Presentation av Annelie Wimhed

Nominerad tillsammans med Pernilla Lundin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar på lågstadiet och för närvarande i en åk 1.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att bygga upp undervisningen utifrån en story tillsammans med en fiktiv person som leder och för arbetet framåt, tillsammans med eleverna. Det engagerar och väcker nyfikenhet i lärandet samtidigt som de också bjuds in i lärandet och blir medskapare. Lektionerna presenteras digitalt och eleverna använder digitala verktyg i undervisningen, så som skrivverktyg, skapa film, skapa QR-kod, skapa serier, färdighetsträning mm. Vi använder oss av olika metoder och undersökningar för att variera undervisningen så mycket som möjligt för att möta alla elever på deras kunskapsnivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Med digitala lektionspresentationer och planeringar får kolleger/resurspedagoger tillgång till materialet för att vara förberedda på vad lektionens mål och innehåll ska vara, vilket också möjliggör att vi kan dela upp klassen i mindre grupper. Specialpedagogen får också del av vår planering vilket gör att hen kan möta eleverna med det som vi arbetar med och på så sätt stärka och förbereda eleverna som har behov av extra stöd. Att bjuda in och öppna upp klassrummet för kolleger och ledning är ett sätt för oss att sprida vårt arbetssätt och vår pedagogiska syn på lärandet. Sociala medier är en kanal som vi sprider och visar vårt arbete vidare.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Kooperativt lärande ger en hög elevaktivitet och delaktighet i lärandet. Genom tematiskt, målfokuserat arbete skapas engagemang och skoldagen blir lustfylld och inbjudande för eleven. Eleverna får en helhet och på så sätt kan de också sätta ord på sitt lärande och fokusera på den förmågan och det målet på den lektionen. Vi skapar allt material själva. Lärandet ger även en viss allmänbindning när vi tar in verkligheten i klassrummet.

– Att samarbeta mellan klasserna ökar och bidrar till att eleverna skapar fler relationer och ökad trygghet och fler pedagoger ser den enskilda eleven. Digitala lektioner visar på tydliga mål, struktur och innehåll med stöd av bilder och länkar. Det blir konkret för eleverna. Tex att de fick titta i tidningar och läsa egna artiklar, samtala om innehållet och strukturen i en artikel. Därefter fick de skriva en artikel om en stad i Skåne eftersom de lärt sig faktakunskaper under våra SO-lektioner. Alla artiklar presenterades sedan i en egen skoltidning, fysisk och digital.

Presentation av Annett Andersson

Nominerad som en del i Lindskolans lärarlag

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare i en 1-5 på anpassad grundskola i Huddinge

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla och förstärka elevernas digitala kompetens med hjälp av olika digitala verktyg. Med stöd i de digitala verktygen kan vi anpassa undervisning utifrån varje enskild elevs behov, förutsättningar och intressen för att göra dem delaktiga i skolarbetet. Eleverna tränar på att skriva i Symvriter som är ett bildstödsprogram där du kan lägga in en egen ordlista med egna elevnära bilder som rör och är motiverande för just den eleven.

– Vi arbetar med pedagogiska appar på Ipad utifrån en tydlig arbetsordning som styr vilka appar de ska jobba med för att utveckla sin digitala kompetens. Ipad används även som ett verktyg för gemensamt lärande när vi kopplar upp Ipaden mot smartboarden. På så sätt skapar vi en delaktighet i klassrummet där alla utifrån sina förutsättningar kan vara delaktiga och se vad vi gör på Ipaden oavsett vem som utför uppgiften just då. Det gör att alla elever blir inkluderade och att lärandet blir tillgängligt för alla elever.

– Med hjälp av Greenscreen kan vi skapa filmer. Våra filmer delas digitalt med vårdnadshavare och på så sätt inkluderar vi även hemmet och ger eleverna möjlighet att ta del av vad de gjort i skolan tillsammans med vårdnadshavare. Att använda greenscreen hjälper oss även att ta del av miljöer vi av olika anledningar inte kan besöka och kan på så sätt ge ett mervärde för eleverna.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett kontinuerligt samarbete med varandra och arbetar med gemensamma teman. Vi grovplanerar tillsammans och delar med oss av material och lektionsupplägg med varandra på Google drive, vilket sparar vår tid samt ger en gemenskap och ett kollegialt lärande av varandra i lärarlaget. Vi arbetar med att lyfta och ta vara på allas kompetenser för att lära av varandra. Vi satsar mycket på att använda oss olika former av digitala verktyg som kan öka elevernas delaktighet, förståelse och inflytande i vardagsaktiviteterna i skolan och i vår närmiljö. Hela skolan har under två läsår arbetat gemensamt i ett forskningsprojekt där vi haft ett givande samarbete kring digitala hjälpmedel och kommunikation.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Bildstödsprogrammen Inprint och Symvriter är favoriter, där kan du lägga in egna elevnära bilder som synliggör och skapar tydlighet för våra elever. De hjälper oss att skapa tydlighet och strukturer i vardagen. Notebook är ännu en av mina favoriter som används till samling, klassråd, discogrupp, i olika arbetsupplägg enskilt och i grupp. Har man till exempel ett upplägg med samling kan eleven vara delaktig i att trycka på vilken dag det är och komma vidare automatiskt till vilket datum och månad det är. I ett upplägg med sånger kan eleverna vara delaktiga i att göra val, genom att trycka på sångbilden får eleven då en direkt respons med att sången de valt startar då den är direkt länkad via Youtube. Notebook upplägg skapar stor delaktighet och uppmuntrar eleverna att välja.

Presentation av Anton Kjellman och Viktor Carlemar

Foto: Anton Kjellman (till v) och Viktor Carlemar

Vem är ni och vad jobbar ni med?
– Vi heter Anton och Viktor, och vi arbetar i Digitala Ateljén på Galaxens förskola i Karlstad. Vårt uppdrag i Ateljén är specifikt och vi ansvarar för all undervisning där. Vi bedriver planerad undervisning i minskad barngrupp, med syfte att förbereda barnen kunskapsmässigt för dagens och framtidens digitaliserade samhälle. Det viktigaste i vår yrkesroll att skapa trygga och tillitsfulla relationer. En trygg anknytning är en nyckelfaktor för utbildningen, då det ger oss förutsättningar att sätta oss in i barnens unika livsvärld. Vi talar ofta om möten för lärande, möten som ger barnen möjligheter att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter med oss och med varandra.

– I Digitala ateljén arbetar vi med planerad undervisning och långa, långsamma processer för att befästa kunskaper och skapa en tydlig progression. Under våra verksamma år i förskolan har vi alltid haft ett brinnande intresse för digitalisering och de positiva effekterna digitala verktyg i förskolan kan bidra med. På senare tid har vi dock ställt oss frågan vad som egentligen är adekvat digital kompetens för barnen, på riktigt?

– I förskolan är vi duktiga på att använda oss av digitala verktyg i syfte att förstärka undervisningssituationen i det ämne som är i fokus. Men räcker det för att säkerställa att vi också bidrar till att barnen utvecklar adekvat digital kompetens? I vår undervisning är barnens förståelse och kunskap för tekniken bakom de digitala verktygen det grundläggande och vi tittar specifikt på hur barnen assimilerar sina kunskaper mellan olika digitala verktyg.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i er undervisning? Hur tar ni stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi har skapat digitaliseringsplaner som är uppbyggda efter progression.  När vi arbetar med planerna utgår vi aldrig från barnets ålder, utan tar vår utgångspunkt i barnets proximala utvecklingszon. Vi arbetar med indikatorer i all vår undervisning och skapar likvärdighet för barnen genom att anpassa vår undervisning och förhållningssätt till individens kunskapsnivå.

– Vi har tagit fram digitaliseringsplaner inom programmering, digital kompetens, samt teknik och tekniska system. Indikatorerna ger oss vägledning och fungerar som pedagogiska verktyg när vi kartlägger lärandeprogression i ämnet. Indikatorerna har vi utvecklat över tid genom analyser av dokumentation och observationer. Underlaget hjälper oss att skapa förutsättningar för de individuella barnet att lyckas.

– För oss är det viktigt att skapa positiva erfarenheter tidigt, för att väcka, bygga vidare på och bibehålla intresse hos barnen. Allt för att gynna det livslånga lärandet! Vi tar särskilt hänsyn till jämställdshetsperspektivet och det kompensatoriska uppdraget. Vi har ett multimodalt förhållningsätt till digitala verktyg, där vi adderar verktyget för att höja kvalitén på den befintliga undervisningen. Exempelvis transduktionskedjor, där digitalt skapande spelar en nyckelroll i att uttrycka sig själv och sina erfarenheter

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– En betydelsefull del är kommunikation och gemensamt fokus. Genom kontinuerlig dialog skapas möjligheter att utbyta idéer, diskutera utmaningar och hitta nya vägar där det digitala tillför något i undervisningen. Kommunikation sker dels formellt, genom möten, föreläsningar och workshops, dels informellt i det dagliga arbetet.  Workshop är en möjlighet för oss att dela med oss av våra erfarenheter och praktiska tips om hur vi kan engagera barnen i en digital miljö utan att något annat tas bort.

– De digitala resurserna handlar inte enbart om att använda teknik, utan om hur den ska integreras i undervisningen för att stödja barnens lärande. Den dagliga kommunikationen bidrar också till en gemensam syn på hur tekniken kan bidra i den vardagliga förskolepraktiken. Digitaliseringen förändras i snabb takt, och för att vi ska kunna hålla oss uppdaterade krävs ständig utveckling och dialog. Samarbetet med kollegorna bidrar till att skapa en kultur där lärande och anpassning till ny teknik blir en naturlig del av utbildningen. Det kollegiala utbytet är av stor betydelse för att inspirera och inspireras.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Under terminen har vi fokuserat på digital teknik och hur den speglar vårt samhälle. Genom att göra tekniken i våra programmerbara robotar, som Bluebot, adekvat, skapar vi förståelse för hur roboten är uppbyggd och förförståelse för hur robotar i vårt samhälle fungerar. Vi har fokuserat på komponenterna kretskort, batteri och motor, och gjort paralleller till människans hjärna, hjärta och muskler. Vi arbetar utifrån teorin, ”När vi människor programmerar roboten är det kretskortet som talar om för robotens motorer vad VI vill att roboten ska göra”.

– Genom att utforska robotar som speglar samhället använder vi denna teori för att skapa förståelse för hur vårt digitala samhälle är uppbyggt och varför vi människor har skapat dessa teknologier. När vi övergår till programmeringsuppdrag, undersöker vi både analog och digital programmering och skapar undervisningssituationer som speglar verkliga yrken i samhället. Vi strävar efter att synliggöra entreprenöriella förmågor och ingenjörskap tidigt genom att arbeta med teknik.

– Den här terminen fick vi uppdrag av Ung Företagsamhet och Karlstad Energi: Hur kan vi på ett mer hållbart sätt arbeta med olika material, samtidigt som vi utforskar ingenjörskap och entreprenörskap? Syftet med uppdraget är att väcka intresse för teknik och framtidens teknik, samtidigt som vi utforskar återbruksbart material som annars skulle ha kastats i förskolan. Myndigheten för digital förvaltning har i sin rapport redogjort för att ett alltmer digitalt samhälle väntar oss år 2030 och att arbetsmarknaden kommer att präglas av IKT, där digital kompetens blir av största vikt.

– I dag är könsfördelningen inom IKT-området fortfarande starkt mansdominerad. Förskolan spelar en central roll i att lägga grunden för barnens framtida intressen och kompetenser, inte minst inom digitalisering och IKT. Genom att introducera teknik och digitala verktyg tidigt hoppas vi kunna skapa ett jämlikt intresse redan nu, vilket förhoppningsvis leder till en mer jämn könsfördelning inom IKT-yrken i framtiden.

Presentation av Belmina Omerhodzic

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som förstelärare med särskilt uppdrag inom IKT, på Stenkulaskolan i Malmö. Jag undervisar i SO och engelska i årskurs 7-9. Mitt klassrum är ett inkluderande klassrum, här finns plats för alla elever oavsett bakgrund, funktionsvariation eller språklig sårbarhet. I ett och samma klassrum undervisar jag elever som befinner sig på flera olika kunskapsnivåer och för mig blir det viktigt att möta alla där de befinner sig och där ser jag stora framgångar med att jobba språk- och kunskapsutvecklande med användning av IKT som accelerator.

– Jag är även certifierad Apple Distinguished  Educator och Apple Professional Learner Specialist. För att nå ut till fler om hur man kan använda IKT som accelerator delar jag med mig av tips på Instagramkontot @Belmina.o_edu

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag utgår alltid från mina elever och deras intressen. “Know me before you teach me” är ett levande motto för mig. Känner vi till våra elevers behov, förutsättningar och framtidsvisioner så kan vi skapa ett lustfyllt och meningsfullt lärande för dem. Därmed skapar jag precision i pedagogiken, differentierade uppgifter som tillgodoser elevernas behov men som ändå har samma mål.

– Utifrån samlad data, både kvalitativ och kvantitativ, ger jag eleverna anpassade och varierade uppgifter. Med de digitala verktygen som stöd får eleverna en möjligheten att ta till sig samt visa kunskaper på sättet som passar dem bäst.  Detta kan då vara i form av text, ljud eller bild, att redovisa på olika sätt, använda AI som studieteknik etc.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Övergripande i mitt uppdrag har jag tagit fram en treårsplan, som kontinuerligt följs upp och utvärderas. I mitt IKT-uppdrag lyfter jag fram den digitala kunskapen på skolan och detta på olika nivåer. Jag gör detta genom: nära handledning till olika lärarteam, praktiskt stöttning kring att få in IKT i deras pedagogiska planeringar samt auskultationer och feedback till teamet för att de ska kunna jobba vidare.
– En del av mitt uppdrag som förstelärare är också att höja undervisningskvalitén på skolan. Enligt Hatties metaforskning får både målinriktad undervisning samt inspelning av egen undervisning med reflektion kring sin egen praktik mycket höga resultat. Vi har haft svårt på skolan att rent logistiskt få till klassrumsobservationer och därför har jag drivit fram att alla på skolan med hjälp av Ipad ska filma början av sina lektioner och specifikt hur vi arbetar med lärandemål och uppföljning för att sen i grupp reflektera kring kollegor.

– Vi har på skolan som Non-negotiable att all undervisande personal ska vara certifierade som Apple Teacher, detta stöttar jag dem i genom bland annat workshops. När man är certifierad Apple Teacher går man vidare till workshop “Stenkulaskolan can create” som är en inspirerande workshop i hur man använde IKT som accelerator samt hur man jobbar språk- och kunskapsutvecklande genom digitala verktyg för att nå alla elever.

– Flera gånger per termin håller jag inspirerande och stöttande workshoppar samt Teach Meet för att dels inspirera med nyheter inom det digitala, så som AI-verktyg, men även för att stötta lärares lärande under loppet av hela läsåret.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– För att eleverna ska lyckas och för att vi ska lyckas nå våra elever är det av största vikt att vi känner våra elever, deras behov men också deras förutsättningar. Detta för att man ska kunna individualisera uppgifter samt skapa meningsfullt lärande för eleverna på det sätt som passar dem.

– Jag försöker alltid hitta olika sätt att tänka, utanför boxen, för att möta eleverna och för att skapa verklighetsförankrade uppgifter som ger eleven möjlighet att träna framtidsförmågor. Med hjälp av de digitala verktygen skapar jag möjligheter för eleverna att arbeta kreativt och innovativt. Därmed skapas det fler möjligheter för alla elever att lära och visa sina kunskaper på olika sätt. Med hjälp av de digitala verktygen kan jag erbjuda mina elever differentierad undervisning då olika elever kan arbeta med samma uppgift fast med olika stöttning beroende på deras individuella behov. Vilket bidrar till att även mina elever, som tillhör ett socioekonomiskt utsatt område, får en likvärdig utbildning men som inte måste vara likformig!

Presentation av Caroline Härgestam Arvidsson

Nominerad som en del av AI-gruppen vid Dragonskolan i Umeå.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som gymnasielärare (i ämnena svenska och svenska som andraspråk) på Dragonskolan. Jag har varit en del av Dragonskolans AI-grupp sedan uppstarten under höstterminen 2023.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För mig har det varit värdefullt att vara en del av Dragonskolans AI-grupp för att dels få bolla mina egna idéer och tankar kring implementering av AI i mitt klassrum, och dels för att få inspiration av mina kollegor kring hur de använder AI i sin undervisning.

– Som lärare har jag också känt mig trygg i att jag kunnat luta mig mot de riktlinjer kring AI som vi i AI-gruppen tagit fram, något som gjort att jag faktiskt vågat använda mig av mer AI i min undervisning. Det hade jag nog inte gjort om jag inte haft ett ”regelverk” att luta mig mot. Över lag har detta också varit den respons som AI-gruppen fått från andra lärare på skolan, och även från andra verksamheter som fått ta del av dessa riktlinjer. För att våga använda AI i och utanför klassrummet behöver man dra upp riktlinjer kring hur det ska användas.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– AI-riktlinjerna presenterades för våra kollegor på Dragonskolan i början av vårterminen 2024. Dessa presenterades i arbetslagen av rektorer, arbetslagsledare och en representant från AI-gruppen. Vi har efter dessa riktlinjer presenterats arbetat i grupper för att ta oss an det fortbildningsprojekt som implementeringen av AI på skolan innebär. Jag tillhör en arbetsgrupp som jobbar med att ta fram ”säkra” och samtidigt varierande examinationsformer.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Det har varit fantastiskt att vara en del av en grupp som arbetat mot samma mål: att undersöka hur AI kan användas i undervisningen på ett säkert sätt. De riktlinjer vi har skapat har varit användbara för vår skola, och för de skolor som tagit del av dem. Vi ser att fortbildningsbehovet inom detta fält är stort, och därför kommer också AI-gruppen arbeta vidare under detta läsår: för att öka kunskapen och få fler lärare att våga testa AI. Inte för att det per se måste användas i undervisningen, men för att alla lärare behöver förstå vad det handlar om.

Presentation av Catrin Tall

Nominerad som en del i Lindskolans lärarlag

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Catrin och har arbetat på Lindskolan i två å som lärare, innan dess arbetade jag på skolan i 8,5 år som barnskötare.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Det syns i undervisningen genom att eleverna ser foton, på det de arbetar med i Widgitplattorna.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett tätt samarbete där vi i lärarlaget till exempel delar lektionsupplägg med varandra. Vi har gemensamma teman och möten för att hela tiden underlätta vårt arbete. Vi delar upplägg på google drive och sparar på så sätt vår tid, samt får en gemenskap genom hela lärarlaget. Hela skolan arbetar dessutom gemensamt i ett forskningsprojekt där vi haft ett givande samarbete kring digitala hjälpmedel och kommunikation.

Presentation av Christina Kroon Wedin

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad förskollärare och arbetar på en avdelning med barn 3-5 år på förskolan Klippan. För enheten Lilla Alby med två förskolor arbetar jag även som makerpedagog vilket innebär att jag tillsammans med mina makerkollegor i ledning av Per Falk driver digitaliseringsuppdraget i kommunen.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning syns det genom att jag skapar en inkluderande lärmiljö där digitala verktyg används som ett sätt att möta varje barns individuella behov och nivå. Jag tar stöd av digitala lärverktyg för att differentiera undervisningen genom att integrera dessa i både lek och lärande, vilket gör det möjligt för barnen att utforska och uttrycka sig på olika sätt. Digitala verktyg kombineras med analoga, och barnen får möjlighet att utveckla sin kreativitet och problemlösningsförmåga, oavsett tidigare kunskaper. Låg skärmtid och fokus på meningsfulla digitala aktiviteter gör att barnen kan utveckla sin digitala kompetens på ett balanserat sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På enheten arbetar vi systematiskt för att få med hela kollegiet på den digitala resan genom flera insatser. Vi har digitala inspiratörer på varje bas som träffas regelbundet för att dela kunskap, inspirera varandra och diskutera hur digitala verktyg kan användas i verksamheten. Workshops och möten hålls kontinuerligt, både på enhetsnivå och i staden, där vi utforskar olika digitala verktyg med olika arbetssätt. Vi skapar en kultur av delning där erfarenheter sprids via olika forum, och genom gemensamma träffar på Kvasar Makerspace utvecklas våra metoder för att stärka den digitala kompetensen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett arbetssätt som jag vill lyfta fram är användningen av projektorer som ett verktyg för att skapa inspirerande lärmiljöer. Även om projektorn kan betraktas som ett enkelt digitalt verktyg, har den visat sig vara kraftfull i min undervisning. Genom att projicera bilder och videor på väggar eller i olika lärmiljöer får barnen tillgång till visuella intryck som stimulerar deras fantasi och kreativa uttryck. Detta har främjat deras estetiska lärande och gett dem inspiration att utforska och skapa på ett djupare sätt.
Ytterligare ett arbetssätt genom verktyg som Bluebot och digitala mikroskop och green screen främjar jag barnens kreativitet, tekniska förståelse och samarbetsförmåga. Det skapar en lärandemiljö där de uppmuntras att utforska, testa sig fram och utveckla ett kritiskt tänkande, vilket stärker deras lärande på flera nivåer.

Presentation av Elham Ahmed

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Elham och är förskollärare i grunden men agerar i dagsläget som en stödfunktion för verksamhetens pedagogiska arbete där mitt centrala uppdrag handlar om kvalitetsuppföljning. Jag följer upp projektarbeten, utvärderar och förbättrar metodiken för att ytterligare stärka och anpassa olika undervisningsformer. Som stödfunktion brinner jag för att skapa, förebygga och utveckla olika typer av frågor som uppstår på förskolan för att ge barnen en trygg och stabil grund att stå på för framtiden.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För att säkerställa så att alla barns möjlighet till lärande, stimulans och utveckling tillgodoses försöker jag variera metoderna. Exempelvis genom individuella uppgifter, grupparbeten, praktiska och motoriska övningar. För att skapa en nyanserad undervisning använder jag digitala verktyg i form av mikroskop, dokumentkamera, barnens projektor, ljusbord och Bluebot. Barn som behöver mer stimulering tilldelas mer utmanade uppgifter. Alla får lära sig i sin takt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi strävar efter att tillämpa digitala verktyg som en naturlig del i undervisningen. Vi jobbar på ett strukturerat och inkluderande sätt för få med kollegor på den digitala färden. Exempelvis jobbar vi systematiskt med metodik och utveckling i form av regelbundna reflektionstider och workshops. Genom uppmuntran av utforskande förhållningssätt tillåter vi de digitala verktygen stärka undervisningen då den görs tillgänglig för alla.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Arbetssättet som jag vill lyfta är användningen av digitala verktyg på ett interaktivt sätt för att arbeta med språkutvecklingen. Ett konkret exempel är när vi arbetade med sagoberättelser med hjälp av greenscreen. Barnen kunde både lyssna och spela in sina röster. Bortsett från att det bidrog till en ökad språklig medvetenhet så blev undervisningen väldigt rolig, lekfull och utmanade för fantasin.

Presentation av Emma Wännman

Nominerad som en del av AI-gruppen vid Dragonskolan i Umeå.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som ämneslärare i svenska och historia på Dragonskolan i Umeå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Hösten 2023 startade vi på Dragonskolan upp en AI-grupp där vi arbetade med att ta fram riktlinjer för gemensamma förhållningssätt kring AI. Arbetet har inneburit en lång resa av fortbildningar och experimenterande med AI. Vi landade runt terminsslut hösten 2023 i ett utkast för gemensamma AI-riktlinjer. Dessa gick ut på remiss som därefter fastslogs som gemensamma riktlinjer för hela Dragonskolan i Umeå. Resan var dock inte slut i detta skede. AI har sedan riktlinjerna skrivits såklart fortsatt att utvecklas vilket inneburit att AI-gruppen har fortsatt att träffas. Våra nuvarande träffar har handlat om att hålla oss uppdaterade för att reda ut hur vi ska fortsätta revidera våra riktlinjer. Det har dock huvudsakligen legat mer positivt fokus på hur vi kan nyttja AI för att främja vår undervisning samt hur vi kan arbeta på ett rättssäkert sätt där vi ser till att eleverna kan examineras på kreativa sätt utan att de har tillgång till AI.