Vad innebär det att ha en god läsförmåga i ett framtida samhälle? Det är en intressant fråga att ställa sig. När jag blickar tillbaka på mina år som lärare inser jag att mycket har hänt och att läsning i dag är något helt annat än vad det för 25 år sedan, då jag mötte mina första klasser.
Jenny Edvardsson, lärare i svenska, historia och svenska som andraspråk, adjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Pristagare Guldäpplet 2015.
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
Då, under 1990-talet var det papper, penna och bok som gällde. Att kunna läsa var förknippat med tryckt text i en bok eller i en tidning. Så är det inte längre. I dag satsar många skolor på en-till-en-lösningar och eleverna sitter med egna datorer, chromebooks eller surfplattor. Den tryckta boken har fått lämna plats för ljud, film, bild och inte minst digitala multimodala texter. Parallellt har informationsflödet blivit allt större. Man behöver inte längre slå i en ordbok eller söka information i Nationalencyklopedins tryckta uppslagsverk. I stället kan du googla eller youtuba för att få fram det du letar efter. Det allt större informationsflödet tillsammans med allt fler typer av texter ställer stora krav på både lärare och elever. Det gäller inte längre bara att kunna läsa den tryckta texten i en lärobok. Du behöver också kunna läsa, förstå och kritiskt granska text som består av flera modaliteter, uttrycksformer, och texter som både är tryckta och digitala.
Vad skulle man då kunna säga är att ha en god läsförmåga i dag? I boken Digitalisering, literacy och multimodalitet(Edvardsson m. fl., 2018) lyfts följande aspekter fram. Att läsa handlar om att förstå och hantera tryckt text likväl som digital information. Det handlar om att kunna navigera i den tryckta texten men också i texter som finns på internet. Vidare behöver man förstå hur webbläsare och hyperlänkar fungerar, utveckla en förmåga att kunna läsa och analysera olika typer av texter samt ha förståelse för hur olika modaliteter och medier är en del av informationssamhällets flöde. Läsningen innefattar med andra ord så många fler aspekter i dag än vad den gjorde för bara 25 år sedan.
Vidgad läsförmåga
Vad kan då en god läsförmåga innebär i ett framtida samhälle? Jag tror att det kommer att bli än viktigare att kunna läsa, tolka och kritiskt granska olika typer av texter. En god läsare i framtiden är den som behärskar både traditionell tryckt text och digitala multimodala texter. Likaså behöver man se text i en form av vidgat textbegrepp som innefattar också förmågan att kunna läsa, tolka och kritiskt granska bild, ljud och film. Sedan får man nog också anta att samhället och tekniken utvecklas ytterligare och det gör att en god läsare i framtiden också är den som kan ta sig an de nya formerna för läsning och de nya texttyper som eventuellt ser dagens ljus.
För att få våra elever att utveckla alla dessa förmågor behöver vi ge dem möjlighet att träna på förmågorna under skoltid. Vi som lärare behöver modellera, visa och tänka högt. Vi behöver låta eleverna arbeta i process och utifrån en tänkt progression. Vi behöver låta eleverna möta olika typer av texter och då texter som innebär mer än bara tryckt text. Att utveckla en god läsförmåga, och då läsförmåga i ett vidgat perspektiv, kan vara det som gör att framtidens unga klarar ett vuxen- och yrkesliv och att de blir aktiva samhällsmedborgare. En god läsförmåga kan göra att de vågar ifrågasätta när de upptäcker saker som är felaktiga och en god läsförmåga kan också vara grunden för att de ska våga föra fram sina egna åsikter och tankar.
En god läsförmåga är med andra ord viktig för att ett samhälle ska vara demokratiskt och genom att hjälpa våra elever utveckla läsförmågan lägger vi också grunden för en fortsatt demokrati.
Text: Jenny Edvardsson
Foto: Istockphoto
Lästips
Digitalisering, literacy och multimodalitet, av Jenny Edvardsson, Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson. Studentlitteratur (2018).
Literacy i skolan, av Marte Blikstad-Balas. Studentlitteratur (2018).