Det råder stor enighet om att vi alla behöver digital kompetens för att leva och verka i dagens samhälle. För skolan har digitaliseringen lett till ett förtydligat uppdrag att utveckla elevers förståelse för samhällets digitalisering och deras förmåga att använda digitala verktyg på ett kreativt, ansvarsfullt och kritiskt sätt. Uppdraget ställer lärare inför utmaningar mycket på grund av policy-dokumenten som inte är tydligt formulerade om vad som krävs för att undervisa med digital teknologi men också på grund av få möjligheter till kompetensutveckling1.
Ewa Skantz-Åberg, postdoktor och Annika Lantz-Andersson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet.
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
Något som troligen spär på lärares utmaningar är den alltjämt pågående mediedebatten som förs utifrån polariserade åsikter om skärmtid och mobilanvändning där teknologin ses som antingen ett hot mot barn och ungdomars välbefinnande eller som en väg till kunskap och lärande. I den förenklade debatten försvinner en nyanserad diskussion om skolans uppdrag som handlar om att utbilda demokratiska medborgare med ett kritiskt förhållningssätt. Så, vilka färdigheter och förmågor förväntas lärare ha för att utföra uppdraget och skapa goda lärmiljöer?
Lärares digitala kompetens – en komplex kompetens
Vår utgångspunkt är att den digitala kompetens som lärare behöver i sin profession är mer komplex i jämförelse med många andra yrkesgrupper. Förutom att kunna hantera digitala verktyg själva i syfte att utföra olika arbetsuppgifter behöver lärare dessutom pedagogisk och ämneskompetens för att undervisa om digitaliseringen och stötta elever att lära med verktyg som datorplatta, applikationer och internet. Komplexiteten framträder tydligt i olika försök till definitioner som tagits fram både för att stötta policyarbete och för att stötta enskilda lärares självvärdering och utveckling av professionell digital kompetens.
Ett sådant försök är det av EU framtagna ramverket DigCompEdu2 som innehåller sex olika kompetensområden med totalt 22 olika typer av kompetenser. Inom ramverket finns också ett bedömningsverktyg som utifrån de utpekade områdena beskriver en lärares linjära kunskapsutveckling. Skalan löper från nybörjaren som behöver guidning, till en gradvis utforskande, teknikintegrerande lärare som därefter utvecklar expertis och ledaregenskaper, och som slutligen blir den innovative läraren som är en förebild för andra lärare.
Här framträder målbilden av en utopisk ideallärare, en eldsjäl och innovatör som utvecklar andra lärares digitala kompetens. Vi menar att denna föreställning både kan förstås som en konsekvens av att lärare inte erbjuds adekvat fortbildning och en lösning på det samma. Inom forskning framträder liknande beskrivningar där målet för lärare verkar antas vara att nå upp till en innovationsnivå.
I en forskningsöversikt som vi nyligen genomfört3 visar sig emellertid även en annan bild. När begreppet lärares professionella digitala kompetens används i studier är betydelsen av begreppet ofta odefinierad och förgivettagen eller i bästa fall generellt beskriven. Av översikten framgår också att när undersökningar görs av lärares digitala kompetens används snarlika metoder som mätningar via självvärderingar och enkäter, vilket dels innebär att forskningsresultaten byggs på uppfattningar om lärares digitala kompetens och vad den bör innefatta snarare än hur den tar sig i uttryck i deras undervisning. Detta leder till en tendens att beskriva lärares professionella digitala kompetens som individuella och generella kunskaper som kan appliceras oavsett sammanhang. Vi menar att betydelsen av sammanhangets villkor därför inte tydligt uppmärksammas inom forskning vilket riskerar att leda till en normativ syn på lärares professionella digitala kompetens.
Digital kompetens – en av många förmågor
I två praktiknära forskningsprojekt (ett VR-projekt⁴ och ett ULF-projekt⁵), där vi i snart tre år tillsammans med lärare undersökt deras professionella digitala kompetens, visas att sammanhanget och kollegiala samtal är oerhört centrala för lärares förståelse för sitt arbete. Efter en inledande analys framträder lärarnas attityd till och vana att använda digital teknik tillsammans med deras kunskapsteoretiska och pedagogiska föreställningar som betydelsefulla aspekter för hur de designar undervisningen.
Lärarna talar också i stor utsträckning om elevernas kunskaper, tidigare erfarenheter från exempelvis media, deras kognitiva, emotionella och relationella behov när de reflekterar över sina beslut och handlingar i klassrummen. Resultatet visar därmed att lärares digitala kompetens endast är en av många förmågor som används i en digitaliserad undervisning. Då varje klassrum är unikt sett till elever, kultur, tillgång till läromedel och så vidare måste lärares kunnande förstås ur ett situationsspecifikt perspektiv.
Avslutningsvis vill vi framhålla att läraruppdraget omfattar komplexa kompetenser specifika för yrket och därför bör det professionella betonas i begreppet lärares professionella digitala kompetens. Vi menar vidare att ansvaret för lärares kompetensutveckling bör inkludera skolledare och skolhuvudmän och vara en kollektiv angelägenhet för lärarprofessionen. Ansvaret kan inte vila på enskilda lärare och eldsjälars axlar. Att lärare ges tid till återkommande kollegiala diskussioner i lärarlaget och erbjuds relevant fortbildning måste prioriteras.
Först då, när lärarkåren får utrymme att utveckla adekvat digital kompetens inom ramen för sin profession, kan uppdraget realiseras och vår förhoppning är att de då kan omfamna de möjligheter och utmaningar som morgondagens teknologi kommer att medföra.
Text: Ewa Skantz-Åberg och Annika Lantz-Andersson
Referenser
1. Skolans digitalisering går framåt – men en del återstår, pressmeddelande Skolverket (2022-02-28)
2. Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu)
3. Skantz-Åberg, E., Lantz-Andersson, A., Lundin, M., & Williams, P. (2022). Teachers’ professional digital competence: An overview of conceptualisations in the literature. Forthcoming in Cogent Education
4. Advancing teacher professional digital competence, Vetenskapsrådet, Dnr. 2019-04246
5. En praktiknära fortbildningsmodell – Förskollärare och forskare i samverkan kring professionell digital kompetens, Dnr. E2018/790
Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid