Arbetslaget på Gymnasiesärskolan
Presentation
På bilden från vänster till höger: Davor Delic, Dennis Ellström, Linda Sparrliden, Robert Tovik, Margareta Eriksson, Susanne Wikström, Karin Axell, i mitten Martine Tatsidou.
Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi är fyra lärare och fyra assistenter på vår Gymnasiesärskola. Våra elever kommer från alla delar av Stockholm. Vi har 40 elever sammanlagt i fyra årskurser. Våra elever har alla en lindrig intellektuell funktionsnedsättning, de flesta med ytterligare diagnoser, till exempel: Autism, ADHD och ADD. Våra elever utbildas för att jobba inom Hotell, Restaurang och Bageri. Vi jobbar aktivt med att säkerställa att övergången från skola till livet efter Gymnasiesärskolan blir bra. Vi kallar detta projekt för Dag 1 år 5.
– För att kunna delta i dagens samhälle krävs grundläggande digital kompetens och detta är extra viktigt för våra elever då förutsättningarna ser väldigt olika ut. Vi har därför för lagt in kursen ”Digital kompetens” för att säkerställa att när eleverna lämnar oss, kan de orientera sig i det digitala samhället. Eleverna har naturligtvis nytta av det i sin vardag, men branschen som eleverna utbildar sig till, går också en digital tid till mötes, med till exempel digitala kassor, bokningssystem, beställningar samt lager och inventering. Därför behöver eleverna också vara förberedda för det.
På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det digitala i undervisningen ser vi alltid som ett stöd för att höja kvalitén i undervisningen och är inget som ersätter undervisningen. Det underlättar för elever med NPF som även kan ha motoriska svårigheter att exempelvis skriva på dator, använda bildstöd eller använda sig av it för att kommunicera. Med filmer kan man också förstärka minnet genom repetition. I vår målgrupp finns också utmaningar att undervisa i en grupp där eleverna arbetar olika snabbt och på olika nivåer. Med ett IT- baserat material är det enklare att individanpassa och ett individanpassat material är förstärkande för elevernas inlärning.
Hur påverkar digitala verktyg och resurser er lärarroll?
– Det underlättar och förtydligar lektionsinnehållet för eleverna. Vi använder oss av bland annat av Power Point med bilder och text och presenterar dagens lektion. För att förtydliga innehållet och skapa bildminnen visar vi också små filmer från till exempel SLI, UR, Youtube och egenproducerat material. I planeringen är det ett stort hjälpmedel för att strukturera och få en överblick över ett helt läsår och det är också enkelt att ändra och förbättra planeringen. I efterarbetet känns det enkelt att spara material för bedömning till exempel fotograferade dukningar, filmade servettvikningar och texter.
Hur ser ni på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Våra elever är i behov av tydlighet, struktur och information i god tid, något som kan vara extra svårt i en pandemi, när saker och ting bokstavligen ändras från dag till dag. Med tanke på detta och med god kontakt med elevernas vårdnadshavare så beslutade vi oss för distansundervisning precis som övriga gymnasieskolan.
– Utifrån våra elevers behov och förutsättningar ställde vi om vårt schema så att det skulle fungera digitalt. Våra lärare utformade sina lektioner med hjälp av egenproducerade filmer, skickade material så att eleverna praktiskt kunde träna på de moment som gick att göra hemma tillsammans med läraren via datorn. Eleverna skickade sina arbeten, genom film, bilder, mail, chatt, samt höll föredrag och presentationer för varandra. En rastchat skapades där eleverna under rasten kunde träffa varandra och socialisera ”som vanligt” fast nu digitalt. Där kunde man också spela spel med assisterna eller bara prata. På så sätt kunde lärare och assistenter fortsätta erbjuda strukturerade och innehållsrika lektioner, extra stöd och anpassning samt meningsfulla rastaktiviteter. Allt detta skapades genom vår digitala plattform. Trots distansundervisning var det viktigt för oss att förmedla att skolan fungerade som vanligt. Det var också viktigt för oss att förmedla att fysisk distans inte innebär social distans.
– Några utmaningar med distansundervisningen på gymnasiesärskolan är att vissa elever behöver mycket stöd. Det löste vi med att minst en, ofta två assistenter, backade upp läraren och kunde ta hand om de elever som hamnade på efterkälken. Assistenten kunde ringa upp eleven och förklara, dela skärm och arbeta tillsammans med eleven. Eleven kunde få en-till-en undervisning om det behövdes. Vi kunde också under vissa lektioner skapa mindre och nivågrupperade undervisningsgrupper för att bättre anpassa undervisningen. Digital undervisning krävde också ett annat tänk kring schema. Vi anpassade och förkortade schemat utifrån digitaliseringens krav. Vikten för att digitalundervisning skall fungera på gymnasiesärskolan kräver god kommunikation med vårdnadshavare och att eleverna har digitala grundförutsättningar.
Har ni någon favoritwebbtjänst eller app som ni gärna använder.
– Vi använder Pictogram och Widgit Online när vi till exempel skriver recept till våra köks- och bagerilektioner, samt för att tydliggöra dagens schema. I vissa fall använder vi dessa verktyg för att kommunicera med våra elever, för att förstärka förståelsen av olika situationer. Vi använder även olika läroplattformar i undervisningen så som Bingel, Elevspel, Canva och Kahoot. Reseledaren använder vi oss av som ett hjälpmedel för eleverna ska komma till skolan i tid och vid utflykter.
Vi är alla pusselbitar i team som kompletterar varandra.
Vi beskriver oss så här:
Martine och Margareta är våra kreativa matkonstnärer
Davor är vår digitala expert och entreprenör
Karin är vår spindel i nätet som håller ihop oss.
Våra assistenter är våra förlängda armar som hjälper eleverna. Vare sig det gäller att klara sina digitala uppgifter eller att knäppa knapparna på kockrocken.
Lärare:
Margareta Eriksson: Bageri, Bild
Martine Tatsidou: Kök, Livsmedels- och näringskunskap
Karin Axel: Svenska, So
Davor Delic: Serveringskunskap, Digital kompetens
Assistenter:
Dennis Ellström
Susanne Wikström
Linda Sparrliden
Robert Tovik