Presentation av Diturie Skepi

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare på Stella Nova i Hallonbergen, Sundbyberg. Jag har många års erfarenhet av arbete med barn och är även utbildad specialpedagog. Jag brinner för att skapa en trygg, tillgänglig och kreativ undervisning där varje barn får känna sig betydelsefulla och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Goda relationer, språk, rörelse och välbefinnande är centrala delar i mitt arbete. Genom samarbeten med andra aktörer som El Sistema, Träffpunkten, Marabouparken, Balder och Förvaltaren knyter vi samman förskolan med närmiljön. Vårdnadshavarnas delaktighet är också viktig för mig, och jag arbetar för att skapa möten där barn och vuxna får upptäcka och lära sig tillsammans.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Goda relationer är en grundläggande förutsättning för barns trygghet och lärande. Genom närvaro och lyhördhet lär jag känna barnens intressen, styrkor och behov. Mitt relationella perspektiv innebär att jag anpassar lärmiljön, undervisningen och mitt bemötande för att ge varje barn möjlighet att delta och utvecklas. Jag arbetar med mindre grupper, bildstöd, TAKK och tydliga strukturer. Med bildstöd via lärplattan och först-och-sedan-stöd gör jag aktiviteter och övergångar mer begripliga. Jag har även stöttat vårdnadshavare i att använda först-och-sedan-stöd hemma.

– Digitala verktyg ger fler sätt att möta undervisningens innehåll. När vi arbetade med ”De tre små grisarna” använde jag projektorn för att göra berättelsen tydlig och ge barnen en gemensam överblick. Vi återkom till sagan och dramatiserade den, så att barnen kunde bearbeta innehållet genom språk, rörelse och fantasi. Jag använder också projicerad sång och dans, exempelvis ”Huvud, axlar, knä och tå”. De återkommande rörelserna ger möjlighet till igenkänning och deltagande. För vissa barn har detta bidragit till lugn och trygghet. Jag följer barnens respons och anpassar stödet så att de både får lyckas och möta nya utmaningar.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag bidrar till det kollegiala lärandet genom att dela konkreta exempel, leda pedagogiska diskussioner och föreläsa för mina kollegor. Jag kopplar kunskaper från min specialpedagogiska utbildning till vår vardag och visar hur digitala verktyg kan stödja inkludering, språk, rörelse och välbefinnande.
– Ett exempel är hur inspiration till hinderbanor på lärplattan kan bli utgångspunkt för barnens eget byggande och rörelselek. Jag delar också hur vi kan använda bildstöd och projektor för att göra undervisningen tydligare och mer tillgänglig. Genom gemensam reflektion utvecklar vi en samsyn kring barnens behov och verktygens pedagogiska syfte.
– Tyra är en gemensam plattform för dokumentation och kontakt med vårdnadshavarna, där vi synliggör undervisningen och barnens lärprocesser. Våra erfarenheter sprids även genom förskolans Instagram och vid studiebesök från Nederländerna, där arbetet med digitala workshoppar i skogen och familjens delaktighet lyfts fram.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag vill särskilt lyfta fram hur jag förenar digitalt utforskande med natur, rörelse och familjens delaktighet. Jag har genomfört workshops i skogen där barn och vårdnadshavare fått prova naturbingo, undersöka naturmaterial på nära håll med mikroskop ägg och utforska tassavtryck, med lärplattan som ett verktyg. Syftet har varit att väcka nyfikenhet på skogen och visa hur digitala verktyg kan användas för gemensamt upptäckande. Familjerna har fått konkreta aktiviteter att göra tillsammans och möjlighet att bli mer bekanta med naturen. Genom vårt samarbete med Träffpunkten får barnen och de äldre delta i gemensamma aktiviteter. Vid vissa tillfällen använder vi en stor skärm för spel eller digitala verktyg som stöd för dans. Tekniken blir då en del av en social aktivitet som ger möjlighet att kommunicera, turas om och röra sig tillsammans.
– Ett annat exempel är när barnen hämtade inspiration till hinderbanor via lärplattan och sedan skapade egna banor med lego och annat byggmaterial. Vi arbetade med lägesord som på, i, under, ovanför och inuti. Barnen fick omsätta det de sett i egna konstruktioner och använda språket i ett konkret sammanhang. Arbetet fördes också vidare till rörelseaktiviteter på gården, där barnen kunde delta utifrån sina förutsättningar.
– Jag har även skapat ett naturrum med löv och naturinspirerade projektioner på väggar och tak. Det gav barnen möjlighet att utforska naturen inomhus och tillgång till en miljö för lugn och återhämtning. Det gemensamma i dessa arbetssätt är att digitala upplevelser leder vidare till samtal, skapande, rörelse och samspel. Genom barnens konstruktioner, berättelser och deltagande får jag underlag för att följa deras förståelse och utveckla undervisningen vidare.

Presentation av Emma Wännman

Nominerad som en del av AI-gruppen vid Dragosnskolan i Umeå.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som gymnasielärare i svenska och historia, samt är förstelärare i svenska, på Dragonskolan i Umeå.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Jag använder olika digitala lärverktyg när jag bedömer att det kan gynna elevernas lärande.
Ett sådant exempel är Gemini Notebook. Det är ett verktyg där jag lägger in de källor som eleverna ska arbeta med och sedan skapar Notebook olika typer av lärresurser, såsom bland annat videoöversikt, podcast, infografik och quiz baserat på källorna. Detta arbetssätt uppskattas ofta av eleverna, eftersom det ger dem möjlighet att ta till sig innehållet på olika sätt utifrån sina individuella behov. Samtidigt använder jag mestadels analoga arbetssätt. För mig handlar det om att välja de verktyg och arbetssätt som bäst stödjer elevernas lärande i den aktuella situationen.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Under det senaste året har jag och andra medlemmar i Dragonskolans AI-grupp bland annat hållit i workshops om Gemini Notebook och Gemini Gems för våra kollegor. Under dessa träffar har vi fokuserat på hur vi kan använda AI för att främja kunskapsutvecklingen hos elever samt för att underlätta arbetet för oss lärare.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att lära sig använda AI på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Ett sådant användningsområde skulle kunna vara Gemini Notebook (som jag tidigare nämnt). Det är ett bra verktyg när elever ska träna till prov eller dylikt på egen hand hemma. Eleverna kan då utifrån behov arbeta med de olika lärresurserna som finns tillgängliga, fråga upp om begrepp de inte förstår och be om hjälp med det som de tycker är svårt. Vi har problem med att elever tar genvägar och låter AI göra jobbet åt dem och därför är det viktigt att i stället lära dem hur de ska använda tekniken i syfte att lära sig mer.

– I våras skapade jag ett klassrumsspel (brädspel) om litterära epoker med hjälp av Gemini. Spelet består av en spelplan och frågekort. Spelpjäser och tärningar skrev jag ut med 3D-skrivare hemma. Detta är ett exempel på hur man kan ta hjälp av tekniken som finns, men samtidigt bygga något som låter elever lära sig på ett lite annorlunda sätt, helt utan skärm.

Presentation av Dragonskolans AI-grupp

Dragonskolans AI-grupp, Umeå, är nominerad till Guldäpplet bland annat för sitt engagerade arbete med att utveckla en genomtänkt och pedagogiskt förankrad användning av AI i undervisningen. Genom workshops, gemensamma AI-riktlinjer och ett aktivt kollegialt lärande har gruppen inspirerat både lärare och elever att utforska hur AI kan bidra till lärandet. Arbetet har väckt ett stort och växande engagemang på skolan och skapat en bred grund för fortsatt pedagogisk utveckling med AI.

I gruppen ingår:

Presentation av Hanna Granath och My Grann

Bilden: My Grann, till vänster, och Hanna Granath till höger.

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi heter My Grann och Hanna Granath och är förskollärare på Årekärrsvägen 1 förskola i Göteborgs stad. På kommunal nivå representerar Hanna även förskolan i IKT-nätverk.

– Vi brinner för att skapa en kreativ, inkluderande och lustfylld undervisning där barnens intressen, nyfikenhet och idéer får ta stor plats. I vårt arbete strävar vi efter att erbjuda en varierad undervisning där lek, utforskande och skapande står i centrum. Vi är särskilt intresserade av hur digitala verktyg kan användas som ett komplement till det analoga arbetet och bidra till att utveckla undervisningen, fördjupa barnens lärande och skapa fler möjligheter till delaktighet. För oss är det viktigt att våga tänka nytt, prova oss fram och framför allt utforska tillsammans med barnen.

Som förskollärare/lärare ska ni leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i er undervisning? Hur tar ni stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta era elever/differentiera undervisningen?
– Vi utgår från att barn lär, kommunicerar och uttrycker sig på olika sätt. Därför behöver vi som förskollärare erbjuda en varierad undervisning med flera vägar till lärande, där varje barn ges möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar. Vi anser att tillgänglighet och tillförande av digitala verktyg i lek kan bidra till att förse barnen med fakta, lekstoff och gemensamma referensramar, vilket gör leken mer tillgänglig även för ovana lekare.

– Vi ser digitala verktyg som en värdefull resurs. Genom att kombinera analoga och digitala arbetssätt kan vi bredda undervisningen och erbjuda fler uttrycksformer. Ett barn kanske lättare tar sig in i leken när en projektor skapar en gemensam fantasivärld, medan ett annat barn får större möjlighet att uttrycka sina tankar genom bild, musik eller film. Vi använder exempelvis projicering för att skapa gemensamma upplevelser och fördjupa barnens leknarrativ. Med hjälp av digitalt bildstöd, green screen, digitala mikroskop och AI kan vi också synliggöra sådant som annars kan vara svårt att förstå eller föreställa sig.

– Det handlar inte om att ersätta det analoga arbetet eller att barnen ska tillbringa mer tid framför en skärm. Det handlar om att använda digitala verktyg när de tillför ett pedagogiskt mervärde och skapar fler möjligheter för barnen att utforska, kommunicera och lära tillsammans.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi tror att en viktig förutsättning för att utveckla arbetet med digitala verktyg är att skapa en tillåtande kultur där vi vågar vara nyfikna, testa oss fram och lära tillsammans. Digital kompetens handlar för oss inte om att behärska så många verktyg som möjligt, utan om att förstå hur och när de kan bidra till undervisningen. Vi behöver våga prova, utvärdera och ibland misslyckas för att utvecklas.

– Vi ser också ett stort värde i att dela med oss av våra erfarenheter och inspirera varandra. Under det senaste läsåret har vi haft flera verksamhetsbesök där såväl kollegor som rektorer och politiker har fått ta del av vårt arbete. Det har varit givande att synliggöra hur digitala verktyg kan användas på ett meningsfullt sätt i förskolans undervisning. I samband med den reviderade läroplanen tycker vi att det är särskilt viktigt att lyfta fram skillnaden mellan passiv skärmtid och ett aktivt, gemensamt utforskande där digitala verktyg används med ett tydligt pedagogiskt syfte. Vi vill bidra till att skapa nyfikenhet snarare än osäkerhet och visa att man inte behöver kunna allt från början. Det viktigaste är att våga börja!

– Genom vårt kapitel ”Den analoga leken blir digital” i antologin ”Den lekande undervisande förskolläraren: Lekresponsiv undervisning i praktiken” (2023) har vi skapat möjlighet att nå ut med vårt arbetssätt till flera.

Har ni något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som ni vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Ett arbetssätt som vi gärna vill lyfta fram är hur vi använder digitala verktyg för att ge barnens egna idéer, berättelser och skapande ytterligare dimensioner. Vi arbetar mycket med filmskapande, bland annat genom green screen, stop motion och musikvideor med egenkomponerad musik. Ofta använder vi filmskapandet som en avslutande del av våra tematiska arbeten, där barnen får möjlighet att bearbeta, sammanfatta och förmedla sina nyvunna kunskaper på ett kreativt sätt.

Konkreta exempel:
Ett konkret exempel är när en av våra projektgrupper arbetade med hållbar utveckling och skapade en egen film utifrån sitt lärande, med hjälp av green screen och röstinspelning. Genom filmskapandet fick barnen möjlighet att omsätta sina kunskaper till en gemensam berättelse. När filmen var färdig bjöd de in sina kamrater till en filmvisning, där de stolt fick presentera vad de hade arbetat med. Vi ser hur den här typen av arbetssätt skapar möjligheter att utveckla såväl språk och berättande som samarbete, kreativitet och förståelse för det aktuella ämnesområdet. Barnen får dessutom möjlighet att uttrycka sina kunskaper på fler sätt än enbart genom det talade språket.

Ett annat exempel är vårt arbete med artificiell intelligens, där barnens egna teckningar får väckas till liv och omvandlas till realistiska bilder. Här är det barnens tankar, fantasi och berättelser som utgör grunden, medan AI fungerar som ett verktyg för att vidareutveckla deras skapande. Det ger oss möjlighet att samtala om bilders innehåll, likheter och skillnader, men också om vad som är verkligt och vad som är skapat med hjälp av teknik. På så sätt blir arbetet en ingång till både språkutveckling, berättande och ett begynnande kritiskt förhållningssätt till digitala medier. Vi använder även AI för att skapa musik kopplad till våra tematiska arbeten. Genom sångerna kan barnen återkomma till centrala begrepp och innehåll på ett lustfyllt sätt, vilket ger möjligheter att repetera och befästa kunskaper.

Det gemensamma för våra arbetssätt är att tekniken aldrig är målet i sig. Det är barnens lärande, delaktighet och skaparglädje som står i centrum. Digitala verktyg blir ytterligare ett språk genom vilket barnen kan utforska, uttrycka sig och förstå sin omvärld. För oss handlar digitalisering i förskolan inte om skärmtid. Det handlar om att skapa fler sätt att vara delaktig och skapa tydlighet. När vi varierar våra arbetssätt ökar också möjligheten för fler barn att hitta en väg in i leken, undervisningen och gemenskapen. Vi skapar något gemensamt som barnen kan rikta sin uppmärksamhet, fantasi och lek mot.

Presentation av Isabelle Lönberg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad grundskollärare F-3 och jobbade som det i fem år innan jag bytte till mitt nuvarande uppdrag som lärare i fritidshemmet. I år jobbar jag i årskurs 2 och sedan fyra år tillbaka är jag även en av skolans digimentorer. Som digimentor är jag bland annat med och planerar samt håller i workshops för att stötta och inspirera pedagogerna i användningen av digitala verktyg.

– I min roll som lärare i fritidshemmet ansvarar jag, tillsammans med mina närmsta kollegor, för verksamheten i årskursen där vi jobbar med olika teman och projekt utifrån elevernas behov och intressen. Sen förra året har jag och en kollega från mellanstadiet Digilabbet, där elever i F-6 får utforska digitalt skapande med kreativitet och nyfikenhet som utgångspunkt.

Min drivkraft är att inspirera och stötta både elever och kollegor till en medveten, kreativ och meningsfull användning av digitala verktyg. Vi ska inte bara lära eleverna att använda de digitala verktygen, utan också ge dem förmågan att förstå, ifrågasätta samt göra egna genomtänkta val.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– När jag planerar undervisningen utgår jag från elevernas behov, förutsättningar och mognad. Jag gör medvetna didaktiska val för att skapa ett meningsfullt lärande där digitala verktyg används med ett tydligt syfte. För mig är det viktigt att eleverna är aktiva skapare snarare än passiva när det kommer till digitala verktyg. Genom att skapa öppna uppgifter med utrymme för kreativitet, egna lösningar samt olika uttrycksformer får eleverna möjlighet att skapa, utforska och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

– Genom att erbjuda ett begränsat antal arbetssätt, anpassade efter deras förutsättningar, skapar jag utrymme för både delaktighet och utveckling. I takt med att elevernas kunskaper och erfarenheter växer får de ta ett större ansvar för sina val. Min ambition är att de ska bli trygga, kreativa och självständiga i sitt lärande.

– Jag har även skapat ett klimat tillsammans med eleverna där vi hjälps åt, ställer frågor och löser problem tillsammans. Det är inte jag som pedagog som står med alla svar utan eleverna får möjlighet att klura och lösa problem på vägen vare sig de väljer att testa sig fram, ta hjälp av varandra eller diskutera med mig hur de ska ta sig vidare. Det är viktigt för mig att det inte blir en envägskommunikation utan jag vill utmana dem i att reflektera under processen. Detta gäller såväl användningen av det digitala som analoga verktygen.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Under det senaste året när jag började jobba på fritidshemmet fick jag möjlighet att arbeta mer med den digitala utvecklingsplanen som kommunen tagit fram för skolorna. På skolan hade jag workshops och genomgångar av både nya och gamla verktyg.

– I samtal med kollegor märkte jag att tekniska problem kunde skapa stress och göra att de avstod från digitala arbetssätt. Jag har därför tidigare erbjudit lärare att delta på deras lektioner för att kunna vara ett stöd. Genom Digilabbet fick även fritidshemmets pedagoger prova tillsammans med eleverna och oss. Uppgifterna kunde sedan färdigställas på avdelningarna, där vi erbjöd fortsatt stöd. Flera pedagoger har fortsatt med digitalt skapande och söker råd för att utveckla arbetet.

– Utöver det har jag fått dela med mig och inspirera såväl mina kollegor på skolan som i kommunen. Under ett tillfälle på en gemensam kommunträff för fritidshemmet fick jag tillsammans med min kollega från mellanstadiet dela med mig av arbetet med Digilabbet samt visa konkreta exempel på hur de kan arbeta med digitala verktyg tillsammans med eleverna. Jag fick även dela med mig av hur jag arbetat med ett skrivprojekt under kommunens gemensamma utvecklingsdag.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag tycker mycket om att använda Apples tjänster såsom Keynote, Pages, iMovie och Freeform när jag jobbar med digitalt skapande. Detta då de liknar varandra vilket underlättar för eleverna när de lär sig en av dem. Det går även att göra mycket då man som pedagog kan skapa mallar, presentationer och tala in instruktioner för att sedan dela med eleverna.

Konkret exempel:
I ett skrivprojekt tillsammans med årskurs 3 förra året använde jag Pages och Gemini. Jag ville ge dem möjlighet att fortsätta träna på sådant de jobbat med under svensklektionerna under skoldagarna. Fokuset var berättande samt beskrivande text. Målet var att skapa bilderböcker med hjälp av generativ AI.

Jag skapade en mall i Pages som de kunde utgå ifrån. När deras berättelse var färdig la jag in texten i Gemini som skapade bilder till varje del av berättelsen. Bilderna blev ett underlag för samtal om texten och hur den kunde utvecklas vidare. Eleverna fick titta på bilderna och bearbeta texten om de ville ändra på bilderna. Det gav dem möjlighet att reflektera kring sitt eget skrivande samt textens innehåll. Alla kunde jobba med samma uppgift där jag som lärare fanns som bollplank för att stötta dem samt vidareutveckla deras skrivande. När böckerna var färdiga delades de i ett digitalt bibliotek där de kunde ladda ned varandras böcker och läsa. Jag skrev även ut böckerna och la dem i läshörnan på avdelningen.

Under arbetets gång märktes det att eleverna var engagerade och motiverade i att skriva mer. Elever som tidigare haft ett motstånd i sitt skrivande, efterfrågade fler tillfällen att få skriva. De utvecklade sitt sätt att beskriva då de märkte hur tydliga de behövde vara för att få fram de bilder de ville.

Jag har märkt att det digitala skapandet öppnar upp för många lärorika stunder där eleverna kan fortsätta utveckla sina förmågor och jobba med ämnesinnehåll men på ett nytt sätt. De brukar ofta vara väldigt taggade när de ska få skapa och det är något som jag tycker är viktigt att pedagoger tar vara på.

Utöver digitalt skapande gillar jag även att jobba med läsning för att diskutera och samtala om nätvett, säkerhet och källkritik/tillit. Jag brukar läsa för eleverna och tillsammans diskuterar vi bland annat nätsäkerhet och nätvett. Eleverna får även en digital reflektionsbok som de kan skriva i efter att vi har haft en gemensam diskussion. Eleverna brukar tycka att det är spännande och har mycket att berätta om egna eller andras erfarenheter de hört om när det kommer till nätet. Jag tycker det är viktigt att jobba mycket med deras säkerhet på nätet, nätvett och källkritik samt tillit då det är deras vardag. Jag märker också att eleverna vill diskutera detta och tycker det är intressant.

Presentation av Liselotte Åkerfelt

Vem är du och vad jobbar du med?
– Om vi tar det formella först så är jag förstelärare med digitaliseringsuppdrag. Jag arbetar på en högstadieskola och undervisar i SO-ämnena, men jag har även, tack vare en klok rektor, haft AI-kunskap med alla högstadieelever under förr-förra läsåret och för alla 9:or förra läsåret. Under vårterminen arbetade jag mer mot de yngre åldrarna för att ge pedagoger verktyg och för att tillsammans med eleverna skapa nyfikenhet och så ett frö till vad som lite längre fram kan bli ett naturligt verktyg som, rätt använt, ger dem fler möjligheter till lärande.

– Jag är en person som hittat min plats i livet. Jag är obotligt nyfiken och har alltid utkik efter nya vägar att nå fler elever. Jag har ett yrke där jag har ynnesten att hitta guldkornen inom varje elev och få dem att se vad jag ser. En tillvaro där jag varje dag har möjlighet att vara en positiv kraft i dessa människors liv och få ta del av deras klurigheter, nyfikenhet och utveckling. Min grundtanke är att jag vill nå varenda unge och jag är så tacksam över att få verka som lärare i en tid då tekniken gör det så mycket lättare. Nu kan jag med hjälp av digitala verktyg i allmänhet och AI i synnerhet hitta vägar till den tysta eleven som inte vågar räcka upp handen eller visa att hen inte förstår, utmana den uttråkade eleven som behöver lite mer, locka den som tappat tron på sig själv som en lärande människa, göra eleverna till aktörer i historiska miljöer och…ja möjligheterna är snudd på oändliga. Jag hoppade på det digitala och AI tidigt och har hunnit prova mycket, kasserat mycket och lärt mig massor på vägen.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Att kunna möta elever på den nivå de befinner sig är en av de utmaningar som digitala verktyg och AI har underlättat väldigt mycket. Genom att använda digitala läromedel har jag större möjlighet att anpassa svårighetsgrad, samla statistik på både grupp- och individnivå och tillgängliggöra kunskap. Jag har alltid ett antal färdiga promptar som eleverna kan kopiera och använda för att öva begrepp, bli förhörda, utmanade eller inspirerade. De kan till exempel förvandla språkmodellen till en arkeolog i Pompeji som de kan intervjua eller en förintelseöverlevare som får möjlighet att resa framåt i tiden och berätta sin historia. AI kan i dessa fallen skapa en historisk inlevelse och ett historiemedvetande som tidigare varit väldigt svårt att uppnå. När jag jobbade med mina 9:or om just Förintelsen på det sättet, uppmärksammades det av Härryda Tidning och en reporter besökte oss i klassrummet. Eleverna fick visa hur de använde AI, och det blev en riktigt fin artikel som eleverna var så stolta över.

– Tekniken gör det också möjligt för eleven att få en egen studiekompis som utgår från nivån eleven ligger på och därifrån jobbar vidare. För att vara säker på att inga hallucinationer slinker med och för att kunna se elevens lärande medan det sker så brukar jag be eleven att kopiera chatt-historiken och skicka till mig, dels för att jag ska kunna upptäcka eventuella felaktigheter, och dels för att jag ska se lärandet när det sker. En ytterligare vinst med det är att det minskar behovet av prov. Nu använde jag mig inte av prov för bedömning innan heller, men det är en annan historia. Det är dock viktigt att säga att jag aldrig introducerar AI till eleverna utan att först ha säkerställt att de har nödvändiga kunskaper om vad AI är och hur de ska använda verktyget på ett säkert och riktigt sätt. AI ska bidra till lärande och ökat tänkande, inte ta över det.
Jag använder ofta AI för att skapa egna läromedelstexter, både för att undvika copyright-fällor och för att anpassa dem till mina elever. En text kan till exempel då bli väldigt tydlig, avskalad och strukturerad i kortare stycken med avstämningsfrågor mellan varje stycke för elever som har svårt att hålla fokus. Texten kan innehålla exempel utifrån elevens intresseområde, som till exempel regelverket i fotboll när vi lär oss om hur Sverige styrs och demokrati eller hästskötsel när vi talar om hållbar utveckling. De kan då utgå från texten, klistra in den i en språkmodell och sedan ha diskussioner utifrån innehållet, och mycket mer.

– Jag har under det senaste året läst kognitionsvetenskap och vill så klart implementera det i min undervisning. Det kräver långsiktig planering, gärna för ett helt läsår, vilket hade varit snudd på omöjligt för mig att göra utan stöd av digitala verktyg och AI. Det finns så många sätt att göra lärande tillgängligt med hjälp av digitala verktyg och jag är så glad att jag är lärare just nu! Jag vill så gärna lära mig mer, för det finns alltid en unge till, och en till som behöver få känna att de kan lära.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag har som sagt haft förmånen att arbeta på en skola där rektorerna alltid har trott på mig och givit mig möjlighet att redan 2023 börja dela med mig av mina upptäckter och erfarenheter till mina kollegor. Rektorn skapade möjligheter för oss lärare att regelbundet träffas för workshops, diskussioner och nyfiket testande. Det första året handlade mycket om att kravla oss upp ur dikena av polarisering och hitta någon slags gemensam mittfåra, en grund att utgå från. Min tanke då var att om alla kände att deras röst, oavsett om de var frälsta eller rädda, hade en viktig funktion. Det blev många diskussioner i början! Sedan gick vi vidare till att enas om en AI-policy för skolan och sedan började det roliga.

– Vi testade och testade på alla möjliga sätt. Efter ett drygt år, tror jag, kände en del av oss ganska redo att introducera AI i klassrummen, en del ville vänta och det var helt ok det också. Vi har nu en AI-policy för skolan och i varje klassrum (nåja, nästan varje) finns en AI-trappa som anger för eleverna om och hur de kan använda AI i olika uppgifter. Ryktet om Rävlandaskolans arbete med ny teknik började spridas i kommunen och de senaste två åren har jag under junidagarna fått förmånen att föreläsa för fler skolor om hur de kan introducera och använda digitala verktyg och AI. Den senaste gången talade vi om Sveriges nya AI-förordning från februari -26 och hade workshop kring olika scenarier som vi kan komma att ställas inför. Året dessförinnan agerade jag lärare och publiken fick vara elever då jag ledde dem genom en interaktiv lektion om ”Kärlek och mord under Franska revolutionen”, det blev mycket uppskattat med många skratt.

– Kommunen har också en AI-ambassadörsgrupp som jag ingår i. Där kan vi tillsammans få mycket gjort för att utveckla skolorna i hela kommunen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag har nog svarat på det mesta av den frågan i styckena ovan. Det blev kanske i längsta laget, men jag har ju hållit på ett tag och det finns så mycket jag vill tala om. Det jag inte nämnt är att jag under det senaste året har börjat testa vibekodning för att skapa lärandemöjligheter genom spel. Jag har byggt några spel, bland annat ett där eleverna ska bygga allianser i Europa i början av 1900-talet utifrån de spänningar som fanns då med syfte att förstå hur Första världskriget bröt ut. Utmaningen där är att hitta en nivå där spelupplevelsen inte blir på bekostnad av lärande, men jag filar vidare på det.

– Jag kan bara avsluta med att säga att jag har så mycket kvar som jag vill göra, så mycket jag vill lära mig för det finns alltid en unge till att nå.

Presentation av Love Löfstrand

Presentation av Magnus Baumgardt

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare i matematik och NO vid högstadieskolan Nya Munken i Linköping och disputerad neurobiolog. Vid sidan av läraruppdraget har jag grundat skolresultat.se och är medgrundare till Automatte. Skolresultat.se är en tjänst där skolor kan utvärdera effekten av sin verksamhet frikopplat från elevunderlaget med hjälp av förväntade värden beräknade med regressionsanalys. Automatte är ett verktyg för utspridd repetition som automatiskt skapar, läser av och schemalägger repetitionstester i matematik.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Automatte föddes ur en önskan att bättre stötta de elever som har svårt att befästa kunskaper med det traditionella sättet att undervisa, där man tar ett arbetsområde i taget. Genom att varje lektion börjar med startuppgifter som är unikt framtagna för varje elev blir undervisningen automatiskt differentierad, och även de elever som har sämre förutsättningar får den säkerhet de behöver för att kunna använda matematiken i framtida utbildning och yrkesliv.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På våra pedagogiska konferenser delar vi med oss av digitala verktyg vi har testat, och blandningen av erfarenheter i kollegiet är en styrka: några är snabba på att hitta nya arbetssätt, andra ställer de kritiska frågor som skiljer ett verktyg som bara är nytt från ett som löser ett problem på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. För just Automatte har vi involverat fler kollegor genom en vetenskaplig studie om utspridd repetition, som vi genomför tillsammans med forskare vid Universität Münster i Tyskland.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att arbeta med utspridd repetition har fått mig att ändra hur jag ser på undervisning. Tidigare var jag främst fokuserad på att få så god inlärning som möjligt i det aktuella arbetsområdet. Sedan jag med Automatte fått ett enkelt sätt att repetera och hålla koll på vad eleverna minns har min undervisning lika mycket kommit att handla om att vårda gamla kunskaper som att lära ut nya. Varje vecka kollar jag i de automatiska sammanställningarna om det är något lärandemål från tidigare som eleverna börjar glömma, och då planerar jag en lektionsaktivitet för det. Våra utvärderingar talar för att de grupper som arbetar på detta sätt når högre resultat än de som följer en mer traditionell metod.

Presentation av Malin Borg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare på lågstadiet med svenska och SO som huvudsakliga undervisningsområden. I mitt klassrum undervisar jag elever som läser grundskolans och anpassad grundskolans kursplaner. Det innebär att jag också undervisar i kommunikation och vardagsaktiviteter för elever som läser mot inriktningen ämnesområden. Jag har också ett förstelärarskap med inriktning mot specialpedagogiska frågor, där jag arbetar med att utveckla en mer inkluderande och tillgänglig undervisning. Jag har särskilt intresse för lärmiljö, differentiering, tidiga läs- och skrivkunskaper och hur undervisningen kan utformas så att alla elever får möjlighet att lyckas.

Som förskollärare/lärare ska du ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att stötta dina elever/differentiera undervisningen?
– Allting startar i relationen, jag lär känna mina elever, på riktigt. Vad behöver dom för att lära, vad kan vi göra mer av idag som redan fungerar väl? Med det som utgångspunkt planerar jag min undervisning. Jag stöttar mina elevers lärande genom att ha en tydlig struktur, visuellt stöd och varierade arbetssätt. Jag försöker skapa flera vägar mot samma mål genom att anpassa stöd, material och arbetssätt utan att sänka förväntningarna. Elever kan exempelvis få stöd genom bilder, begrepp, modeller, muntliga samtal eller konkret material, samtidigt som de ges möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. För mig handlar differentiering därför inte om att göra olika uppgifter för olika elever, utan om att skapa olika vägar till samma lärande.

– Digitala lärverktyg och resurser använder jag framför allt när de tillför något till undervisningen. De kan exempelvis användas för att visualisera innehåll, förstärka begrepp, ge eleverna möjlighet att lyssna på texter eller instruktioner och skapa variation i hur eleverna får bearbeta och visa sina kunskaper. Digitala verktyg kan också fungera som ett stöd i den gemensamma undervisningen, exempelvis vid skrivande där eleverna tillsammans kan bygga upp en text med stöd av bilder, modeller och gemensamma exempel.

– Jag ser de digitala verktygen som en del av en större pedagogisk verktygslåda. Det är alltid undervisningens syfte och elevernas behov som avgör vilket verktyg eller stöd som är lämpligt – inte tekniken i sig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På Sylteskolan F–6 arbetar vi sedan många år tillbaka med att tillsammans utveckla våra digitala arbetssätt och vår digitala kompetens. Det är viktigt att alla ska känna sig delaktiga i den digitala resan, oavsett tidigare erfarenheter eller kunskaper. Vi tror inte på att alla behöver göra på exakt samma sätt, utan på att skapa en gemensam grund där man kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

–  Vi arbetar mycket genom kollegialt lärande och genom att lärare lär av varandra. Det finns ett drivet gäng som leder och inspirerar, men det är i det gemensamma arbetet som utvecklingen sker. Vi delar idéer, visar varandra konkreta exempel och provar oss fram tillsammans. På så sätt blir det digitala inte något som enskilda lärare förväntas behärska på egen hand, utan något vi utvecklar sida vid sida. För att få med alla försöker vi också göra det digitala konkret och användbart i vardagen. Vi utgår från undervisningens behov och frågar oss vad ett digitalt verktyg faktiskt kan bidra med för elevernas lärande. Det kan handla om att skapa struktur, visualisera ett innehåll, ge elever möjlighet att träna på olika sätt eller underlätta för elever att visa sina kunskaper.

– En viktig del är också att skapa en tillåtande kultur där det är okej att inte kunna från början, att ställa frågor och att prova sig fram. På så sätt blir den digitala utvecklingen en gemensam process där vi både kan inspirera varandra och hjälpa varandra över trösklar. Målet är inte att använda digitala verktyg för användandets skull, utan att tillsammans utveckla en undervisning där digitala möjligheter används medvetet och där de faktiskt gör skillnad för elevernas lärande.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Ett arbetssätt jag gärna lyfter fram är hur vi använder digitala verktyg för att göra undervisningen mer tillgänglig och ge eleverna fler möjligheter att vara delaktiga och visa sina kunskaper. Tre verktyg som jag använder är Kattalo, Widgit Go och Picture My Life.

– Kattalo är en naturlig del av min undervisning för att kunna bedriva skrivutveckling i helklass. I Kattalo finns alternativ och möjligheter att helt individanpassa verktyget efter varje elevs förutsättningar och behov.  Funktionen att kunna få instruktioner på sitt modersmål, eller att arbeta med bildstöd och TAKK, är flera exempel på anpassningar som stöttar mina elevers lärande. Ett annat exempel som stöttar mina elevers lärande är funktionen ”mallar”. När vi använder mallar ger det eleverna stöd i att förstå formen för olika texttyper och de kan lägga större vikt vid det språkliga innehållet!

– Jag har använt Kattalo i flera år och kan tydligt se att mina elevers skrivlust utvecklats tidigt! De vågar prova, använda funktionen ledtrådar som stöd för att bearbeta sin text men kanske allra bäst, att få stöd med hjälp av talsyntes men också funktionen att lyssna på sin text är något som ger eleverna en ökad tillit till sin egen förmåga. I takt med att stödet kan avta eller vid behov förändras kan vi också se att stödet bidragit till att eleverna redan vid tidig ålder kan producera sammanhängde text med en ökad måluppfyllelse exempelvis vad gäller meningsbyggnad och interpunktion.

– Widgit Go använder jag framför allt för att skapa visuellt stöd. Jag kan exempelvis göra bildstöd till instruktioner, begrepp och schema över elevens dag. Vi använder Widgit go för att stödja elevernas kommunikativa utveckling. Det kan handla om
att förbereda och strukturera en lektion – eleven kan se vad som ska hända steg för steg.
Att stötta språk och begrepp – ord kan kombineras med symboler och ibland ljud, vilket ger flera vägar in i ett nytt innehåll. Eller att stötta elevernas berättande – eleven kan trycka på bilder/symboler för att bygga en berättelse eller återberätta något.

– Picture My Life är ett relativt nytt digitalt verktyg för oss. Det har gjort stor skillnad för vårt arbete med dokumentation och bedömning av elevers lärande som läser ämnesområden. Vi använder det för att dokumentera och synliggöra elevernas lärande. Genom bilder, text och andra uttrycksformer kan eleverna själva berätta om vad de har gjort och lärt sig. Det blir särskilt värdefullt när elever behöver olika vägar för att visa sina kunskaper. Vi kan också se att det gjort skillnad för vårt arbete med bedömning av elevernas kunskaper, genom olika funktioner i ”utvecklingsplanen” kan vi exempelvis följa elevernas lärande över tid och jämföra olika steg i elevens utveckling för att se en progression.

– Det gemensamma för de här verktygen är att de kan skapa fler vägar in i lärandet och fler vägar att visa kunskap. Digitala verktyg blir på så sätt en del av skolans arbete med tillgänglig undervisning och differentiering. Vi vill att våra klassrum ska spegla samhället vi vill ha – utifrån den mångfald vi hoppas ska prägla det – där alla får vara med och utvecklas på sitt sätt. Med våra digitala resurser kommer vi närmare det.