Framför mig i klassrummet på Katedralskolan i Skara sitter en kunskapsbank bestående av eleverna i klass Es2. Har du någonsin undrat över trädgårdskonsten under barocken? Eller korsettens historia. I så fall är chansen stor att du har sökt på Wikipedia och lärt dig någonting av den här klassen. De är alla medförfattare till världens största uppslagsverk Wikipedia. Alla har skrivit minst en artikel var.

Det känns lite mäktigt att träffa så många Wikipediamedarbetare på en och samma gång. Själva tycker de inte att det är så märkvärdigt. Men det här är eleverna som tillsammans med sina lärare lever mitt i ett digitalt lärande med Skype, Bambuser, Facebookgrupper, wikis – samtidigt som de memorerar repliker på sina teaterlektioner eller svettas på danslektionerna. Kombinationen fungerar.

Klassen är inte heller unik. Alla estetelever på Katedralskolan har bidragit med artiklar till Wikipedia i samband med någon av sina kurser i historia i flera år nu.

– För mig är arbetet med Wikipedia en del av skolans demokratiuppdrag. Eleverna får verktyg för att kunna gå ut som aktiva medborgare. De gör också något väldigt konkret för samhället, det är en del i skolans uppdrag kring entreprenörskap, säger Ylva Pettersson, klassens lärare i historia och en av finalisterna till lärarstipendiet Guldäpplet 2012.

Många mål samsas i Wikipedia
Listan blir lång när Ylva Pettersson går igenom de kursmål och programmål som förenas i arbetet med wikipediaartiklarna. Eleverna får bland annat ingående kunskaper om källkritik, upphovsrätt och licenser för publicering på nätet, de fördjupar sig i ett ämne när de skriver eller förbättrar en artikel, de jobbar med text, bild, digitala verktyg och får praktisk träning i kommunikation och sociala medier.

– De får också uppmuntran och kommentarer och bedömning under arbetets gång av andra än mig som lärare.

På Wikipedia finns möjlighet att skapa en form av undersidor där man kan arbeta med sin artikel innan den publiceras. Det använder sig esteteleverna av. Detta innebär att andra involverade i Wikipedia kan följa arbetet under gång kommentera både texter, fakta och källor. Och det gör de.

– Det är inte bara jag som lärare som läser och bedömer deras arbete, de får direkta kommentarer, uppmuntran och bekräftelse av personer utanför skolans värld. Det är unikt och en hjälp för mig som lärare och det också vad forskningen visar är så viktigt för engagemang och studieresultat.

Som lärare har Ylva också stort stöd av versionshistoriken i Wikipedia, där varje förändring av en artikel bevaras. Även om eleverna jobbar i grupp kan hon enkelt se och bedöma varje enskild elevs insats.

Klipp och klistra eller bidra
Ylva Pettersson har inte alltid varit en anhängare av Wikipedia.

– Som många lärare irriterade jag mig på att jag fick in texter där eleverna klippt och klistrat från Wikipedia, och det saknades källhänvisningar. Vändningen kom med Maria Stuart.

– Jag satt och läste en artikel på Wikipedia som handlade om Maria Stuart. Det var en rätt dålig artikel som saknade källhänvisningar. Då kom jag på att i min bokhylla finns mängder av källor om Maria Stuart. Jag kan bidra till att göra den här artikeln bättre.

Sagt och gjort. Ylva började jobba med att förbättra artikeln, insåg att detta skulle vara ett perfekt uppdrag för eleverna, gav sig i kast med att lära sig hur det fungerar att publicera på Wikipedia, och så har det fortsatt. Och hon är stolt över sina elevers arbete.

– Varje vecka utses en artikel på Wikipedia som veckans bästa. Mina elever har fått den utmärkelsen flera gånger.

Leva och lära digitalt
Lärare och elever på det estetiska programmet på Katedralskolan är inne på sitt femte år med egna datorer. Och det har förändrat deras arbetsvardag radikalt. Att göra filmer med genomgångar och läxor är rutin sedan flera år tillbaka.

– Det började egentligen med dansläraren som spelade in dansmoment så att eleverna kunde se och träna hemma.

– Många lektioner filmas också och läggs upp på skolans interna webb, så att elever kan titta på dem och gå igenom vad som sagts i efterhand.

– Jag kan vara mer avslappnad i skolan och anpassa skolan efter vad som passar mig, det blir mindre stressat, säger Julia Häll, elev i Es2.

När några elever är ute på studiebesök filmar de ofta med mobilen och direktsänder via Bambuser till övriga så att de också kan ta del av vad som händer.

– Just film i olika former har kommit att bli en helt integrerad del för pedagoger och elever på estetiska programmet. Eleverna får ofta välja om de vill göra ett prov i skriftlig form eller som en film där de visar sina källor och berättar. Många projekt redovisas med film.

– Det är så mycket enklare att bedöma betygskriterier som nyanserat, självständig, analyserande när elever redovisar med film och det underlättar den formativa bedömningen av processen, säger Ylva.

Samarbetet sker ofta via olika wikis eller via klassens facebookgrupp. Där svarar lärarna på frågor, där informeras om viktiga saker och där skapas diskussioner.

– Man kan bolla mer idéer och tankar mellan lärare och elever, Det är lättare att vara med och bestämma hur vi vill lära, menar Malin Meienborn.

– Förut sprang man runt och jagade lärarna, det behöver vi inte nu säger Jorunn Lindström.

– Det är en trygghet för eleverna att de vet att de alltid kan få hjälp av lärarna, jag är inne på Facebookgruppen på kvällen och besvarar frågor. Det är tidsbesparande. Vill jag kolla upp något med eleverna efter en lektion tar vi det på Facebook, jag får svar av alla och kan läsa i lugn och ro, säger Ylva.

– Vi lär av lärarna, men de lär sig också av oss, vi har olika kunskaper, påpekar Gabriel Brattgård.

Carina Näslundh
E-post: carina@diu.se