Skolans digitalisering är nödvändig för att rusta eleverna för framtiden. Nu behöver regeringen ge rätt förutsättningar genom en nationell kraftsamling för en långsiktig, effektiv och resultatinriktad satsning. Allt annat vore direkt oansvarigt.

Det skriver Per-Arne Andersson, SKL, Peter Becker, stiftelsen DIU m fl i ett debattinlägg i Dagens Samhälle den 28/9.

Digitaliseringen anses vara en av de enskilt starkaste förändringsfaktorerna i samhället fram till år 2025, och den skapar nya möjligheter för hur vi lär, jobbar och samverkar. Digitaliseringen förändrar arbetsmarknaden, och enligt World Economic Forum kommer 65 procent av de som börjar skolan nu att jobba i yrken som inte ens existerar i dag.

Skolan behöver rusta dagens elever för framtiden, och också ge alla lika möjligheter att utveckla digital kompetens, oavsett hemförhållanden eller bakgrund.

Rätt använd kan digitaliseringen bidra till att möta flera av skolans utmaningar.

• Sjunkande elevresultat. Med digitala verktyg som tillgodoser olika sätt att lära kan undervisningen bli mer individanpassad och inkluderande. Det finns alltfler vetenskapligt beprövade undervisningsmodeller, som med digitalisering som hävstång ökar elevernas lärande.

• Nyanlända. Digitala verktyg för språkinlärning, samhällsorientering och lektionsgenomgångar på flera olika språk.

• Lärarbehovet. Genom fjärr- och distansundervisning kan lärarresurser användas mer effektivt, utan att kvaliteten äventyras.

• Administration. Smarta it-tjänster minskar den administrativa bördan, synliggör lärandet, underlättar pedagogernas bedömningsarbete och ger ett bättre beslutsunderlag för bästa hjälp till eleverna.

Skolans digitalisering handlar om flera delar, som alla måste finnas på plats för att de positiva effekterna ska uppnås.

Den digitala infrastrukturen är grunden. Relevant utrustning för både lärare och elever ger rätt förutsättningar. Även utbyggnaden av bredband spelar roll. Det digitala innehållet i kombination med teknik i framkant gör att möjligheterna kan tas tillvara fullt ut, och i dag finns ett brett utbud av digitala läromedel på marknaden.

För att själva kunna använda digitala hjälpmedel på ett för eleverna givande sätt, behöver pedagogerna ha tillräcklig kompetens och skolledarna behöver digital och it-strategisk kunskap.

En mer samlad satsning på skolans digitalisering brådskar. Regeringens förslag till ett samlande och främjande myndighetsuppdrag för stöd till hela offentlig sektorns digitalisering är ett välkommet initiativ.

Men vi skulle också vilja se en organisation för skolans digitalisering. Det finns förslag från Skolverket och många goda exempel i landet på hur digitalisering gör skillnad för elevernas resultat.

En viktig del för att åstadkomma resultat är samverkan. Vi som undertecknar den här artikeln är beredda att jobba för detta och ta ansvar för långsiktigheten, men vi saknar en nationell kraftsamling som ger oss rätt förutsättningar.

Och det är bråttom – skolan kan inte vänta.

Per-Arne Andersson
avdelningsdirektör Sveriges kommuner och Landsting

Peter Becker
ordförande i stiftelsen Datorn i Utbildningen

Angelica Hedin
redaktionschef Bonnier Education

Tobias Karlström
vd Sanoma Utbildning

Åsa Steholt Vernersson
vd Gleerups utbildning

Linda Ahrgren
vd Digilär