Målningen ”Skolan i Aten” är en berömd fresk av den italienske renässanskonstnären Rafael. Bilden ger en tolkning av skola som ett samtal mellan människor med olika perspektiv. Målningen och dess tema är utgångspunkt för ett scensamtal på Bokmässan i Göteborg den 26 oktober 2019. Rubriken för samtalet är ”Dagens skola och framtidens lärande”.

Vad är en skola – och vad kan en skola vara? ”Skolan i Aten” är namnet på en berömd fresk som den italienske renässanskonstnären Rafael skapade i Vatikanpalatset i Rom åren 1508-1511. Bilden ger en tolkning av skola som ett samtal mellan människor med olika perspektiv. Med konstnärens frihet har Rafael i denna bild samlat filosofer och vetenskapsmän, som levde under olika århundraden under antiken, för att visa hur tankar och idéer möts i en dialog mellan lärda män.

I centrum av bilden promenerar Platon och hans elev Aristoteles sida vid sida. De framställs inte som lärare och elev, utan som jämbördiga vetenskapsmän, med olika uppfattningar om hur vi når kunskap om världen. Platon pekar uppåt – och hävdar att världen, som vi känner den, enbart är en grumlig återspegling av idéernas värld. Och hans tanke går att förstå, om vi betänker att den cirkel vi ritar i sanden bara vagt kan återge den perfekta cirkel som vi matematiskt kan definiera i idévärlden. Aristoteles gör en gest med sin högra hand som säger oss att den kunskap vi söker redan finns här på jorden, i de konkreta fakta som vi erfar med våra sinnen.

Målningen ”En skola i Aten” är utgångspunkt för ett scensamtal på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2019. Rubriken för samtalet är ”Dagens skola och framtidens lärande”. Begreppet ”skola” betydde under antiken ”fritid” – då fria män kunde använda sin lediga tid åt förkovran. Bildningen som livsform och livsuppgift sågs som ett ideal. Idag är skola för många en formell plikt som upptar en stor del av ungdomsåren, men också en förmån som inte alla världens barn förunnas.

Genom historien har skolan genomgått många förändringar, även om mycket är sig likt. Under medeltiden började kyrkorna bedriva undervisning i takt med kristendomens utbredning över Europa. Kyrkan behövde personer som kunde läsa Bibeln på latin och på 1100-talet etablerades katedralskolor i flera svenska städer.

Boktryckarkonstens genombrott på 1400-talet – och den protestantiska reformationen på 1500-talet – blev starten på en omfattande alfabetisering i hela västvärlden. Martin Luthers översättning av Bibeln, från originalspråken till tyska, trycktes i sin första upplaga år 1534. Denna bibelutgåva kom att bli normgivande för det moderna tyska språket utformning. Och på liknande sätt blev bibelöversättningarna i andra länder en nationell rikslikare för det skrivna språket. På liknande vis, och samtidigt, spelade Olaus Petri, Mäster Olof, en betydelsefull roll för svenska språket, bland annat med en översättning av Nya testamentet och en svensk psalmbok.

Rörelsen för läs- och skrivkunnighet blev snabbt en frihetsrörelse, samtidigt som undervisningen i de av kyrkan underställda skolorna syftade till att kontrollera att människorna läste Bibeln på rätt sätt. Inför konfirmationen skulle de unga utantill kunna återge Martin Luthers lilla katekes med frågor och svar. Det handlade om utbredd läskunnighet, men också om kristendomskunskap och fostran till lydnad. ”I yngre, varen de äldre undergivna”, fick ungdomarna lära sig när de studerade Martin Luthers lilla katekes.

Kravet på utantillinlärning av Martin Luthers lilla katekes i svenska skolor upphörde med en utbildningsreform år 1919, men kyrkan behöll sin kontroll över skolan. Fram till år 1958 var den lokala kyrkoherden ordförande i kommunernas skolstyrelser.

Under 1900-talet utmanades skolans kunskapsmonopol av det framväxande mediesamhället. Å ena sidan utgjorde medierna och populärkulturen ett allvarligt hot mot skolan och de rådande uppfostringsidealen. Å andra sidan blev de nya medierna en del av skolans moderna undervisningsmaterial. Idag är datorer och appar en självklarhet i svensk skola – och sedan läsåret 2018–2019 ska eleverna använda digitala verktyg och programmering för att undersöka problemställningar och matematiska begrepp. Skolan ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling.

Framtidens lärande
Nya medier förändrar synen på kunskap och lärande, och inte minst tillgången till källor och studiematerial. Idag frågar sig många vad de nya digitala medierna innebär för dagens skola och framtidens lärande. En reaktion har varit att förbjuda eleverna att ta med smarta telefoner till skolan, eftersom sociala medier riskerar att störa de ungas koncentrationsförmåga. En annan reaktion har varit att öka undervisningens fokus på frågor som rör medie- och informationskunnighet för att säkerställa att alla elever på ett likvärdigt sätt lär sig hantera den digitala teknikens utmaningar. En tredje reaktion har varit att skolan måste bli den balanserande kraft som ser till att skapa jämvikt mellan entusiasmen inför informationssamhällets nya medier och förståelsen för klassisk bildning.

Precis som Rafael visar i sin fresk, är några av skolans kvalitéer samtal och diskussioner, undersökningar och förevisningar, allt i samspel mellan människor. Idag ställs frågor kring hur skola och lärande påverkas av digitaliseringen och dess effekter. Människor försjunker i sina smarta telefoner, istället för att samtala med varandra. Utspel i sociala medier har gjort att vi konfronteras med nya begrepp, som ”alternativa fakta”, ”fake news” och faktaresistens, som gjort att vi allt mer ställs inför frågor om vad som är sanning och om hur verkligheten representeras i medierna. Både lärare och forskare pekar på att digital teknik och sociala medier på kort tid fått konsekvenser för vår uppmärksamhet och närvaro, liksom vårt sätt att förhålla oss till tänkande och lärande.

Under rubriken ”Dagens skola och framtidens lärande” möts tre forskare och skoldebattörer på Bokmässan i Göteborg där DIU:s ordförande Peter Becker leder ett samtal utifrån dessa aktuella teman. I samtalet deltar lärarutbildaren Per Dahlbeck, verksam vid Malmö universitet och i Malmö stad; professor Pernilla Nilsson, Högskolan i Halmstad; och professor Åsa Wikforss, Stockholms universitet.

Per Dahlbeck arbetar som universitetsadjunkt på fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet och som utvecklingspedagog inom förskoleförvaltningen i Malmö stad. Han har i flera böcker reflekterat över skolans djupare samhällsuppdrag och skolans möjlighet att beröra och utveckla alla de elever som varje dag kommer till skolan. Han har inom ramen för olika skolutvecklingsprojekt betonat elevernas medskapande roll i skolan och undersökt utfallet av ”entreprenöriellt lärande” i undervisningen, senast i antologin ”En skola som utmanar”. DIU har publicerat en essä (22 sidor) där Klas Viklund gjort ett försök att sammanfatta huvudinnehållet i boken och addera stoff inför ett fortsatt samtal om vad en skola kan vara. Läs mer

Pernilla Nilsson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad. Hon har under 2018 deltagit i arbetsgruppen för att ta fram den den nationella handlingsplan för digitalisering av skolväsendet, som presenterades i maj 2019. Arbetet har skett på uppdrag av regeringen och samordnats av SKL – Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetsgruppen har fokuserat på tre områden: lärares kompetensutveckling, skolans tillgång till teknik och universitetens ansvar för forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar i skolan. Pernilla Nilsson har ansvarat för det tredje fokusområdet, som handlat om forskning och uppföljning. Läs mer om arbetsgruppens arbete och ladda ned arbetsgruppens rapport från webbplatsen SKL – Sveriges Kommuner och Landsting. Läs mer

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.Hon gjorde sig känd för en bred allmänhet efter att ha medverkat i programmet Sommar i P1 år 2018. På ett populärvetenskapligt sätt redde hon ut begreppet ”Alternativa fakta” i en bok med samma namn som utkom 2017. Nu är hon aktuell med essän ”Vad är egentligen fake news?”, publicerad i antologin ”Fejk, filter och faktaresistens – Hotar sociala medier demokratin?”. Det är en bok som ger perspektiv på sociala medier och dess påverkan på det offentliga samtalet. Hela boken går att fritt ladda ned i pdf-format från webbplatsen Institutet för mediestudier. Läs mer

Text: Klas Viklund och Peter Becker

Hela DIUs och Guldäpplets program på Bokmässan