Svensk skola har under lång tid byggt och förbättrat strukturer som bygger på fasta rutiner och inga avvikelser. Detta framträder också i bilden av skolans digitalisering som i allt väsentligt är en bild av digitisering av det redan kända. Exemplen på verklig förnyelse är fortfarande få. Detta måste utmanas och förändras. Vi kan inte med framgång lösa vårt uppdrag enbart genom att digitisera den analoga skolan

Av Arja Holmstedt Svensson, ledarskapskonsult och Kristina Björn, utbildningsledare och strateg på RISE. Båda mottog Guldäpplets jubileumsutmärkelse 2021 i kategorin Kommunala innovatörer.

Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.

Huvudskälet till det är skolans uppdrag i en föränderlig omvärld. Att förbereda barn och elever för framtiden innebär i dag att rusta dem för ett samhälle där digitaliseringen redan bidragit till enorm utveckling. Nya maktstrukturer och finansiella system, språk och kommunikationsarenor växer fram, liksom en ny definition av närsamhället. 

Vi ser också att individens väg till försörjning nu kräver förmåga att lära om och nytt genom hela livet. Till detta kommer skolans konkreta behov av att hantera stora utmaningar som lärarbrist och styrning, liksom behovet av att brygga över mellan digitala möjligheter för lärande och analog utbildningstradition. 

När vi tillsammans ser tillbaka på 20 år med skolans digitalisering ser vi att svenska skolhuvudmän gjort och gör likartade utvecklingsresor. Utifrån ett ledarskapsperspektiv framträder bilden av en stegvis utveckling där ledarskapet har central betydelse, men där de olika utvecklingsstegen kräver olika ledarskap.

Steg 1: Etablering 
Det första steget handlar framför allt om etablering. Att formulera argument, bygga kunskap och skapa konkreta förutsättningar för verksamheten att börja använda ny teknologi. Här krävs ett handlingskraftigt ledarskap med fokus på möjliggörande och genomförande. 

Steg 2: Förbättring 
I steg två förskjuts ledarskapets fokus mot förbättring i termer av förfining och utveckling. I detta skede handlar ledarskapet om att identifiera styrkor och svagheter i arbetet. Att förbättra undervisningen, bygga kompetens och knyta an digitaliseringsutvecklingen till det övergripande systematiska kvalitetsarbetet. 

Steg 3: Förändring 
I det tredje steget handlar arbetet med skolans digitalisering alltmer om förändring. Om att utmana det rådande för att ge verksamheten möjlighet att ta nya utvecklingssteg. Att utnyttja kunskaper och gjorda erfarenheter för att förändra organisation och resursanvändning och möta nya eller andra behov. I denna fas krävs därför förändrings-ledarskap. 

Tillsammans har vi iakttagit att allt fler huvudmän nu befinner sig på det tredje steget och många har stärkt sina ledares förmåga att leda förändring. Detta har bidragit positivt till verksamhetens digitala transformation, men sannolikt ännu mer till verksamhetens allmänna utveckling. Det är också här skolans digitalisering verkar stanna av. Förnyelse sker i liten skala och i avgränsade sammanhang och huvudmännen saknar systematik för att ta tillvara det nya så att det kan komma till nytta för fler. Vilket ledarskap blir då centralt för att vi ska kunna ta det fjärde steget? 

Steg 4. Förnyelse 
Vårt fjärde steg kräver innovationsledarskap. 

De allra flesta moderna organisationer har insett betydelsen av att identifiera olika målgruppers behov och sedan, med stöd av redan väl utarbetade processer för innovation och förnyelse, söka och skapa nya lösningar som skapar värde för organisationen. 

Parallellt med skolans målstyrda förbättrings- och kvalitetsarbete behöver vi därför också utveckla kapacitet och förmåga att arbeta systematiskt och målsökande med innovation och förnyelse i skolan. Ett nödvändigt fjärde steg för att vi ska nå framgång med skolans digitala transformation. 

Processerna för förändring och förnyelse förefaller snarlika men har olika syften och kräver olika ledarskap. Att förnya handlar om att söka och leda mot nya mål som kan ge nya värden till verksamheten, medan förändring i allt väsentligt handlar om att förändra för att förbättra det vi redan gör. Detta innebär att vi behöver stärka skolans förmåga att samtidigt driva två snarlika processer, där förbättring och förändring kräver ett konvergent tänkande, medan förnyelse förutsätter ett divergent tänkande. 

Vi som leder verksamheter måste här bilda förtrupp och genom aktiva insatser och eget lärande visa att vi också behöver, kan och vill förnya och utveckla skolan genom att utforska nya möjligheter, upp-muntra innovation och bygga upp system för att ta vara på den. 

Vi behöver rusta oss och våra verksamheter med kompetens och säkerställa att arbetet med förnyelse har en given plats i skolan. Detta kräver en stark och tillitsbaserad ledarstrategi där ledaren visar tillit till medarbetarnas kompetens att arbeta både målstyrt och målsökan-de i olika processer. Tillsammans kan vi då utforska behov, arbeta för att hitta nya lösningar på våra utmaningar och nå såväl ökad kvalitet som nödvändig förnyelse i skolan.

Text: Arja Holmstedt Svensson och Kristina Björn

Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid

Lästips:
Att leda i förändring, av Arja Holmstedt Svensson, Gleerups (2016)
Upphandla för utveckling, av Kristina Björn, Gleerups (2017).
Tillit och innovation, av Leif Denti, Socialmedicinsk tidskrift 3/2018.