Camilla Söderström

Stordammens skola

Uppsala

Presentation

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som lärare i förskoleklass på Stordammens skola sen fem år tillbaka. Tidigare har jag jobbat på en resursskola för elever med språkförsening och hörselnedsättning, jag har även jobbat på förskola.

– I mitt jobb i förskoleklass har jag förmånen att jobba med nyfikna, öppna och otroligt lärsugna 6-åringar. Detta är en del av mitt arbete, den andra delen är att inspirera och sprida kunskap om digitalt lärande och användande. Detta gör jag bland annat genom workshops under studiedagar för kollegor på skolan. Jag har även hållit workshop för lärare på övriga skolor i kommunen. I min roll som nätverksledare för förskoleklasser i Uppsala kommun får jag också där möjlighet att inspirera och stötta andra i kommunen i deras användande av digitala verktyg.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag möter elever med varierad bakgrund; med olika socioekonomiska förutsättningar, nyanlända, elever med svenska som andraspråk och elever med språkförseningar. Eleverna kommer med olika erfarenheter och olika förkunskaper. Det är utmanande och samtidigt en tillgång i klassen.

– Digitala verktyg skapar möjlighet till förstärkande och förtydligande, variation och nivåanpassningar. Eleverna jobbar alltid två och två, detta för att uppmuntra till kommunikation och gemensamt problemlösande. Att kunna uttrycka sig är en oerhört viktig nyckel till lärande. Via digitala verktyg ges elever stora möjligheter att visa sina kunskaper, även om de ännu inte behärskar det svenska språket.

– I princip alla elever som jag möter är aktiva konsumenter av digitala verktyg, det är en del av deras vardag. Det som sporrar mig allra mest är att se hur eleverna ”tar över” den digitala världen och gör den till sin – de tar initiativ, producerar, skapar och lär. Genom IT ges möjligheter till lärande inom alla ämnen, men även sociala färdigheter tränas genom samarbete, resonerande och kommunikation. När vi sätter igång vårt programmeringsprojekt i samband med den internationella rörelsen för att uppmuntra datavetenskap ”Hour of Code”, så är eleverna nyfikna men oftast helt okunniga. Snart är programmering deras favoritlektioner. Och efter några månader svänger de sig bekvämt med termer som ”villkor”, ”buggar” och ”loopar”. Denna kunskap har de stor nytta av i matematiken och i svenskan.

– Med IT och internet så kommer även en del oönskat närmare. Genom vårt arbete med att skapa trickfilmer bland annat genom Green Screen och egna ”fake news” får eleverna tidigt ett källkritiskt perspektiv. Många elever lär bättre genom repetition. I undervisningen visar vi filmer på UR och You Tube. Oftast skapar jag sen QR-koder som eleverna kan scanna in så de kan se dessa filmer flera gånger, repetera och befästa kunskapen. Detta ger eleverna möjlighet att ta del av sitt eget lärande.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg har gett mig verktyg att inkludera och utmana alla elever, oavsett om eleverna har svenska språket, problematik, intresse för läs och skriv eller matematik. Det är ett aktivt arbetsverktyg för mig och jag ser att digitala verktyg, har möjlighet att bidra till lärande inom alla ämnen.

– Genom att använda så kallade öppna appar, ges fantastiska möjligheter att kombinera traditionellt skrivande, läsande, matematikförståelse, musicerande, skapande, lärande med IT. Elevernas utveckling och lärande blir tydlig både för dem själva och för mig som lärare. Den blir multimodal, dokumenteras, kan delas och få en mottagare. Alla har olika lärstilar (lär och uttrycker sig bäst på olika sätt) och IT ger eleverna större chans att lyckas. Att ha en känsla av att lyckas är en framgångsfaktor i sitt lärande. En ytterligare fördel är att elevernas lärande kan dokumenteras, så att jag kan ta del av detta sen för att kunna utmana eleven vidare och för att planera vidare undervisning.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Den stora utmaningen var att en stor del av klassen var frånvarande under lång tid. Hur ska vi kommunicera med dessa elever och vårdnadshavare? Hur ska vi kunna inkludera dessa elever i undervisningen?

– En fördel med vårt arbetssätt var att digitala verktyg redan var ett bekant och bekvämt lärverktyg för de elever som inte var närvarande. Dessutom var vårdnadshavarna ”aktiva” och ”inkörda” i appen Class Dojo som vi använder dagligen för kommunikation, dokumentation och information. En funktion i denna app är att text lätt kan översättas med knapptryckning, det har underlättat för en del vårdnadshavare och även gett en känsla av delaktighet. Eleverna som inte var närvarande fick hem sina log-in till bland annat Vektor (för att jobba med matematik) och Kodable (programmering). Detta är appar som eleverna kände väl till, dessutom kan jag som lärare logga in och följa deras lärande och utveckling, och på så sätt utmana dem vidare.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag är en app-mashup’are, älskar att blanda appar hejvilt för att skapa multimodala presentationer där text, ljud och bild samspelar och förstärker. Detta är ett verktyg jag vill föra över till eleverna. Till exempel får eleverna skapa böcker i Book Creator med innehåll från t ex you tube, egna filmer och foton, appar som Puppet Pals och ritprogram. Eller göra filmer i iMovie där de lägger till ljud, effekter, texter, appen stop motion. Deras produkter blir kreativa och multimodala.

– Men, det besvara inte frågan ovan. Om jag tvingas välja en app som favorit blir det Scratch Jr. Det är en app som appellerar till alla barn oavsett förkunskaper eller intressen och även kön (programmering är något som det ofta är pojkar som ägnar sig åt). Här kan alla elever skapa just multimodala berättelser, träna läs och skriv, språkförståelse, matematik, spela in röster och ljud, skapa spel, fotografera sin egen verklighet och ta in i sitt programmeringsprojekt. En ytterligare fördel är att Scratch dessutom finns för äldre elever, det är ett programmeringsspråk som kan följa eleverna under hela skolgången och som bygger på samma principer som textbaserade programmeringsspråk.

– När vi börjar vårt programmeringsprojekt i december är det med start i det analoga. Efter ett par månader knyts dessa analoga upplevelser ihop med digitalt programmerande. Eleverna ska få möjlighet att bygga upp en gedigen förståelsen för olika begrepp, instruktioner, ordning, buggar. Jag har upplevt hur elever som inte haft dessa grundkunskaper hamnar i ett planlöst knappande och inspelade av röster och att de sen snabbt tröttnar.