Anna Martinsson

Presentation

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är svensklärare på Malung-Sälens gymnasieskola, en liten gymnasieskola i nordvästra Dalarna. Jag jobbar mest bland elever som går på idrottsprogram med allt vad det innebär med läger, tävlingar och dylikt. Detta har skapat både ett behov och ett intresse av att hitta lösningar i undervisningen så att den ska fungera även för de som inte alltid är på plats. Utifrån detta behov har intresset för digital teknik vuxit och med åren har utbudet av hjälpmedel, appar, program och lärplattformar ökat radikalt och totalt förändrat mitt klassrum.

– I min roll som förstelärare inom digitalisering har jag sedan fått möjlighet att föra vidare detta intresse till mina kollegor – även de som inte tror sig ha ett behov av det –­ så att även ”vanliga” elever på vår lilla skola får möjlighet till ”alternativa” examinationsmetoder. Jag har även tidigare varit drivande i andra skolutvecklingsprocesser till exempel kring formativ bedömning, vilket i hög grad ledde till att vi började använda Google Classroom som lärplattform på skolan och mitt försteläraruppdrag.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det finns inte ett sätt att förstärka elevernas lärande med stöd av IT. Jag skulle vilja påstå att det nog finns lika många sätt som det finns elever. För en elev kan det en dag vara fullt tillräckligt att använda till exempel datorn som en skrivmaskin eller kanske hellre en ordbehandlare för att få syn på ”röda eller gröna streck” under det den skriver. För en annan elev kanske bilden eller Youtubeklippet som illustrerar dagens arbetsområde är det som gör att lärarens genomgång blir förståelig. För en tredje elev blir inspelningen av lärarens genomgång guld värd då eleven kan kolla på den om och om igen. För en fjärde elev kan webbtillägget som rensar upp en plottrig tidningsartikel vara det som avgör om eleven kan tillgodogöra sig texten eller inte.  För en femte elev kanske möjligheten att göra en film i stället för en skriftlig inlämning är det som räddar både intresset och i förlängningen även betyget på kursen.

– Med detta sagt, IT kan förstärka elevernas lärande på så många sätt. Det gäller ”bara” att hitta metoder som passar eleverna på en individuell nivå. För att hitta rätt metoder för rätt elever krävs att relationer skapas –­ och även den biten kan, åtminstone delvis IT, hjälpa till med.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg och resurser påverkar min lärarroll enormt mycket. Den digitala tekniken underlättar både planering, genomförande och efterarbete. Mycket har skett sedan vi blev en 1:1-skola och började arbeta mer extensivt med datorerna. Sedan Google Classroom kom in i mitt arbetsliv har ”allt” blivit mycket lättare och det har framför allt blivit mer ordning i mitt arbetsliv. Att aldrig behöva oroa sig för borttappade papper är ju en klar fördel… Arbetet i klassrummet blir också lite roligare och jag når fler elever genom att variera de verktyg jag använder. Med hjälp av Kahoot och Mentimeter aktiveras eleverna. Youtube används för att förklara och förstärka; Google dokument för att arbeta i samt ge feedback; Google formulär som exittickets eller mer djupgående frågor; Canva och Stripdesigner för att skapa illustrativa instruktioner…  Listan kan göras lång och den växer för varje dag. Den växer för varje gång en ny elev med nya behov kommer in i klassrummet.

– För mig som undervisar elever som ofta är på vift på en eller annan glaciär är digitala verktyg en mycket central del i verksamheten. Det är så jag håller kontakten med mina elever, det är så jag ”distribuerar” arbete, det är så jag förmedlar undervisningsmaterial, det är så jag ger feedback och det är så jag möter eleverna när de inte är på plats i klassrummet fysiskt. Att digitala verktyg och resurser är viktiga för mig har märkts på sistone – åk 1 fick vänta på sina elevdatorer och var därmed hänvisade till papper och penna. Som tur är har de ju mobiler!

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Utan digitaliseringen hade skolan varit dödsdömd. Det är kanske lite hårt uttryckt, men utan en miljö som Google Workspace med Meet och Classroom hade det varit svårt att bedriva undervisning på gymnasiet under tiden med beordrad distansundervisning. Vi hade tappat kontrollen över eleverna helt utan dessa verktyg. Många elever (och lärare) tyckte att det var jobbigt att ha lektion via Meet – men alternativet med ingen undervisning alls var ännu värre. Jag upplevde också att elever som normalt sett inte vågar ta plats i klassrummet tog sig an detta på ett helt annat sätt under Meet-lektionerna. Kontentan? Ja, vi tappade sannolikt några elever men många fann också en ny väg in i skolans värld.

– Något jag tar med mig in i framtiden är användandet av smågrupper och inspelning i Meet. Några av de bästa elevdiskussioner jag har hört under min snart 20-åriga lärargärning tillkom i sådana under tiden med distansundervisning. Det är guld värt att inspelningarna kom direkt in på min Drive och att jag kunde lyssna aktivt på alla grupper – utan att störa eleverna och missa något som sagts när jag inte varit med.

– En annan sak som fått betydelse är det utvidgade kollegiet i sociala medier. Det har varit fantastiskt att vara en del av olika IT-pedagogiska grupper på Facebook – grupper där man helhjärtat stöttar varandra och där ingen fråga är för dum. Vi sitter alla i samma båt men man behöver ju inte gå på grund vid varje färjetur. Att be om, få och ge råd i dessa grupper är något jag definitivt fortsätter med precis som jag gjorde redan innan corona.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Det är en resa med många stopp och passagerare som hoppar på eller av eller på igen. Under tiden implementeringen av 1:1 på min skola arbetade vi mycket med SAMR-modellen och de allra flesta av lärarna på min skola har gått tagit sig igenom (S)ubstitute-, (A)ugmentation- och vidare till (M)odification-steget då kompensatoriska hjälpmedel används dagligen i de flesta klassrum. I detta steg är vår specialpedagog väldigt drivande och förtjänar en stor eloge. Alla elever får i åk 1 en genomgång av de digitala verktyg som finns till hands i elevdatorerna och de får även tips om andra appar och program som kan hjälpa alla, inte bara de som är i behov av särskilt stöd i någon form. Vi är ett gäng som heller inte är främmande för (R)edefinition då våra arbetssätt och examineringsmetoder inte hade varit möjliga innan digitaliseringen. Den sista punkten har vaknat till liv igen under och efter tiden med distansundervisning. När det började gå upp för kollegiet att eleverna höll på att duka under den skriftliga arbetsbördan gick diskussioner om alternativa och gemensamma examinationsformer heta – och det var en fröjd att få vara både konduktör och lokförare på den resan.

– Det jag beskrivit här ovan har varit en lång resa med hög personalomsättning (både i kollegiet och i ledningen) och det är där jag har kommit in i bilden. Varje nyanställd får en personlig genomgång av de digitala system vi förutsätts använda och varje lärare har en digital utvecklingsplan som tagits fram i samråd med rektor. Med viss regelbundenhet håller jag i workshops (till exempel tips- och repetitionstillfällen) för mina kollegor för att underhålla och vidareutveckla den digitala kompetensen på skolan. Ett kvitto på att arbetet burit frukt är att vi, från och med dagen efter att ordern om distansundervisning kom, kunde ställa om till fungerande distansundervisning i mars 2020.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Vilken ska jag välja?! Jag skulle inte klara mig utan Googles alla verktyg. Ett verktyg som jag glömmer bort mellan varven men alltid kommer tillbaka till är Mentimeter. Det använder jag i elevdemokratiska situationer (omröstningar) eller som avcheckning efter att jag hållit en genomgång. Ibland när vi läst något tillsammans skapar undervisningsgruppen ordmoln utifrån vad de anser vara nyckelord. Ibland kör vi öppen och ibland stängd ”omröstning” – det beror på situation och grupp. När ordmolnet är klart diskuterar vi orden som kollit upp. Open ended-varianten är bra att använda vid exittickets och ger en direkt feedback så jag vet vad som bör repeteras nästa gång.  Mentimeter är nog när jag tänker efter det verktyg (näst efter Googles alla varianter) som jag tipsat om flest gånger till mina kollegor.