När jag ställer frågan till mina elever vems lärdomar de drömmer om att få ta del av under deras studietid är svaret givet, Peder Fredricson. Forskning kring detta är minst sagt aktuell i undervisningen, utvecklingen går i raketfart och vem skulle passa bättre att fråga om hästars hållbarhet än Peder, dubbel OS-medaljör med guld i lag och silver individuellt 2021 och rankad som världsetta i skriven stund. I min roll som yrkeslärare på naturbruksprogrammet inom programfördjupningen ridning ser jag direkt kopplingen mellan de kunskapskrav i ridkurserna som handlar om träningsrelaterade skador och faktorer som påverkar hästars prestation, hälsa och kondition i samband med träning.
Marie Törnqvist, yrkeslärare inom hästhållning på Realgymnasiet i Trollhättan. Nominerad till Guldäpplet 2021.
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
En arbetsform som skulle kunna göra detta möjligt är det utökade klassrummet med hjälp av den digitala tekniken. Att göra ett studiebesök och få ta del av detta fysiskt på plats vore ett drömscenario, men det finns flera faktorer som gör det svårt att genomföra. En ”digital clinic” via videokonferens är en lösning som rent praktiskt kan fungera.
Genomförandet skulle kunna vara att ta in någon av de svenska elitryttarna som rider och visar praktiskt samtidigt som han eller hon pratar och beskriver sina tankar och låter eleverna ta del av den enorma kunskapsbank som finns. Det skulle skapa möjlighet att inkludera elever från många skolor vid samma tillfälle, vilket är en fördelaktig lösning även ur ett hållbarhetsperspektiv.
Introduktion och förberedelser
På Realgymnasiet arbetar vi enligt ett koncept som jag tror mycket på vid inlärning av kunskaper. Som första steg skall det vara en introduktion där syftet är att väcka elevernas intresse och att synliggöra vilka förkunskaper som finns.
Jag börjar med att presentera ämnet och clinicen eftersom ”på riktigt” är viktigt för att väcka intresse och skapa förutsättningar för ett fördjupat lärande. Därefter skulle jag låta eleverna förbereda sig genom att arbeta parvis med att fundera kring vilka områden de skulle tycka var mest intressanta att lära sig mer om och därefter göra frågor kring detta utifrån de aktuella kunskapskraven.
På så sätt finns det möjlighet att anpassa innehållet till elevernas intresse, vilket är en annan viktig del för att skapa goda förutsättningar för lärande.
Bearbeta kunskap
Nästa steg är att bearbeta kunskap och där blir clinicen en naturlig del av processen. Till att börja med skulle eleverna gruppvis få ta reda på mer information om träningsrelaterade skador och faktorer som påverkar hästars prestation, hälsa och kondition i samband med träning utifrån de frågor de själva är nyfikna på.
Därefter skulle eleverna få göra tvärgruppsredovisningar där alla behöver vara engagerade. Samtidigt får alla möjlighet att ta del av och tillgodogöra sig det som de andra grupperna har kommit fram till och eventuellt uppstår det flera frågor man vill lyfta under clinicen som blir nästa steg i processen.
En viktig framgångsfaktor för att eleverna skall bli engagerade i sina studier och i sin inlärning upplever jag är att de tycker att undervisningen är intressant och att de ser syftet med kunskaperna. Att eleverna har möjlighet att vara med och påverka innehållet samtidigt som man gör det roligt medför att de lär sig på riktigt för framtiden.
Clinicen möjliggör för både auditiv och visuell inlärning och gynnar på så sätt många elever. Arbetssättet skulle verkligen möjliggöra för mig att använda mig av spetskompetens inom området och på så sätt skapa goda förutsättningar för ett aktivt lärande.
Visa kunnande och förståelse
Sista steget i inlärningsprocessen är att eleverna skall visa kunnande och förståelse. Då skulle jag låta eleverna arbeta enskilt med en uppgift där de skall göra ett träningsschema för en häst och koppla upplägget av träningen till träningsrelaterade skador och faktorer som påverkar hästars prestation, hälsa och kondition i samband med träning.
För att differentiera uppgiften kan man göra två varianter där den ena är mer styrd av vilka villkor som gäller utifrån elevens förmåga, medan den andra varianten är mer öppen med flera val. Min upplevelse är att eleverna blir mer motiverade till sitt arbete när de kan koppla det till verkligheten och på en gång ser vilken nytta de har av kunskaperna som efterfrågas. Eleverna har därefter möjlighet att använda sig av träningsupplägget för eget bruk om de vill. Det finns flertalet appar som man skulle kunna använda sig av för att vidareutveckla sina kunskaper, exempelvis de där man registrerar ridpassets längd och intensitet eller ryttarens förmåga att rida i en väl avvägd och anpassad takt.
Om genomförandet blir lyckat och resultatet visar att eleverna har tagit till sig kunskaperna på önskat sätt och eleverna dessutom uppskattar arbetssättet skulle jag gärna utveckla konceptet ytterligare med fler liknande inslag i min undervisning. Den digitala tekniken ger oss oändliga möjligheter att skapa intresse och bearbeta kunskap.
Text: Marie Törnqvist
Foto: Istockphoto. Fotomontage.
Lästips:
Synliggörande av lärprocesser med digitala verktyg i praktisk-estetiska ämnen, med Marie Törnqvist. Guldäpplets forskardialog (22-01-12)