Samspelande stödkedja för likvärdig digitalisering

Vad gör de skolhuvudmän som lyckas bättre än andra med att få till en hållbar och likvärdig digitalisering? Svaret på den frågan är enkelt. De agerar som en samspelande stödkedja och tar tillsammans gemensamt ansvar för vartenda barns och elevs rätt till likvärdig, adekvat, digital kompetens hela vägen! Det är en grundläggande förutsättning för att lyckas med skolans digitala transformation och enligt mig den absolut viktigaste lärdomen för oss alla att ta med in i framtiden. 


Av Malin Frykman är processledare på Foxway, skolutvecklare, författare och föreläsare. Mottagare av Guldäpplets jubileumsuttmärkelse 2021 i kategorin Fristående nationella aktörer, föreläsare, författare 

Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.

Så, hur gör man för att lyckas med det? Var börjar man och vad bör man som huvudman prioritera nu och framåt? För att göra det enkelt och begripligt på kort utrymme har jag valt att fokusera på tre av de viktigaste framgångsfaktorerna enlig mina erfarenheter.

Framgångsfaktor 1: Enas om er vision om lärande i en digitaliserad värld
Om man inte vet vad man vill, vet man inte heller när man lyckas. Detta är därför ett steg som inte går att hoppa över om man menar allvar med hållbar och likvärdig digitalisering. 

Det är också ett steg som behöver involvera hela styrkedjan från politiker/styrelse till lärare. Först då blir det en stödkedja på riktigt. Utan en gemensam vision som delas av alla, från politiker till lärare, är risken stor för en reaktiv, eldsjälsburen och olikvärdig digitalisering.

Gå samman, hitta er vision, ta formellt beslut om den och börja drömma med bestämdhet om den tillsammans! Låt den sedan vara er gemensamma kompass och ert beslutsfilter under resan.

Framgångsfaktor 2: Bygg upp strukturer för en sammanhållen och behovsstyrd digitalisering
En annan tydlig framgångsfaktor är att huvudmän som lyckas, arbetar mycket aktivt och medvetet med att få till en sammanhållen och behovsstyrd digitalisering. Det kan de göra just för att de har sin vision som hjälper dem att göra de gemensamma strukturella och organisatoriska avvägningar som de behöver. 

I praktiken innebär det att man utifrån sin vision, sitt nuläge och de olika verksamheternas uppdrag och styrdokument tar fram ett gemensamt ramverk för centrala delar i det digitala utvecklingsarbetet.

Några exempel på frågor att ställa sig för att få syn på sitt ramverk:
• Hur ser roll och ansvarsfördelning för det digitala utvecklingsarbetet ut hos er? Vem ansvarar för vad? Vilken nivå beslutar om vad?
• Vilka olika typer av medledare och nyckelpersoner behöver ni för att distribuera ut ledarskapet till professionen? 
• Vad är likvärdig tillgång till digitala verktyg hos er?
• Vad är likvärdig användning av digitala verktyg hos er?
• Hur ser det pedagogiska arbetsflödet (var gör man vad?) ut hos er? Hur arbetar ni i era digitala system för att både det pedagogiska och det administrativa arbetet ska fungera smidigt och rättssäkert?
• Vad är likvärdig pedagogisk support hos er?
• Vad är likvärdig teknisk support hos er?
• Vilka besluts- och mötesforum behöver ni för att kunna styra och leda digitaliseringen löpande?
• När och hur kommer effekten av ert digitala utvecklingsarbete att följas upp?
• Hur kan ni involvera eleverna i detta? 

Framgångsfaktor 3: Kompetensutveckling ”on demand”, innovationsprocesser och kollaborativt lärande 
Den tredje framgångsfaktorn handlar om hur man arbetar med kompetensutveckling. Framgångsrika huvudmän som lyckats skapa en hållbar och likvärdig digitalisering har förstått att det inte längre räcker med klassiskt kollegialt lärande utifrån Skolverkets lyftmetod och några enstaka, traditionella workshops då och då för att få fart på digitaliseringen. Nej, för att klara av gå från att använda digitala verktyg, till förändrade undervisnings -och arbetssätt som bättre tar till vara på digitaliseringens möjligheter, behöver vi bygga upp nya strukturer i vår utvecklingsorganisation. Den behöver innehålla en systematisk mix av lättillgänglig kompetensutveckling ”on demand”, innovationsprocesser och kollaborativt, undervisningsnära lärande.

Här är några exempel:
• Kompetensutveckling on-demand i mikroformat med hjälp av e-learning, korta mikrokurser, miniföreläsningar och inspirationsvirus som smittar lärlust och nytänk. Det ska vara möjligt för lärare och rektorer att lära det de behöver när de behöver det! 

• Professionsstyrda innovationsprocesser med strukturerade testbäddar där ni utforskar effekten av till exempel AR, VR och adaptiva läromedel ihop med barn och elever. 

• Träna lärares och rektorers lärmuskler genom att låta dem möta nytänkande och kreativa metoder för lärande i sin egen kompetensutveckling. Vägen till nyfikna, innovativa elever med livslång lärlust går via vårt eget lärande!

• Bygg upp en palett av forum för erfarenhetsutbyten, delande och nätverkande och samtal mellan stödkedjans olika roller kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar! Det är ett samtal som aldrig får tystna om ni ska kunna fortsätta vara en samspelande stödkedja som tillsammans tar ansvar för att er digitalisering blir både hållbar och likvärdig! 

Tillsammans är nyckelordet för att lyckas med elevernas lärande!

Text: Malin Frykman
Foto: Istockphoto

Lästips
Skolledare i en digitaliserad värld – Att leda lärande, av Malin Frykman. Gothia Kompetens (2017).
Formativt ledarskap  i en digitaliserad värld – Att leda lärande, av Malin Frykman. Gothia Kompetens (2018).

Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid