PRISTAGARE 2017:
– De senaste två veckorna har jag och mina elever varit i Malaysia, Japan och Slovenien, berättar Emma Nääs, lärare i en 4-5:a på Jonslunds skola i Essunga och en av året finalister till lärarpriset Guldäpplet.

Jonslunds skola är en liten skola på landet i Essunga kommun med knappt 100 elever. Många av eleverna bor på gårdar där familjen bott i generationer. Men för eleverna i Emma Nääs klassrum har det blivit vardag att möta, samtala och lära av och tillsammans med barn och vuxna från hela världen. Allt med hjälp av Skype.

Alltsammans startade med att Emma ville att barnen skulle få en mer levande språkundervisning och hon tog hjälp av kontakter från sin tid som utbytesstudent för att få fram personer eleverna kunde mejla till. Och så fortsatte det, tills en av mejlkontakterna sa: Varför ses vi inte på Skype i stället? Sagt och gjort, med förberedda frågor på engelska och enkel utrustning, dator, projektionsduk och Skype, startade resan ut i världen och nu är det en del av barnens skolvardag.

– Det kan låta svårt, men det här är något som alla lärare kan göra. Jag är en vanlig lärare, men jag har sett syftet med att använda de digitala verktygen för att utveckla mina elevers lärande. Och det kan låta som en klyscha att öppna väggarna till klassrummet, men jag är övertygad om att vi och våra elever måste vara en del av världen.

Nya insikter
Ett exempel på hur ett möte och ett samtal kan leda vidare, var när det var dags för Emmas klass att läsa om Norden. Hon fick kontakt med Rainer Hindsberg, biträdande informationschef på finska riksdagen som ställde upp på att möta eleverna via Skype. Emma och eleverna förberedde sig: Vad ska vi fråga honom om? Vad är relevanta frågor? Vilken fråga ska vi ställa först? Så var det dags. Eleverna började ställa frågor – på engelska.

Så här berättar Rainer Hindsberg om mötet:
– Först pratade vi engelska, men då jag fick frågan om vilka språk jag kan gick vi snabbt över till svenska. Jag fick tillfälle att berätta om hur Finland har en månghundraårig gemensam historia med Sverige, vilket betyder att en del av befolkningen i Finland ännu har svenska som modersmål. Det var en aha-upplevelse för eleverna. Och aha-upplevelser är bland det viktigaste en lärare kan ge sina elever.

För Emma innebar det att dagens lektionsplanering fick göras om.

– Efteråt hade vi en historielektion om hur Sverige och Finland hört ihop. Jag hade inte planerat att prata om det men när det blev så fick jag ju en historielektion knuten till något som var på riktigt.

För Emma Nääs, som undervisar i de flesta ämnen i en årskurs 4-5, har de möten hon och eleverna har med folk från hela världen inneburit att det nu handlar om så mycket mer än att eleverna får använda engelska. De har fått en nyfikenhet på andra kulturer och de använder det engelska språket i sitt eget lärande om andra ämnen.

– Det gäller också att fånga upp vad vi får med oss från ett möte och använda det i elevernas lärande. Det blir på riktigt.

När eleverna till exempel upptäckte en vulkan utanför fönstret hos en person de intervjuade i Ecuador var temat för vidare undersökningar och faktakollar givet. Eller när man får reda på att den klass i Kalifornien man jobbar med i ett bokprojekt till stor del består av barn till mexikanska immigranter. På klassens senaste föräldramöte fick föräldrarna också träffa en klass i en Mystery Skype, där den amerikanska klassen respektive föräldrarna på Jonslunds skola skulle lista ut var den andra gruppen befann sig.

– Föräldrarna deltog med stort engagemang och eleverna kom till skolan nästa dag och berättade hur deras föräldrar entusiastiskt berättat om sin Mystery Skype när de kom hem.

Globala samarbeten
Det finns i dag flera internationella grupper för lärare som arbetar med Skype. Emma Nääs är till exempel Skype Master teacher, en grupp med lärare som hjälper andra lärare att komma igång genom att producera filmer och annat kom-igång-material. Och hon är idag med i flera nätverk med kollegor runt om i världen. Det kollegiala utbytet har blivit globalt.
Det i sin tur har inneburit att Emma och hennes elever fått chansen att delta i internationella projekt.

– Trenden globalt är att lärare söker möjligheter att samarbeta kring viktiga frågor och där är det digitala inte bara en möjlighet utan också en förutsättning, säger Emma Nääs.

Ett exempel är projektet ”Human Differences: What Can Keep Us Together?” där närmare 40 skolor från nästan lika många länder samarbetade tillsammans genom digitala verktyg under fem intensiva veckor.
Nu i höst är klassen med i ett globalt projekt kring klimatfrågor som heter ”Climataction”.

– Det är 250 skolklasser i 67 länder som samarbetar digitalt kring vad vi kan göra för att rädda klimatet.

Eleverna i Emmas klass har bokstavligen världen i sitt klassrum i vardagen.

Digitala mentorer
Emma Nääs och hennes elever blir allt mer digitala, de samarbetar med varandra och med elever i andra länder i digitala dokument, de gör filmer, presentationer och nu ska de testa att göra 3D-animerad film.
– Mina elever har blivit bra på att utvärdera program och tjänster, de är kritiska användare. Och jag lär mig tillsammans med eleverna. Vi testar olika verktyg tillsammans utifrån det uppdrag vi ska arbeta med. Jag har också skapat ett system med digitala mentorer i min klass. Det är oerhört smidigt när eleverna lär varandra.

Text: Carina Näslundh