Presentation av Linnea Erkmar

Nominerad tillsammans med Mundhir Hadjir

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare på en introduktion för nyanlända elever på Enheten för flerspråkighet i Partille kommun. På introduktionen går alla nyanlända grundskoleelever i kommunen i ca 4 veckor för att förbereda sig inför sin skolstart. Förutom undervisning arbetar jag med stöd och kompetensutveckling som rör nyanlända och andraspråkslevers lärande.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Det finns en mängd digitala resurser som kan stötta elever som är nya i det svenska språket och därför innehar de en central plats i min undervisning, alltifrån olika översättningsverktyg, språkinlärningssidor till läshjälpsfunktioner och AI-chattbottar. I vår introduktionsklass går elever i olika åldrar med olika språk och skolbakgrund, vilket ställer krav på differentierad undervisning, med digitala resurser som ett lättillgängligt och effektivt stöd. Utifrån nivåanpassade analoga och digitala uppgifter får eleverna utveckla sina språk- och ämneskunskaper samtidigt som de får bekanta sig med olika digitala resurser som kan stötta dem ute i ordinarie klass.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I vårt uppdrag ingår det att öka kompetensen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt hur olika digitala resurser kan användas i undervisningen. Detta gör vi genom föredrag, kollegiala möten och olika forum i kommunen. För att ytterligare tillgängliggöra vårt stöd har vi spelat in filmer för att visa hur olika digitala resurser kan användas i praktiken. Tillsammans med våra kollegor spelar vi i nuläget in sagor på olika språk för att använda i undervisningen, men också för att visa hur man kan skapa filmer i ett videoredigeringsprogram.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– AI-chattbottar har blivit ett värdefullt komplement i vår undervisning då denna resurs kan hjälpa eleven att få en övergripande förklaring på exempelvis ett ämnesinnehåll på sitt modersmål eller starkaste skolspråk. Detta stöttar i sin tur eleven i sin bearbetning och förståelse av innehållet på svenska.

Presentation av Lisa Eriksson

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag heter Lisa och är behörig SO-lärare för årskurserna 4-9, samt gymnasiet. Jag arbetar på Makerzone i Sollentuna kommun, där vi tillsammans utvecklar lektioner och temapass för barn och elever från 5-18 år med fokus på digitalisering, hållbarhet och innovation. I min undervisning finns det alltid en tydlig koppling till läroplanen och det är alltid ämnesövergripande samarbeten. En viktig del för mig är även att skapa ett lärande där eleverna ska presentera det de skapat, lärt sig, för en verklig mottagare.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Det är viktigt för mig att integrera digitala verktyg i undervisningen på ett sätt som verkligen gör skillnad för elevernas lärande. Genom att kombinera både digitala och analoga metoder får eleverna utrymme att utveckla sina kunskaper och färdigheter på ett sätt som motiverar dem och är tillgängligt för alla. Jag är ständigt nyfiken på nya innovationer men är noga med att analysera deras funktion och att bara använda dem när de passar in och bidrar till elevernas utveckling. Målet är att hitta den optimala balansen mellan digitalt och analogt, så att eleverna kan lära på bästa möjliga sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi är en central resurs som har lätt att nå ut till lärare som är intresserade av att lära sig nytt, som vill ha stöd eller som bara vill bolla idéer. Vi arbetar med alla åldrar i kommunen och möter många klasser vilket ger oss insikt, kunskap och stora möjligheter att verkligen kunna ge det stöd som behövs, där det behövs. Det handlar alltså inte bara om ett kollegium på en enhet utan all personal som jobbar i skola i Sollentuna. Vi arbetar med lärargrupper, med klasser, med skolledare och med enskilda individer. Det är en stor förmån att kunna ha den stora kontaktyta vi har.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tror på att vara trygg i det man gör. Man behöver inte ha hundra olika verktyg i sin verktygslåda. Jag har kanske fem favoritverktyg jag verkligen använder mycket och det är verktyg som gör att man kan skapa till exempel en multimodal text, göra film och strukturera arbetet för eleverna. Till exempel att skriva en text i en speciell genre eller i ett ämne för att sedan bearbeta texten på olika sätt och kunna lägga till rörlig bild och ljud. Det som verkligen lyfter lärandet är när en ytterligare skapandeprocess integreras, vilket ger en tydligare syfte med arbetet.

– Ett konkret exempel är projektet när vi bygger hållbara hus på Makerzone, där elever får designa husmodeller med hjälp av digitala verktyg och 3D-printning. Här får de inte bara lära sig om samhällsbyggnad, hållbar arkitektur, utan också använda digital design och skapande för att visualisera sina idéer. De får även träna på sina matematiska kunskaper när de räknar ut area på huset som ska passa in i ett område, de tränar även på att skissa och rita en ritning. Genom att kombinera text med visuella och praktiska moment, kan eleverna utveckla en djupare förståelse för hållbarhet samtidigt som deras digitala kompetens stärks. Detta arbetssätt främjar både kreativitet och problemlösning, och ger eleverna möjlighet att presentera sitt lärande på ett mångsidigt och engagerande sätt.

Presentation av Lisa Tagge

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Lisa Tagge och är en nyfiken detektiv som älskar att lösa problem och är ute på den oändliga jakten efter att lära mig allt om allt samt att ständigt utvecklas. Vilket är det roligaste med läraryrket, att jag aldrig blir uttråkad, det finns alltid något att lära eller utvecklas inom. Jag har arbetat som F-3-lärare i två år och undervisar min allra första klass, nu i årskurs två. Dessutom ingår jag i det centrala nätverket för IKT-guider i kommunen. Som IKT-guide på min skola är jag involverad i den digitala handlingsplanen och fungerar som kontaktperson gentemot IKT-utvecklare för alla frågor som rör IKT. Jag säkerställer att central information når berörd personal och inspirerar mina kollegor i deras arbete med IKT samt deltar i centrala möten tillsammans med de andra IKT-guiderna i kommunen.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– När jag fick upp ögonen för digitala lärverktyg och resurser var det inte för att det var “på tapeten” utan för att jag såg konkreta behov i min klass. Till exempel behövde jag som lärare stötta bland annat nyanlända elever och elever med svenska som andraspråk i deras språkutveckling. För detta har jag använt översättningsprogram som Lingo Translate, Oribi Speak, Google Översätt och appar som Say Hi för att snabbt kunna kommunicera med eleverna. Jag har upplevt att detta har hjälpt dem att känna sig mer inkluderade i undervisningen och gynnat deras språkutveckling. Dessutom har jag använt andra verktyg som talsyntes och diktering vid skrivning och läsning, vilket inte bara är värdefullt för elever med svenska som andraspråk utan också för de yngsta eleverna som jag undervisar.

– De yngre eleverna som ännu inte kommit så långt i sin läs- och skrivutveckling kan genom att använda digitala verktyg visa sina kunskaper på ett bredare sätt utefter deras individuella behov och förutsättningar. Jag som lärare kan också dokumentera deras framsteg både analogt och digitalt i varierade former. Ett exempel på det är ett projekt vi startat upp i klassen nu när eleverna skapat en digital portfolio där de lägger in sina arbeten genom att ta kort på arbeten, spela in ljud, filma, bifoga bilder eller videos, skriva med hjälp av tangentbord, digital penna eller diktering. Jag kan dessutom scanna in arbeten och ladda upp i deras portfolio. Portfolion fungerar som ett verktyg till att sedan kunna synliggöra elevernas framsteg och verk för både eleverna och vårdnadshavarna.

– Jag vill också lyfta fram AI, som ger mig oändligt mycket inspiration till planeringar och aktiviteter. AI hjälper mig också att anpassa texter eller uppgifter till mina elevers olika kunskapsnivåer och förutsättningar, vilket enligt mig skapar en stöttande och stimulerande undervisning. För att skapa anpassade uppgifter för eleverna kan jag också ta hjälp av program som canva eller widgit för att designa uppgiften med kompletterande mallar eller bildstöd.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag har tillsammans med rektor upprättat en handlingsplan för den digitala utvecklingen på skolan. Målet med handlingsplanen är främst att förbättra undervisningskvaliteten och öka likvärdigheten. Den innehåller bland annat implementering av Legilexi och Magma som bedömningsverktyg i komplement till bedömningsstöden i svenska och matematik, activeboards som en del i undervisningen samt användning av appar och program för läs- och matematikinlärning.

– För att skapa förutsättningar för detta har jag som IKT-guide på skolan en ”IKT-terapi” drop-in en gång i veckan där mina kollegor kan komma och bolla idéer eller få hjälp att komma i gång. Jag startade också ett projekt på skolan ”Veckans tips” där en eller två lärare varje vecka delade med sig av sina tips på digitala verktyg de redan använder för att uppmuntra ett delande mellan kollegorna på skolan och ta vara på den kompetens som redan finns. Just nu är nästa steg att utföra mer ”hands on” workshops för utvalda program/AI verktyg.

– På en studiedag i våras var vi också ett gäng lärare som höll i sjutton workshops där pedagoger för åldrarna F–6 i kommunen fick prova på olika digitala verktyg. Min upplevelse är att det finns många digitala verktyg som kan underlätta i undervisningen med eleverna men också i mitt planerings- och bedömningsarbete som lärare. Därför är jag mån om att lyfta fram de positiva delarna så ofta jag bara kan. Jag upplever att den största utmaningen är att debatten är väldigt svartvit och att man missar att det inte handlar om analogt eller digitalt utan att det är en kombination av de båda! Men också att många är rädda för att misslyckas. Detta är något jag försöker lyfta bland kollegorna och även synliggöra i min klass när vi testar nya saker tillsammans. Att jag inte är expert på allt, att tekniken inte alltid fungerar som den ska och att även jag som lärare lär mig nytt hela tiden.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag utgår från ett kooperativt arbetssätt där eleverna arbetar i små grupper och med axelkompisar för att uppnå gemensamma mål. Detta är särskilt fördelaktigt vid inlärning av nya digitala verktyg, eleverna delar sina kunskaper och hjälper varandra att förstå och använda nya program. När eleverna ska dela med sig av sina kunskaper till klassen använder de sig bland annat av en interaktiv skärm för att redovisa arbeten och idéer. Det kan handla om att eleverna visar upp sina uträkningar av matematikuppgifter på den digitala whiteboarden eller visar upp en text de skrivit enskilt eller i grupp. Jag använder dagligen skärmen som en interaktiv whiteboard med programmet ClassroomScreen för att presentera dagsschema, instruktioner, bildstöd, videos med mera.

– Book Creator är ett program som möjliggör att mina elever kan samarbeta i sina lärgrupper eller med sin axelkompis i samma uppgift från sina egna datorer. Eleverna skriver, ritar och lägger till multimedia tillsammans, medan jag som lärare kan övervaka deras arbete i realtid och ge stöd när det behövs. Enligt min erfarenhet är BookCreator ett verktyg som är mer lättillgänglig för de yngre eleverna. Det fungerar som en mjukstart in i andra program som till exempel Word eller PowerPoint vilka också har funktioner som skapande av presentationer, översättning, talsyntes eller skrivning med hjälp av diktering. I BookCreator blir det mer tillgängligt eftersom de har i princip alla funktioner på ett ställe med hjälp av en “plus”-knapp. Dessutom kan eleverna enkelt ta del av varandras arbeten på startsidan i samma plattform utan att behöva leta upp delade filer i molnet, på mail eller i andra program som till exempel Teams. Jag som lärare kan också lägga in kommentarer på deras arbeten med feedback som en form av formativ bedömning. Jag kan också systematiskt följa deras lärande och utveckling genom att gå tillbaka och titta på tidigare arbeten.

– Ett annat program som eleverna använder kopplat till matematik är Magma. Där får jag en tydlig överblick över elevernas kunskaper och progression i realtid. I programmet skickar jag ut övningar individuellt eller på gruppnivå och utför screeningtester som är kopplade till bedömningsstöden. Mina elever använder sig av den digitala pennan när de skriver uträkningar eller använder olika matematiska uttryckssätt. Jag kan få statistik över elevernas kunskaper i form av cirkeldiagram både på individ och gruppnivå. Cirkeldiagrammet är något jag använder mig av vid återkoppling till eleverna eller vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare för att synliggöra lärandet.

– Jag har uppfattat det som att eleverna i min klass tycker att undervisningen blir roligare och mer motiverande med den extra dimension som digitala verktyg ger. Men det handlar inte enbart om det ena eller det andra, som nämnt tidigare, utan en kombination för att skapa fler möjligheter för kunskap och fördjupning. Ett konkret exempel kan vara att eleven har målat sekvensbilder av en berättelse analogt med en början, mitten och ett slut till att planera sin berättelse med hjälp av en tankekarta. Eleverna kan sedan med hjälp av digitala verktyg som diktering fördjupa sin text och få ner mer innehåll i sin berättelse som de kanske inte kunnat enbart genom att skriva analogt.

– Allt som allt blir det en win-win-situation där vi alla kan dra nytta av de möjligheter som tekniken erbjuder från elev och lärare till vårdnadshavare.

Presentation av Makerpedagogerna

Presentation av Malin Jahnsdotter Jaktlund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare och undervisande lärare på mellanstadiet på Stenhammarskolan i Flen. Jobbar med VR på F-6 tillsammans med Edtech och är sedan i våras en av pedagogerna i forskningsprojektet VäXR, som utvecklar en geometriupplevelse i VR, för att stärka elevernas matematikkunskaper.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Kan vi inte komma ut i världen, så får världen komma till oss. Har vi inte pengar till studiebesök och upplevelser, så kan vi åtminstone resa och upptäcka i VR. Det handlar inte om pärm eller skärm, det är ett komplement till ordinarie, traditionell undervisning. Det är dessutom fantastiskt språkutvecklande och relationsbyggande, vilket jag inte hade förväntat mig från start. Som lärare är det viktigt att möta varje elev på deras individuella kunskapsnivå och erbjuda utmaningar som stimulerar deras lärande.

– I min undervisning strävar jag efter att erbjuda uppgifter och aktiviteter som är anpassade efter elevernas unika behov, förmågor och intressen. Alla vill ha en uppgift och känna sig viktiga. Genom att använda VR skapar jag möjligheter för individualisering och variation, vilket gör det lättare att engagera alla elever. För någon är det viktigt att få vara den som sitter på stolen bredvid och kan hjälpa till vid behov, för en annan är det viktigt att få vara den som håller ordning så ingen går på mattan. Eleverna har hittat sina platser, sina roller, visar hänsyn och utvecklas tillsammans.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Nyfikenhet har varit en viktig drivkraft. När mina kollegor såg hur engagerade eleverna blev av VR-upplevelserna, blev de själva intresserade av att testa. För att säkerställa att fler lärare känner sig bekväma, har vi implementerat ett upplägg där både elever och lärare lär av varandra. Min klass har till exempel varit instruktörer för andra klasser, både på vår skola och vid Edtech Flen, vilket inte bara stärker deras egna kunskaper, utan också bygger självförtroende och sociala färdigheter.

– Det har varit fantastiskt att se hur eleverna växer när de får ansvaret att undervisa andra, oavsett ålder eller erfarenhet. Vi i klassen, ibland tillsammans med Edtech, visar hur VR kan integreras i olika ämnen. Att använda elever som resurspersoner har visat sig vara ett effektivt sätt att få både elever och lärare som är osäkra eller ovana vid ny teknik att känna sig trygga. Elevernas entusiasm och kompetens skapar en positiv atmosfär som inspirerar till fortsatt utveckling. Jag tror att detta är ett bra upplägg för hela skolan och att det skapar många nya relationer. Det är viktigt för alla, oavsett ålder.

– Detta arbetssätt stärker inte bara den digitala kompetensen, utan bygger också en stark gemenskap som är grundläggande för skolans utveckling. Jag tror att vi tillsammans, genom att skapa en inkluderande kultur där alla får chansen att bidra och utvecklas, kan fortsätta på den här resan och göra tekniken till en naturlig del av lärandet för alla.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till
– Ett specifikt arbetssätt som jag vill lyfta fram är min metod för att använda VR i klassrummet, som jag kallar för “runda mattan.” Detta arbetssätt har utvecklats till en mycket effektiv metod för både lärande och samarbete. En elev åt gången får stå på en rund matta i klassrummet och utforska en specifik VR-upplevelse, medan en annan elev finns bredvid som stöd och guide. Mattan fungerar som en visuell påminnelse för resten av klassen att respektera den elev som har VR-utrustningen på sig, vilket skapar en trygg och strukturerad miljö för lärande.

– En konkret undervisningssituation var när jag bjöd in en årskurs sexa till mitt klassrum för att testa VR, medan mina elever som då gick i årskurs tre agerade instruktörer. Att se en nioåring hjälpa en tolvåring med att förstå tekniken var ett stort ögonblick som visar hur detta arbetssätt bryter ner klass- och åldersbarriärer. Det bygger relationer och skapar en känsla av gemenskap och samarbete. De yngre eleverna får chansen att stärka sitt självförtroende genom att undervisa äldre elever, medan de äldre eleverna får en chans att lära sig på ett nytt sätt.

– Det språkutvecklande inslaget i detta arbetssätt har också varit en oväntad men mycket positiv effekt. När eleverna lär ut behöver de sätta ord på vad de ser och hur VR-tekniken fungerar, vilket gör att de tränar på att kommunicera tydligt och pedagogiskt. Samtidigt får eleverna som testar VR uttrycka vad de behöver hjälp med och beskriva sina upplevelser. Detta ökar inte bara deras tekniska kompetens, utan också deras språkliga förmåga, vilket är en viktig del av det övergripande lärandet.

Presentation av Maria Butros

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad förskollärare, jtog examen år 2021, och jag har arbetat på Södertälje friskola sen 2016. Jag brinner för mitt yrke och jag känner att jag ständigt utvecklas inom min yrkesroll vilket gör mig väldigt glad.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning ser jag till att alla elever stimuleras oavsett kunskapsnivå. Det gör jag genom att anpassa min undervisning i elevernas nivå samt även med ”extra” anpassningar, med det menar jag då att jag även använder mig utav bildstöd som är ett förtydligande steg för steg vad eleven ska göra och hur eleven ska göra uppgiften.

– Många elever idag behöver tydlighet, och det är något vi pedagoger behöver erbjuda för att ge chansen till eleverna att få känna att de klarar av uppgifterna och att de har möjligheten att sträva efter de strävans mål. Genom att jag använder digitala verktyg i min undervisning är ett sätt att få med alla elever, de blir mer motiverade samt utvecklar ett lärande på ett lustfullt sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi använder de digitala verktygen i vår undervisning. Hela kollegiet arbetar med de digitala verktygen vi har på skolan, det ingår alltså i vår undervisning att lyfta det. Vi arbetar ständigt med att förbättra och utveckla det i verksamheten. Vi lyfter det arbetssättet under våra utvecklingsdagar samt under konferenser där många kollegor kan komma med idéer samt erfarenheter som man därefter kan bygga vidare i arbetssättet med de digitala verktygen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag vill lyfta fram ett verktyg jag använder i mitt arbetssätt och det är just mitt digitala verktyg (IPad och projektorn) som jag kopplar upp på skärmen under mina undervisningar med eleverna där jag visar olika bilder, sagor, filmer och så vidare. som är mer tydliga för det jag vill lära ut och vilket budskap jag vill ska komma fram.

– När jag visar olika bilder så ser jag till att alla elever kommer till tals genom att prata, peka, visa, rita. Vi diskuterar även mycket om dem och utvecklar språkförståelsen och lär oss av varandra. Jag arbetar väldigt mycket med digitala verktyg för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper. Jag anpassar undervisningarna utifrån barnen kunskaper samt individnivå.

– Digitala verktyg är framtiden, det är något vi alla individer använder i vardagen och det utvecklas mer för varje dag. Idag arbetar jag med digitala verktyg och resultatet blir positivt bland eleverna och undervisningen.

Presentation av Marie Falgert

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som barnskötare och Makerpedagog på Milot/Granatäpplets Förskolor i Sundbyberg. Jag har varit Makerpedagog sedan januari 2024.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– När jag undervisar barnen och pedagogerna ger jag utrymme till att få prova och komma på egna lösningar. Jag stöttar och ställer frågor. Med de yngre barnen är det bra med bildstöd och fokusord då de inte alltid har språket. Då kan barnen peka och på så sätt kan vi få till en undervisning. Med de äldre barnen utmanar jag mer och ställer frågor och på så vis får vi i gång en dialog tillsammans. De digitala verktygen kommer in som en resurs i undervisningen på ett naturligt sätt. Barnen är nyfikna och vill prova.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi Makerpedagoger träffas ofta och har tillgång till vårt Makerspace, Kvasar.  Där utbyter vi idéer, har egna workshops och med barn och pedagoger. Jag som Makerpedagog tillsammans med inspiratörer håller workshops med pedagogerna på APT. Jag har även barngrupper tillsammans med pedagoger där vi har undervisningen tillsammans. Jag är med och stöttar och kommer med tips hur man kan komma vidare i projektet och plocka in det digitala. Vi har även olika forum i enheten där vi delger varandra idéer och inspirerar genom att visa upp vårt arbete med barnen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag som Makerpedagog ser mig som ett stöd till pedagoger och barn att komma vidare i utvecklingen vad gäller projekt/digitala verktyg. Jag lyssnar på tankar och frågor och ger tips på vidare arbete i projektet. Vi tillsammans har en dialog om vilka eller vilket digitalt verktyg vi ska arbeta med i just det projektet.

– Ett exempel på en undervisningssituation, Vi arbetar just nu med insekter! Barnen har fotat insekter under sommaren. Vi pratar om insekterna, tar fram bildstöd och tecken. Vidare kopplar vi Greenscreen till projektet där barnen får vara producenter. Kan man sitta på en trollslända? Kan nyckelpigan vara större än mig? Vad är sant/falskt? Vidare arbetar vi med vingarna! Struktur, mönster, storlek. Här använder vi ägget och undersöker med. Här kan man arbeta vidare med estetiken och använda lera exempelvis i de olika mönstren på vingarna då vi projicerar upp en förstoring på papper.

Presentation av Marie Stenqvist

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare sedan 2013 och arbetar med att undervisa vuxna nybörjarelever i svenska på SFI, svenska för invandrare

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Eftersom det inte är ovanligt att vara praktiskt taget digital analfabet bland våra elever lägger vi mycket tid på just digitalisering så att vardagen funkar. Vi tränar också att använda appar och olika digitala resurser.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en god delakultur och vi har en eminent IT-grupp som sporrar och inspirerar.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Bildstöd! Widgits och andra bildstöd i form av foton och symboler skapar genvägar till förståelse.

Presentation av Martin Frisén

Nominerad tillsammans med Venla Luukkonen

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en glad och positiv förstelärare som älskar mitt jobb. Just nu har jag en årskurs fem och jag ansvarar för ämnena svenska och engelska. Jag tycker om att utmana min egen undervisning och gillar att prova nya typer av lektioner tillsammans med mina elever.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För mig handlar det om hur jag designar mina uppgifter så att alla kan göra den på sin nivå. Jag testar ofta uppgifterna själv för att upptäcka eventuella hinder som barnen kan uppleva. Min egen version av uppgift blir en inspiration som eleverna kan använda sig av. Jag försöker även göra uppgifterna ”på riktigt” och att uppgiften har flera mottagare än bara läraren. Det kan vara andra elever på skolan som ska läsa texten eller så publiceras uppgifter i vår interna tv.

– Jag tar hjälp av assisterande teknik för alla i klassen, till exempel att alla lyssnar på sina texter. De elever som inte har kommit så långt i sin läsutveckling får hjälp av inläst material och de som har svårigheter med att skriva använder tal till text. Jag försöker även utnyttja datorns fulla kapacitet så att eleverna kan visa sina kunskaper på olika sätt. Man måste inte redovisa i skrift utan man kan göra en video, en ljudinspelning eller varför inte programmera sitt kunnande.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Både jag och min kollega Venla sitter med i skolans pedagogiska utvecklingsgrupp där vi tillsammans med andra leder skolans utveckling både digitalt som analogt. Vi delar alltid med oss av våra erfarenheter och vi har även tid i vår tjänst för att vägleda våra kollegor.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag använder mig av Minecraft i undervisningen, främst i ämnet svenska men även i andra ämnen. Minecraft är en plattform som barnen känner till och är mycket kunniga i och de är experterna. Jag är inte lika kunnig som de, men är duktig på att ta fram lektioner där vi utnyttjar kraften i spelet för att utveckla svenska språket.

– Det är fantastiskt att få uppleva glädjen och engagemanget i klassrummet med hjälp av spelet. Minecraft stimulerar elevernas kreativitet, problemlösningsförmåga och samarbetsförmåga. Ett exempel från verkligheten var en elev som inte ville göra en berättande text. Eleverna hade fått en inspirationsbild på ett tält som låg vid en flod. I bakgrunden kunde man se snöklädda berg. Eleven gjorde klart för mig att han inte tänkte producera text varken med penna och sudd eller med dator. Då lät jag eleven öppna Minecraft och ta sig till en plats som liknade den på bilden. Jag lät eleven bygga upp tältet och lägga till några katter (visste att personen älskade katter). Sedan bad jag hen att börja skriva sin berättelse inne i Minecraft. Vem bor här? Vad kommer att hända? Hur ska det sluta? Sakta men säkert började en berättelse ta form på skärmen om två kompisar som var ute och campade med sina katter. Oturligt nog förvinner katterna en dag och det blir ett rafflande äventyr att hitta dem igen.

Foto: Jeanette Dahlström/Vi Lärare