Jenny Edvardsson, en av  Guldäpplepristagarna 2015, möter Anton Fagergren, förskollärare från Västerås och en av årets Guldäpplefinalister i ett samtal om förebilder, engagemang, digitaliering och den röda tråden.

Jag träffar Anton Fagergren på Bokmässan i Göteborg. Det är dags för intervju. Vi hittar några sittpuffar på plan 2 och drar igång.

Anton inleder med att fråga mig.

– Hur ser det ut för dig, din tjänst?

Han är nyfiken. Vill veta hur Guldäpplet har påverkat mig och mitt arbete. Jag försöker förklara och beskriva. Jag säger att vara en av finalisterna till Guldäpplet kan ge ringar på vattnet, att det leder till nya saker och andra typer av uppdrag. Det är där vi tar vår början. Jag förstår att Antons frågor bottnar i hans funderingar över sitt eget arbete. Hur kommer det att påverkas av att han är en av finalisterna?

Lyfta och synliggöra
Vårt samtal leder oss sedan vidare in på Anton och hans roll som förskollärare i Västerås. Jag får reda på att han arbetat i 4,5 år, att han är lärcoach men också nybliven yrkesambassadör för Västerås stad och att han just nu parallellt med sitt arbete läser en pedagogista-utbildning på Reggio Emilia-institutet i Stockholm. Herregud, tänker jag! Hur hinner han med allt? Jag ställer frågan till honom och får snabbt till svar:

– Jag gillar att ha många bollar i luften!

Och så är det nog. Den Anton jag har framför mig brinner för sitt jobb men också för möjligheten att testa nytt, att utveckla sig själv och sin praktik. Just praktiken är viktig, Det är där han tar avstamp. Det förstår jag snart. Anton vill få en likvärdig förskola men han vill också att det ska finnas en synligare röd tråd genom alla skolformer, från förskolan vidare till grundskolan och sedan till gymnasiet. Hur får man det? Vi tänker tillsammans och bollar idéer. Kanske genom att själv lyfta och synliggöra. Anton funderar en stund och säger sedan:

– Ja, det är kanske så. Jag får börja. Om jag besöker grundskolorna i närheten, berättar om hur vi jobbar så kan det kanske blir en start på en synligare röd tråd!

Jag bejakar hans idé. Jag tror att man själv måste vara en förebild, en role model, först när man själv vågar ta steget kan andra följa efter.

Guldäpplet och förskolan
Tiden rinner iväg. Vi måste ju hinna med Guldäpplet också, tänker jag. Jag styr över vårt samtal på det. Anton säger att digitaliseringen är viktig, att man inte kan säga nej till den. Han påpekar också att det behöver få ta tid och att kontinuitet är viktigt.

– Det finns så många som brinner så starkt för digitalisering men de syns inte. Nu syns förskolan i och med min finalplats och det är jag väldigt, väldigt glad för, fortsätter Anton.

Under flera års tid har Anton arbetat aktivt med att implementera digital teknik på Västerås förskolor. Med lärplattor som utgångspunkt har han försökt hitta nya sätt att dokumentera och reflektera över barnens utveckling. I sitt uppdrag som lärcoach har han fått möjlighet att fortbilda och coacha kollegorna i Västerås men också kollegor i det vidgade kollegiet.

Tiden börjar ta slut. Anton ska vidare till fotografering. Jag avrundar vårt samtal genom att be Anton ge mig ett digitalt tips. Utan att tveka säger han Book creator.

– Det är så så användarvänligt och kreativt. Man kan använda det i alla möjliga och omöjliga sammanhang.
Tipset får avsluta vårt samtal. Vi reser oss från våra sittpuffar och lämnar plan 2. Anton för att bli fotograferad. Jag för att delta i ett bokälskarmingel.

Text: Jenny Edvardsson