Presentation av Sofie Rosqvist

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare i NO och engelska i årskurs 4–6 på Kunskapsskolan Västerås och är också IKT-ansvarig. Jag brinner för en inkluderande och demokratisk skola där alla elever ska få möjlighet att lyckas.

– Jag kämpar varje dag för mina elever och jag ger mig inte när någon inte lyckas. Jag vill att alla elever ska få känna att de kan, att de är värdefulla och att de har en plats i skolan. Det ligger mig också nära personligen eftersom jag själv har NPF och läs- och skrivsvårigheter och fick min diagnos först för tre år sedan. Skolan passar inte alltid alla. Mycket bygger fortfarande på att kunna sitta still länge, lyssna på långa instruktioner, hålla mycket information i huvudet, läsa långa texter och snabbt kunna avkoda det man läser. När en elev inte klarar det är det lätt att tänka att eleven inte kan eller inte vill. Jag försöker i stället fråga mig: Vad är det som står i vägen?

– Förra året hittade jag ett AI-verktyg som blev något av en ögonöppnare i min undervisning. Jag började skapa videoöversikter i Notebook LM där bild, text och röst arbetar tillsammans ett så kallat multimodalt stöd där fler sinnen arbetar parallellt. Eleverna kunde pausa, titta igen och möta samma innehåll på flera sätt. För några av mina elever blev det som en bro in i lärandet. Och då började det hända saker. Elever som tidigare inte nådde målen började lyckas och några nådde hela vägen till högsta nivå. Men nästan ännu viktigare var det som hände med deras bild av sig själva. Elever som hade vant sig vid att tänka ”jag kan inte” började tro på sin egen förmåga. Motivationen och lusten att lära ökade och jag kunde se hur det började smitta av sig även i andra ämnen.

– Sedan dess har jag fortsatt att utveckla arbetssätt med AI och digitala verktyg för att skapa förförståelse, göra svåra och abstrakta saker mer begripliga och hjälpa elever över de första trösklarna i lärandet. Jag har också hittat arbetssätt som har bidragit till högre måluppfyllelse utan att sänka kraven. Det är nog det som driver mig allra mest. Jag vill förstå var vi tappar eleverna och vad vi kan göra annorlunda. För ibland är det inte eleven som behöver förändras. Ibland behöver vi förändra vägen fram till lärandet. Sedan vill jag bygga människor, jag tror världen och vårt samhälle kan bli så mycket finare då.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Jag försöker hela tiden hitta olika vägar för att fler elever ska kunna förstå och lyckas. Alla behöver inte samma stöd och därför försöker jag anpassa undervisningen utifrån var eleverna befinner sig och vad som kan bli svårt för dem. Med AI och digitala verktyg har jag lärt mig att snabbt skapa material som tidigare hade tagit väldigt mycket tid. Jag gör till exempel bildstöd, differentierade arbetsblad, presentationer och videoöversikter på olika nivåer.

– I engelskan får vissa elever ett differentierat arbetsblad med bildstöd på glosorna och mindre text redan veckan innan vi börjar med ett nytt moment. Där kan de i lugn och ro bekanta sig med ord, bilder och innehåll innan vi arbetar med det tillsammans i klassrummet. När lektionen sedan börjar känner de redan igen mycket och får en helt annan start. Detta har ökat självkänslan hos många, de får känna sig duktiga och att de kan. De själva uppskattar och efterfrågar detta dessutom.

– Jag använder också videoöversikter på olika nivåer, så att en elev kan få mer stöd medan en annan kan gå vidare och utmanas. Jag har även skapat filmer som visar progression, så att eleverna kan se skillnaden mellan olika nivåer och förstå vad de behöver utveckla för att komma vidare. Detta har ökat måluppfyllelse markant. Det jag tycker är så värdefullt är att jag idag kan differentiera mycket mer utan att behöva skapa allt från början för varje elev. Tekniken hjälper mig att snabbare möta olika behov, samtidigt som eleverna fortfarande arbetar mot samma mål och med samma höga förväntningar.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På skolan arbetar vi med den digitala utvecklingen på flera sätt. Vi får utbildningar och stöd från huvudkontoret och får också mycket inspiration och konkreta tips från Google for Education. Som IKT-ansvarig försöker jag fånga upp sådant som jag tror kan göra skillnad i undervisningen och dela det vidare till mina kollegor. Jag har hållit i föreläsningar och workshops, både på skolan och i andra sammanhang, bland annat TeachMeet i Stockholm med andra Kunskapsskolor.

– Mycket av utvecklingen sker också i det dagliga arbetet. Vi delar tips och idéer med varandra, visar sådant vi har testat och hjälps åt när någon vill prova ett nytt verktyg eller arbetssätt. För mig är det ofta i de små samtalen och i det kollegiala utbytet som mycket av utvecklingen faktiskt händer. Det finns också flera kollegor som är nyfikna på AI och digitala verktyg, så vi lär mycket av varandra. För mig är det viktigt att tekniken inte blir ännu en sak vi ska göra, utan något som faktiskt kan underlätta för läraren och samtidigt göra undervisningen mer tillgänglig för fler elever.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag vill särskilt lyfta arbetet med videoöversikter i Notebook LM. För mig har de blivit ett sätt att komma åt något som jag länge sett i klassrummet: att en elev kan förstå mycket mer än vad som syns i en vanlig text eller skriftlig uppgift. Jag hade till exempel en elev med annat modersmål som hade svårt att läsa och ta till sig längre texter. Men när innehållet berättades för honom visade det sig att han förstod mycket och var stark verbalt. Problemet var alltså inte förståelsen, utan att han inte riktigt fick möjlighet att visa sina kunskaper på det sätt undervisningen var upplagd.

– Med videoöversikterna kan eleverna få samma innehåll genom bild, text och röst. Filmerna går att ladda ner, titta på flera gånger och använda när eleven själv är mottaglig. Man kan se filmen hemma, på bussen eller inför en lektion. Det blir också ett stöd för arbetsminnet eftersom eleven inte behöver hålla allt i huvudet på en gång. Och eleven behöver inte känna sig dum för att den behöver höra eller se något flera gånger. Det är bara att trycka på play igen. En annan stor fördel är att jag kan nå fler elever. Tidigare kunde mycket stöd kräva att jag satt bredvid en elev länge, och det hinner man inte alltid när flera behöver hjälp samtidigt. Med videoöversikterna kan fler elever få stöd samtidigt och använda materialet när de behöver det. Det gör att jag kan lägga min tid där den behövs mest, samtidigt som fler får tillgång till stödet.

– Det jag tycker är speciellt med det här arbetssättet är att jag fortfarande styr undervisningen helt mot lärandemålet. Jag laddar bara upp sådant som vi faktiskt arbetar med och sådant som jag tycker är viktigt att eleverna ska förstå. Sedan använder jag AI för att hjälpa mig att göra innehållet mer tillgängligt. I en vanlig kunskapsfilm kanske bara en liten del passar exakt det vi arbetar med. Här kan jag få med just det jag vill att eleverna ska förstå. Filmerna kan förklara svåra begrepp, visa samband, skapa sammanhang, ge en överblick och hjälpa eleverna att knyta ihop säcken.

– Jag brukar tänka att jag fortfarande är hantverkaren. AI är min verktygslåda. Det är min pedagogik, mina mål och mina elever som styr hur verktyget används. Jag skapade en progressionsfilm i engelska inför ett muntligt prov där 50 av 62 fick högsta omdömet för att det blev så visuellt tydligt. Elever behöver veta vart de ska och vad som förväntas av dem, när eleverna såg riktningen ökade lärandet, motivationen och engagemanget.

Presentation av Théreés Eklund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärmiljöspecialist, Digimentor och datateknisk support på Rösjöskolan. I min roll möter jag alla våra elever från förskoleklass till årskurs 6 samt vår anpassade grundskola, 14 klasser. Jag ansvarar även för den digiloga undervisningen för både elever, personal och skolledning.
– Min grundinställning är att säkerställa att alla elever får en lärorik och meningsfull skoldag utifrån sina unika förutsättningar. Eftersom behov och anpassningar varierar stort ser jag min roll som ett flexibelt stöd i vardagen: kan en elev inte tala blir vi elevens röst, kan någon inte gå blir vi dess ben och kan någon inte språket översätter vi åt dem med hjälp av digitala verktyg. Tillsammans skapar vi en trygg och tillgänglig skolmiljö för alla.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– I vår verksamhet ryms en stor bredd av behov och förutsättningar. För att leda och stimulera alla elever utgår jag från ett digilogt arbetssätt där digitala och analoga verktyg samspelar naturligt. Det är aldrig ett antingen eller och det är heller inte något roligt, extra att ta fram en iPad.
– För elever med språk- eller kommunikationsutmaningar använder vi digitala verktyg och bildstöd som ger dem en röst, medan visuella och auditiva anpassningar stöttar elever med andra funktionsvariationer. Med hjälp av anpassade appar, talsyntes och interaktiva resurser, som många lärare numera skapar själva utifrån elevernas intressen, kan undervisningsmaterialet enkelt nivåanpassas så att varje elev utmanas på rätt nivå.
– Genom att göra de digitala verktygen till en naturlig del av klassrummet blir anpassningar inte något som avviker, utan en integrerad del i allas lärmiljö

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi ser vår kompetensutveckling lite som en bensinstation – en plats där personal och elever kan komma in och tanka kunskap och inspiration. Vissa tankar mycket på en gång, medan andra tankar oftare men i mindre portioner. Vissa kommer in för en kopp kaffe för nga minuters inspiration eller bollplank. Alla sätt är bra och alla steg tar oss framåt.

– Öppna workshops där eleverna arbetar. Här kan kollegor droppa in med en kopp kaffe och i lugn och ro sitta ner och lyssna och inspireras av vad eleverna gör. Vi har även elevledda digitala workshops där elever tar hand om elever. Schemalagda workshops 3-4 ggr/vecka där personalen kan byta ut sin lektion mot en vikarierande Digimentor så att hen kan närvara när innehållet är något som känns relevant för just hen. Superuserlista där pedagoger OCH elever skriver in sig när de känner att just detta kan jag  lite extra och kan visa. Dessa Superusers visar smakprov på vad de arbetar med på arbetslagsmöten.

– Men självklart finns även direktstöd vid ”motorstopp”: Jag finns tillgänglig för att snabbt rycka ut i klassrummen när tekniken strular eller när en pedagog behöver stöd i stunden. Det skapar stor trygghet i kollegiet. Vi har nyligen blivit utsedda till Apple Distinguished School (ADS). Det fyller oss med stolthet och öppnar dörren till ett globalt nätverk där vi ser fram emot att hämta ny inspiration och utvecklas ännu mer tillsammans – känslan i detta nu är att, the sky is the limit!

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Ett arbetssätt jag särskilt vill lyfta fram är det enkla, det alla elever hos oss har, en iPad och allt man kan göra med den så som den är. Det räcker mkt långt. (Vi jobbar efter mottot: KISS, Keep it Simple, Stupid).

Konkret undervisningsexempel:
I ett tematiskt projekt arbetar elever från grundskolan just nu med att skapa enkla instruktionsfilmer för anpassade grundskola. Ett arbete som skapar förståelse för allas lika värde och att vi är olika och att det berikar.

Ett annat exempel är eleverna dokumentation av sitt lärande genom att filma, rita och spela in sina egna röster i personliga digitala loggböcker i appen Numbers. Dessa loggböcker följer dem tills de går ut gymnasiet. Loggböckerna används flexibelt: elever delar material med kompisar som varit sjuka, samarbetar med modersmålslärare för att få hjälp att förstå innehållet, ber en lärare spela in en extra förklaring med ett enkelt klick. De kan logga in hemifrån vilket skapar en fin transparens mellan hem och skola. Det ger eleverna fullt ägandeskap över sitt lärande, stöttar språkutvecklingen, förenklar kontakten med hemmet och gör att alla elever – oavsett kommunikativ förmåga – kan uttrycka sig och känna stolthet.

Och sist men inte mist påbörjar vi nu ett konstarbete tillsammans med Skapande skola som ska mynna ut i en konstutställning där alla skolans elever medverkar. QR-koder med inspelningar från arbetsgången ska skapas på fler språk. De som vill kommer att skapa poddar i Garageband. Även dessa kommer QR-kodas och delas där vi känner att de gör nytta.

Presentation av Vital Kaloshyts

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är modersmålslärare i ukrainska och ryska med drivkraften att ge mina elever tillämpbar kunskap och nycklar till det svenska utbildningssystemet. Min målsättning är att forma individer som fritt kan uttrycka sig på båda sina språk och röra sig sömlöst mellan olika kulturella kluster. Denna interkulturella synergi är särskilt avgörande i vår samtid, då många av mina elever bär med sig erfarenheter av kriget i Ukraina.

– I en modern och instabil värld behöver vi mer än någonsin bygga broar och skapa verklig ömsesidig förståelse. För att min undervisning alltid ska vila på strikt vetenskapliga principer och den mest aktuella teoretiska basen, läser jag för närvarande även ett masterprogram med inriktning mot ledarskap, digitalisering och hållbarhet.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Jag strävar ständigt efter att väcka elevernas naturliga nyfikenhet. I samarbete med ämneslärare tar jag fram visuellt och tvåspråkigt digitalt extramaterial, vilket gör att även de elever som precis börjat lära sig svenska kan tillgodogöra sig ämnesinnehållet. Vi arbetar ofta med ”tvillingböcker” där texten presenteras på båda språken parallellt.

– För att befästa kunskaperna tar jag hjälp av AI-baserade språkmodeller för att snabbt skräddarsy övningar och diskussionsfrågor – till exempel genom att låta eleverna utforska alternativa slut på en berättelse. Givet den turbulenta tid vi lever i lägger jag här ett mycket stort fokus på källkritik och kritiskt tänkande i våra diskussioner. Genom att erbjuda variationsrika uppgifter med både text, bild och muntliga redovisningar kan jag differentiera undervisningen exakt så att varje elev utmanas på rätt nivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag ser kollegialt lärande som ett fundament för att stärka hela vår verksamhet. Genom att dela strategier på APM, konferenser och vid fortbildningsdagar på Högskolan Väst sprider jag nya digitala metoder över kommungränserna. Nyligen tog jag även ett uppskattat initiativ där jag kontaktade en majoritet av Sveriges kommuner för att dela digitala resurser med andra ukrainskalärare – en insats som ledde till ett värdefullt och brett erfarenhetsutbyte över hela landet, helt utan kostnad för kommunbudgeten.

– Samtidigt blottlägger detta kollegiala driv en djupare strukturell fråga. Vi lärare i modersmål hamnar alltför ofta utanför skolans ordinarie strukturer för kompetensutveckling. Genom mitt och modersmålsenhetens engagemang vill jag visa att en behörig och legitimerad modersmålslärare – med sin höga utbildning, unika erfarenhet och flerspråkiga kompetens – ger ett ovärderligt bidrag till elevernas prestationer och gymnasiebehörighet. Detta är något som även regeringens nyliga utredning försiktigt uttryckt pekar på. Ändå tillhör modersmålslärare de absolut lägst betalda lärargrupperna i Sverige, ett faktum som paradoxalt nog ofta kvarstår oavsett om man innehar legitimation i ett eller flera av de språk man undervisar i. Att förändra detta och ge oss villkor, resurser och status likvärdiga med övriga behöriga lärare är inte bara en rättvisefråga, utan en nödvändig nyckel för att vända de senaste årens låga PISA-resultat.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Ett mycket framgångsrikt och konkret arbetssätt är min kombination av skönlitteratur, tvillingböcker och AI-genererat digitalt extramaterial. När en elev läser en text på modersmålet och svenska samtidigt, uppstår omedelbara neurala kopplingar. De identifierar snabbt likheter i ordbyggnad och grammatik, vilket dramatiskt påskyndar inlärningen av svenskan.

– För att repetera materialet använder jag avancerade språkmodeller för att skapa individanpassade uppgifter. Modellen gör 95 procent av grundarbetet, varefter jag som lärare granskar och finjusterar resterande 5 procent. Detta arbetssätt befriar mig från mekaniskt rutinarbete och låter mig istället rikta min professionella kompetens mot intellektuella operationer och kritiskt resonemang i klassrummet. Jag får helt enkelt mer tid till den mänskliga, kvalificerade pedagogik som modern forskning förespråkar, samtidigt som vi behåller klassiska, fungerande metoder som strukturerat antecknande under läsningens gång.