser och status likvärdiga med övriga behöriga lärare är inte bara en rättvisefråga, utan en nödvändig nyckel för att vända de senaste årens låga PISA-resultat.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Ett mycket framgångsrikt och konkret arbetssätt är min kombination av skönlitteratur, tvillingböcker och AI-genererat digitalt extramaterial. När en elev läser en text på modersmålet och svenska samtidigt, uppstår omedelbara neurala kopplingar. De identifierar snabbt likheter i ordbyggnad och grammatik, vilket dramatiskt påskyndar inlärningen av svenskan.

– För att repetera materialet använder jag avancerade språkmodeller för att skapa individanpassade uppgifter. Modellen gör 95 procent av grundarbetet, varefter jag som lärare granskar och finjusterar resterande 5 procent. Detta arbetssätt befriar mig från mekaniskt rutinarbete och låter mig istället rikta min professionella kompetens mot intellektuella operationer och kritiskt resonemang i klassrummet. Jag får helt enkelt mer tid till den mänskliga, kvalificerade pedagogik som modern forskning förespråkar, samtidigt som vi behåller klassiska, fungerande metoder som strukturerat antecknande under läsningens gång.