Sedan 2011 har de arbetat tillsammans, Ulrihca Malmberg och Cecilia Christiansen, lärare i matte, NO och teknik. Med nyfikenhet som drivkraft har de utvecklat idéer och integrerat den digitala tekniken på ett naturligt sätt i och utanför klassrummet.

När regeringen aviserade att programmering var på väg in i läroplanerna ledde det till att de skräddarsydde en online-utbildning för sina kollegor. Från att det närmast rått panik känner lärarna på Carlssons skola i Stockholm sig nu redo för reformen.

Som ämnesansvariga upptäckte de snabbt att de båda tyckte om att diskutera och testa sådant som kunde stödja elevernas lärande.

– Vi tipsade varandra om vi hittade något, berättar Ulrihca Malmberg.

– Det har handlat om allt ifrån böcker och program till webbsidor och kurser, inflikar Cecilia Christiansen.

De har också deltagit i en av Skolverkets referensgrupper för att samtala om hur programmering skulle införas i läroplanen.

Programmering
– Vi fortsatte att samtala med varandra om vad vi kunde göra för att förbereda oss och våra kollegor, berättar Cecilia Christiansen. Det digitala ska komma in i alla ämnen och alla lärare är inte redo för det, säger hon.

– Detta är verkligen en omvälvande förändring och vi såg ingen annan möjlighet än att vår skola skulle vara, måste vara, redo 2018. Ja, till och med att alla skulle se fram emot det, säger Ulrihca Malmberg.

De satte igång att undersöka hur andra länder tagit sig an utmaningen. England, USA och Spanien var några av de länder som var tidigt ute. Deras fokus var kod och kodande. Cecilia och Ulrihca gick en mooc-utbildning i programmering främst för att uppdatera sig i vad som hänt på programmeringsfronten sedan sina tidigare studier i programmering på 1990-talet. De läste även på var sitt håll andra programmeringskurser.

De satte sig in i vilka insatser de länder som varit tidigt ute gjort för att fortbilda sina lärare och fann att Finland var det land där man startat med att utbilda lärarna för att sedan införa programmering i läroplanerna. Kurserna gav inspiration till utformning en av den egna satsningen på Carlssons skola.

– Egentligen har digitaliseringen varit något som skolan förväntats arbeta med sedan många år, men med den nya läroplanen har tydligheten ökat och synliggjorts i alla ämnen, säger Cecilia Christiansen. Det som kan sägas vara nytt är inkluderandet av programmering.

Rektors roll – lokalt anpassad kurs
När de funderat några varv presenterade de sin idé om att genomföra en online-kurs för alla lärare på Carlssons skola för skolans rektor. Skolledningen stöttade förslaget, och prioriterade denna satsning framför annat som fanns på agendan.

Fortbildningen skulle få ta ett läsår i anspråk, vilket inkluderade 20 timmar online-kurs och tre studiedagar. Cecilia fokuserade på lärarna i årskurserna F–3 och Ulrihca på årskurserna 4–9. Hösten 2016 drog de igång.

– Det var avgörande att vi fick stöd av rektor, för utan det går det inte att genomföra utbildningar som involverar all personal, säger Ulrihca Malmberg.

En utbildning som Cecilia deltog i för finska lärare hade även gett ett lugnande besked: det gick att uppfylla kraven i läroplanen utan att vara professionell programmerare.
Online-kursen bygger på självstudier med forum för erfarenhetsutbyte kursdeltagare emellan. Slutmålet är att lärarna efter genomgången kurs skapar lektionsplaneringar utifrån sina ämnen anpassade efter elevernas ålder. Det finns en tydlig progression.

– Målet för kursen var att lärarna skulle känna sig trygga i ämnet och att de inte skulle känna sig ensamma i klassrummet med uppdraget att programmera, säger Ulrihca Malmberg.

Det var inte alla lärare som vid första kurstillfället uttryckte att detta var vad de brann för.

– Men när de förstod att det snarare handlar om att få in det datalogiska tänkandet och såg att den processen kan göras analogt med de yngre barnen, så blev det en annan diskussion och alla kände att det här skulle de klara av, säger Cecilia Christiansen.

– Datalogiskt tänkande handlar om att jobba efter den struktur som datorn gör, säger Ulrihca Malmberg. Det handlar också om att fundera över hur program är uppbyggda, att kunna identifiera kärnan i ett problem och hjälpas åt att hitta lösningar – problemlösning helt enkelt.

– Det är viktigt att träna våra elever så att de inte blir rädda när de står inför ett problem, att de får verktyg så att de kan vara kreativa och skapa lösningar. Eleverna behöver också tränas i uthållighet för det är viktigt att de inte ger upp, säger Cecilia Christiansen.

– Det handlar både om ett tanke-sätt och att göra eleverna trygga i det de ännu inte kan, menar Ulrihca Malmberg. Men det handlar också om att kunna formulera idéer och ta dessa igenom en process så att de realiseras.

Guldäpplevinnare
Kursen blev bra och andra aktörer, till exempel Skolverket, har visat intresse för det Ulrihca och Cecilia skapade för sin skola. Lärarna blev nöjda och några ville inte vänta ända till 2018 för att påbörja arbetet med programmering med sina elever utan startade direkt.

För sitt arbete med att digitalisera och förbereda lärarna på Carlssons skola för programmering blev de nominerade till lärarpriset Guldäpplet och utsågs till finalister. Hur tänker de om den förberedelse lärarna i de svenska skolorna får inför reformen 2018?

– När vi tittade på de länder som tidigast tog tag i frågan med att införa programmering i skolan så visar det sig att resultatet blir bättre när stödet till lärarna kommer först, så som man gör i Finland. Det behövs lärarfortbildning som är relevant, säger Cecilia Christiansen.

– Jag har en förhoppning om att Skolverket kommer ut med stödmaterial, som leder arbetet på skolorna i rätt riktning. Men det brinner lite i knutarna och det finns risk för att det blir en happening istället för fokus på lärandet om inte kursplanens intentioner tydliggörs och konkretiseras, säger Ulrihca Malmberg.

Text: Monica Esborn

Artikeln tidigare publicerade i tidskriften DIU, www.diu.se