Dino Hajiric
Presentation
Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en ung och glad, positiv, lärare på 24 jordsnurr som har ett stort intresse för kunskap. Utöver mitt intresse för den digitala världen, där teknik i skolan är särskilt intressant, gillar jag även frågor som rör universum och främst inom min lärargärning; dela med mig av kunskap inom kollegiet. I nuläget arbetar jag på mellanstadiet där jag undervisar i NO och teknik. Utöver arbetet läser jag en masterutbildning vid Göteborgs Universitet med inriktning mot naturvetenskap.
Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2–5 år
På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– En majoritet av våra skolelever vet hur man använder en smartphone och hur man spelar datorspel. Men hur använder man en dator? Där tar det oftast stopp. Att först lära eleverna hur teknik kan användas, särskilt digital sådan, är en av mina hörnstenar i hur väl eleverna lyckas med studierna.
– När detta mål är uppnått kan det faktiska lärandet ske, att förstärka lärandet med hjälp av IT.
Att exempelvis ta in universum i klassrummet är nu möjligt via VR och AR, eleverna får då möjligheten att se det som tidigare varit ett mysterium. I fysiken blir lärandet om rörelser och krafter förstärkt när eleverna får använda program där de själva kan ändra parametrar och variabler, de får då en ökad förståelse för hur olika objekt rör sig genom tid och rum. En omöjlighet för mig att visa utan tillgång till IT.
– IT skapar inte bara möjligheter för elever att bli bättre på IT, de får se världen på ett sätt som de tidigare inte haft möjlighet till.
Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Med digitala resurser och verktyg har min arbetsbörda vad avser rättning, planering och genomförande av lektioner förenklats. Planeringar skrivs och administreras digitalt, vid sjukfrånvaro är detta hjälpsamt då ingen vikarieplanering behöver skrivas. Rättning av texter, prov och andra arbetsuppgifter kan också göras digitalt, vilket både sparar tid i form av insamling av fysiskt material men gör även så att eleverna får snabbare respons på sina arbeten. Lektioner kan anpassas efter elevernas olika behov med en uppsjö av texter och arbetsuppgifter på nätet, vilket även gör det lätt mig som lärare att ta fram material till de elever som har svårigheter.
Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Eftersom jag arbetar på mellanstadiet har vi under Coronapandemin bedrivit undervisning i sedvanlig ordning. Dock har det digitala underlättat för elever som varit hemma på grund av karantän. Där dessa elever har kunnat vara med under de vanliga lektionerna på distans (digitalt) och samtidigt kunnat genomföra samma uppgifter som övriga elever i skolan. Dessa elever har även kunnat bedömas vid bedömningstillfällen med hjälp av digitala verktyg.
Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi håller ”utbildningar”, samlar nyttig information i gemensamma anslag och när digitala resurser upptäcks som har stor nytta även i den ”vanliga” undervisningen testar vi dessa för att sedan presentera resultaten och ge handledningar till övrig skolpersonal. Multimodala arbetssätt där vi utgår från olika representationsformer är ett sätt vi gör för att visa övriga kollegor hur digitala verktyg kan användas för att differentiera undervisningen.
Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
1. Google Sites.
– En otroligt användbar tjänst för planering av lektioner. Använder det dagligen för att planera min undervisning, där jag kan planera varje veckas undervisning, skriva upp länkar som eleverna skall arbeta med, hur eleverna skall arbeta och vad som är färdigt/behöver arbetas vidare med. Efter ett läsår blir det som en bank med planeringar där dessa kan revideras och ändras om för att vässa undervisningen.
2. Phet, https://phet.colorado.edu/
– Som lärare i NO och teknik är sidor som denna ett guldkorn. Behöver eleverna förstå friktion och dess faktorer, hur gaser beter sig i slutna rum eller hur en energiform omvandlas till en annan. Ja, då är denna sida ett väldigt bra komplement till den vanliga undervisningen.
– I klassrummet har eleverna på egen hand fått interagera med sidan för att lära sig grunderna. Därefter har eleverna delats upp i mindre grupper (om 2–3 elever), fått ett specifikt spel (scenario) samt ett antal frågor som jag skapat till detta spel (scenario). Dessa frågor besvarar eleverna först inom gruppen, där dessa elever sedan presenterar sitt spel (scenario) inför hela klassen. Vid presentationen skall eleverna förutom att presentera svaren på frågorna även visa att de kan förklara vad de olika parametrarna innebär och hur dessa kan ändras för att exempelvis ändra friktionstalet. På så sätt visar eleverna även att de då förstått spelets (scenariots) grunder.
Detta har varit en lyckad undervisningsmetod som har varit omtyckt av eleverna. Särskilt då de själva kunnat testa olika scenarion och ändrat dess parametrar, något som kan vara svårt att få till i ett klassrum.