Sociala medier som världsbild och som slagfält för unga

Många forskningsstudier visar att missnöjet över demokratiska offentliga institutioner och regeringar ökar i hela världen. Det finns ett växande gap i hur man ser på demokratin och dess funktion mellan ungdomar och äldre generationer. Globalt sett minskar de ungas tillfredsställelse med demokrati – också relativt sett i jämförelse med hur äldre generationer kände i samma skede i livet. 

Porträttbild Brit Stakston mot en ljus vägg


Brit Stakston, mediestrateg och författare. Driver reportagesajten Blankspot tillsammans med journalisten Martin Schibbye. 

Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.

Tydliga nedgångar i synen på demokrati märks i flera delar av världen inklusive Västeuropa och de ”anglosaxiska” demokratierna. Digitaliseringen av medielandskapet och nätplattformarnas roll i vardagen för människor sätter press på en ökad valintegritet och kunskap om källkritik, källtillit och om politisk annonsering i digitala plattformar. 

I Brexitkampanjen 2016 användes 140 olika valbudskap på Facebook för att skapa en ovilja att vara kvar i EU. Arbetslösa exponerades för annonser om migranter som tar brittiska arbeten. Djurrättsaktivister fick se tjurfäktningar i Spanien. 

Cambridge Analytica-skandalen visade att data om användarbeteenden från Facebook kan användas för att påverka politiska val bland annat valet i Kenya 2017. 

I det senaste amerikanska valet spelade de unga svarta väljarna en avgörande roll i vågmästarstaterna. Det var ett resultat av många års fotarbete för att skapa engagemang för valinkludering i syfte att bredda valdeltagande. Genom ett långsiktigt arbete och kunskap om ungas nya umgängesformer online hittades nycklar till inkludering och väckte det politiska engagemanget. 

Man utgick från ungas vardag oavsett om den fanns i kyrkor, skolor, gamingplattformar som Twitch eller Tiktok. Ungas berättelser om varför de inte röstat eller varför de ville men inte kunde rösta var grunden för olika strategival. 

Unga, rörelser online och kriget i Ukraina 
Unga deltar i nya rörelser online, organiserar sig kring frågor de brinner för och i USA kunde det ökade valdeltagandet bland unga kopplas samman med organiseringen för svartas rättigheter och mot polisövervåld. Blacklivesmatter-rörelsen satte sina spår i valdeltagandet.

Kopplingarna mellan brännande aktuella frågor och vikten av att delta i demokratin är uppenbar. Den stora verktygslådan som unga har för att berätta för fler och engagera samt informera är så viktiga för de frågorna.

Inför det svenska valet 2022 har många unga genomfört klimatdemonstrationer, blacklivesmattermarscher, sett vad en hashtagg som #metoo kan göra. Och följt det fullskaliga kriget i Ukraina via Tiktok. Ett land där de kämpar för rätten till sitt land, sin demokrati och sin frihet – med livet som insats.  

85 procent av Ukrainas befolkning över 15 år har tillgång till internet och kriget följs i realtid på alla digitala arenor. Desinformation, organisering, mobilisering och moralboostande är alla delar i den strategiska krigföringen parallellt med striden i fält. 

Allt den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj säger följs oberoende av kanal med stort intresse och sprider sig vidare i nya format. 

Innehållet får ett eget liv på de plattformar som användarna föredrar. Och förpackas utifrån deras syfte och ideologisk grund. 

På Tiktok skildrar ukrainska influencers i chock sitt nya liv. Följarna följer med under varje steg från första bomb till flykten ut ur Ukraina. Fönster in i en brutal ny verklighet som det inte går att värja sig ifrån. 

Vardagen beskrivs ofta med en klangbotten av panik och rädsla men också med humor och ilska. Tidigare obekymrade dagar ersätts med inrutade instängda dygn med korta turer från skyddsrummet till hemmet för att hämta förnödenheter trots rädsla för nya bombanfall. 

I bunkern görs matlagningsvideos med en uppfinningsrik mamma som trots att det knappt finns råvaror, köksredskap eller el får ihop något. 

En ukrainsk 17åring tvingas fly till sina youtubevänner som hon aldrig träffat offline. Och på plats i en ny trygghet i ett annat europeiskt land gör hon en klassisk mode-haul. Men i stället för senaste shoppingen recenseras innehåller i en blå Ikeapåse fylld med donerade kläder. Plaggen presenteras med en stor dos svart humor och ironi; en tröja för tedrickande som 80-åring, tajt stickad klänning för en första dejt med en sugardaddy och en rosa 90-tals Britneylook. 

Verklighetsbilder i alla tillgängliga kanaler blandas också med humoristiska och moralförstärkande memes och det folkliga motståndet bland ukrainare byggs upp. 

Och genom sociala medier som nyhetskanal där även all förstörelse och omkomna syns har Ukraina fått hela västvärlden med sig. Deras kamp är vår.

Ungas medieanvändning och skolans bildningsuppdrag  
Ungas sociala medieanvändande spretar åt lika många håll som livet självt. 

Å ena sidan är det verktyg som är utvecklande, ökar deras engagemang, bidrar till inspiration, bjuder på gemenskaper, gör dem en bit klokare tillsammans med andra. Och kanske utvecklar det demokratin. 

Å andra sidan kan samma verktyg förstärka en känsla av utanförskap, bidra till ökad apati och ett osynliggörande. Falska rykten och desinformation sprids med lätthet och man har nästan slutat lita på något. Och dessutom är det potenta verktyg för autokratiska rörelser att stärka sina positioner. 

Ungas konsumtion av sociala medier är inte ogenomträngligt eller avskild från den övriga världen. Det fortsatta bildningsuppdraget kvarstår även i ett digitaliserat samhälle. Ingen del av vuxenvärlden kan längre skylla på att man inte kan eller förstår Tiktok. Lika lite som man backar ifrån att lära barn hur man cyklar i trafiken. 

Ett djupt intresse för ungas mediekonsumtion och lärande online behövs som motmedel mot de negativa aspekterna av nätutvecklingen. 

Och bevisen saknas sannerligen inte på internet för det som ger hopp för framtiden. Om vi bara tar oss tid att se och förstå det.

Text: Brit Stakston
Foto: Istockphoto

Lästips
Artiklar av Brit Stakston på Blankspot.se

Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid