Helena Ström

foto Helena Ström

Helena Ström

Spekerödskolan
Stenungsund

Presentation

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad 1-7 MaNO-lärare. Jag arbetar för tillfället i år 5 på Spekerödskolan och är även förstelärare på skolan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Genom att arbeta med digitala resurser ges många elever större möjlighet att nå högre måluppfyllelse i skolan. Det kan göra lärandet mer tillgängligt för eleverna. Att ge eleverna möjlighet att i arbetet använda flera av sina sinnen och förmågor som de kanske inte vanligtvis får visa, kan stärka deras lärande på flera sätt. Detta gör jag genom låta eleverna till exempel arbeta multimodalt, tala in text, spela in filmer, dela dokument och andra former av arbeten, tillsammans mellan elever, och till läraren. Elever får möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt, både under arbetets gång och vid bedömningssituationer.

– Det är lättare att anpassa skolarbetet med digital teknik, att använda kompensatoriska hjälpmedel underlättar för många. Dessutom är det enkelt att skapa struktur och sammanhang för eleverna.
Elever som bättre tar till sig information genom filmer, har möjlighet att göra det både som repetition och komplement till undervisningen. Genom att använda digitala tekniken kan vi idag besöka platser som förr var omöjligt, tex med hjälp av rundvandringar på museum eller via googlemaps. Har inte skolan möjlighet att ta sig ut i världen, får vi ta in världen i klassrummet.

– Eleverna lär sig även att använda bilder på rätt sätt och tänka källkritiskt. Det ser jag som en demokratisk rättighet som självständiga och tänkande medborgare.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg kan många gånger underlätta för mig som lärare. Det är enkelt för mig och mina kollegor att dela dokument och planeringar med varandra. Under lektionen får jag en större frihet tex att kunna inspirera eleverna på andra sätt, med tex ljud och bild.

– Eleverna har till exempel möjlighet att spela in ljud till bilder och jag behöver inte sitta tillsammans med eleven för att lyssna. Jag kan i lugn och ro titta igenom elevers arbete efter lektionen. Detta kan vara rent tidsbesparande för mig.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Våren -20 blev en utmaning för mig som lärare. Att inte jobba på i gamla hjulspår, utan hitta uppgifter och arbetssätt som passade in med den digitala teknik, som blev länken mellan mig och eleven. När vi har utnyttjat våra digitala resurser har det underlättat för de elever som har varit hemma. De har haft möjlighet att följa med i undervisningen genom tex delade planeringar, och det har inneburit större möjlighet för läraren att följa vad eleverna arbetat med hemma.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag använder ofta G-Suite under skoldagen. Det är enkelt för mig som lärare att dela ut planeringar till eleverna, dela dokument med mina kollegor. Eleverna har stora möjligheter att kunna arbeta tillsammans i olika former, till exempel grupparbeten och kamratbedömningar. Vi arbetar med formulär, antingen i provsituationer eller för att låta eleverna bli delaktiga och göra deras röster hörda i tex utvärderingar och undersökningar.

– Bookcreator gillar jag verkligen. Här kan eleverna skapa fina böcker som innehåller ljud, bild och text, precis så mycket som man önskar. Att det dessutom finns möjlighet för vem som helst kan läsa dem, är ju en sporre som heter duga. Då vill man göra det bra!
Scratch är också en favorit att använda. Att koppla ihop programmeringen i matematiken och tekniken tillsammans med andra ämnen är super! Då blir det roligt att redovisa vad man kan tex i biologi om växthuseffekten. Kopplar man dessutom in en MakeyMakey lyfter det verkligen!