Presentation av Alla nominerade till Guldäpplet 2023 – lista

Presentation av Aicha Yousri

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är makerpedagog och förskollärare.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom min undervisning ger jag barn och kollegor hjälp och stöd i att tänka annorlunda och utanför boxen, mer kreativt så de själva hittar en lösning på ett problem, oavsett ålder eller kunskapsnivå. De yngre barnen kan arbeta med källkritik utifrån att vi lägger en grund i att ifrågasätta vad som är sant/osant, på riktigt eller falskt, för att sedan när de blir äldre implementera mer digital material som greenscreen, stopmotion m.m.

– Anpassningar görs utifrån både pedagogers kunskapsnivå och intresse så även kring barnen. Ett barn med tidigare erfarenheter kring ett visst material får möjlighet att vara med i hela kedjan kring till exempel 3D-printing medan det barn som inte vet får finnas i en miljö där dialog och samtal sker kring ämnet, påvisa vad man kan göra med ex 3D-printade material m.m. Genom att hela tiden ha ett utforskande, nyfiket och inspirerande arbetssätt och förhållningssätt i min roll som makerpedagog möjliggör jag att de barn som finns på våra förskolor, oavsett ålder och kunskap, ges förutsättningar att finnas i och kring ett sammanhang där digitaltitet, estetik och teknik vävs samman till en pedagogisk grogrund.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag som makerpedagog har inspiratörer på de tre förskolor jag har i min enhet. Vi träffas en gång i månaden och har bl.a workshops, utbyte av information och kollegialt lärande. Som makerpedagog har jag även tillgång till ett makerspace i Sundbyberg där jag och övriga makerpedagoger ses en gång i månaden kring utbyte av processer, erfarenheter och kollegialt lärande. Pedagoger kan även komma dit med barngrupper för att utforska miljön, arbeta ämnesinriktat utifrån projekt eller utmanas vidare i det arbete man redan har påbörjat. Vi arbetar utifrån perspektivet ”delakultur” där allt vi gör finns tillgängligt för alla kollegor och makerpedagoger på våra olika forum (instagram,hemsida, teams). Hela enheten har även fokusinriktade APT kopplade till våra filmer som bland annat berör ämnena: analog programmering, digital programmering, källkritik, teknik och mekanik,webbägg/mikroskop.

– Vi arbetar sedan efter principen: högt i tak, låga trösklar och breda väggar… vi prövar oss fram utan krav och med glädje i att dela våra erfarenheter med kollegorna. Staden har även haft gemensamma föreläsningar för samtliga förskolor i Sundbyberg där fokus på digitalitet legat med utgångsläge i ”hög halt av digital kompetens, låg grad av skärm” där vi befäster den digitala kompetensen och förståelsen kring vår samtid och hur vi ska navigera i den värld vi lever i och som barnen växer upp i.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att vara lyhörd inför kollegors kunskap, förväntningar, rädslor samtidigt som man väcker och ”pushar” deras nyfikenhet. Det ger även ringar på vattnet och resultat i barngrupp. Har under året arbetat med en av mina inspiratörer som arbetar med de allra yngsta barnen (1–3år) kring ett projekt som handlar om källkritik och källkritiskt förhållningssätt.  Ett stort och svårt ämne, men med samtal och en förståelse för varandras kompetens ledde det till ett underbart arbete som pågick under 1 år (slutade sommaren 2023). Barnen utgick från en bok om en krokodil och pedagogen hade hela tiden ett källkritiskt förhållningssätt och språk när hon interagerade med sin barngrupp. De synliggjorde tillsammans vad som är på riktigt, hur man kan nysta fram det i relation till egna erfarenheter och framför allt hur viktigt det är att skapa en relation till ursprungskällan. För de yngsta låg fokuset där… skapa en relation till krokodilen och utgå därifrån. Ett spännande arbete som går att läsa om i ett av våra blogginlägg utifrån delakulturen.

Presentation av Andrey Shupliakov

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en stolt Matematik-, NO- och Tekniklärare som arbetar med årskurs 4-6 på Nya Elementar skola.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Att arbeta med digitala lärverktyg är att arbeta för inkludering i undervisningen. Det gäller att välja verktyg med omsorg och ändamålsenlighet så de bidrar till kvalitén på undervisningen för eleven. Alla i mitt klassrum har tillgång till anpassningar som uppläsning, videogenomgångar och tydliga instruktioner. Därmed slipper anpassningarna bli utpekande. Med rätt hårdvara ges även en större möjlighet att variera sättet eleverna visar vad de lärt sig och hur de tänker. Målet är att eleverna så ofta som möjligt redovisar sitt lärande multimodalt. Med andra ord, inte bara i skrift och i tal utan också med musik, drama, kreativitet och programmering.

Några exempel:
– I mitt klassrum blandar vi in musik som ett minnesverktyg, exempelvis att eleverna får skapa musik till varje planet i solsystemet eller att de komponerar hip hop till multiplikationstabellen.

– Mina elever blandar in drama i undervisningen med hjälp av kameran på deras platta eller enbart externa mikrofoner i olika film- och ljudredigeringsprogram. Vi gör filmtrailers, reklamfilmer och poddar som lyfter elevernas engagemang och gör kunskapsstoffet mer lustfyllt

– Spelifierat lärande tycker de allra flesta elever är toppen. Exempelvis, Minecraft där mina elever kan bygga och visualisera kunskaperna. Några exempel på vad vi byggt är: vattenreningsverk, hållfasta byggnader och rymdskepp. Genom denna metod behöver eleverna fundera hur de ska bygga på de allra minsta detaljerna och på så vis kommer kunskaperna om begreppen.

– Programmering är något jag är väldigt passionerad över. Med blockprogrammering kan eleverna  träna på många förmågor som de kommer att behöva i framtiden. Bland annat, datalogiskt tänkande som är en problemlösningsprocess som utvecklar barnens färdighet i att ge detaljerade instruktioner, bryta ner problem i mindre delar, hitta mönster, designa algoritmer och tänka kritiskt på den digitala miljön de befinner sig i. I mitt klassrum använder sig eleverna av programmering som ett redovisningsalternativ eller ett sätt att hitta kreativa sätt att lösa skoluppgifter.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag arbetar på en skola med ett starkt kollegialt samspel. Vi lär oss av varann och räds inte av att dela med oss. Vi har även en kultur av öppenhet och ser oss själva som lagspelare där alla har värdefulla infallsvinklar. Jag är medlem i min skolas digitala undervisningsråd där vi arbetar med att höja kvalitén på undervisning som innehåller digitala moment. Dessutom håller vi ständigt workshops och erfarenhetsutbyte för att stärka hela personalstyrkans digitala kompetens.

– Mitt mål är att vara med och utveckla hela svenska skolan och hoppas att fortsätta att göra det under hela min karriär. Förra året var jag med som föreläsare på SETT-mässan, Advania och forskardialog på Guldäpplet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Digitala verktyg kan också vara ett sätt att öppna möjligheter till alternativa arbetssätt för att nå eleverna. Jag hade ett samarbete med EdAider i flera år där jag testade en ny programvara som gav mig möjlighet att analysera elevers mående under dagen. Applikationen hjälpte mig att synliggöra och analysera varför vissa elever är trötta eller mindre motiverade en viss tid på dygnet, hur lektionen upplevdes, vad de lärde sig respektive vill veta mer efter lektionen. Det resulterade i att jag kunde ha en öppnare dialog med eleverna, förebygga konflikter och skapa en tryggare skolmiljö.

– Jag vill också lyfta fram NTA (Natur och teknik för alla) som är ett material och arbetssätt som ger undervisande lärare möjlighet att erbjuda likvärdig undervisning i naturvetenskap för alla barn i Sverige. Varje år utbildar jag lärare i ett digitalt NTA-tema om Rymden. Syftet är att dessa lärare sedan inspirerar sina elever till ett livslångt lärande och nyfikenhet, främst inom det naturvetenskapliga fältet.

Presentation av Anette Hölttä

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en 56-årig gotländska som är utbildad språklärare. Jag har tidigare undervisat på högstadiet i spanska, svenska, engelska och sva men jobbar sedan augusti på Wisbygymnasiets introduktionsprogram med svenska som andraspråk.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag använder digitala hjälpmedel för att individanpassa arbetsuppgifter och arbetssätt. Eleverna jobbar med samma uppgift men stöttningen kan se olika ut. Det kan handla om startmeningar, översättning till modersmålet för förförståelse, lyssna på egen text, bildstöd eller diktering för att få ner text på skärmen för att nämna några sätt. När digitala hjälpmedel används på rätt sätt kan jag lättare möta eleven på rätt nivå för inlärning och progression. Eleven vet ofta inte själv vilka hjälpmedel och möjligheter som finns så att nyfiket utforska tillsammans brukar vara gynnsamt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– För tillfället jobbar jag i ett mindre sammanhang där vi är två lärare med elever med olika språkliga kunskaper. Vi har precis startat vår gemensamma digitala utveckling och jag ser fram emot att vi stöttar varandra även på detta plan. Kollegan har redan nyfiket nosat på Teams och Onenote.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag uppskattar Onenote eftersom det har så många möjligheter. Jag delar ut en arbetsyta och kan där lägga i princip allt; länkar, bilder, text och arbetsuppgifter. Eleverna hämtar upp i sin egen Klassanteckningsbok med flikar. Det är lätt att hitta det jag har distribuerat. Här kan jag också individanpassad genom att dela ut olika saker.

– Det jag tycker mest om är att elevernas texter syns i produktion i realtid. Jag kan sitta vid datorn och se deras texter skapas. Vad tvekar eleven någonstans? Vad behöver hen för stöd nu? Sen finns det sparat automatiskt och eleverna behöver inte skicka något på mejl eller riskera att tappa bort sin text. Jag kan också göra grupper så att de kan samarbeta och anteckna tillsammans. Onenote har förändrat mitt sätt att undervisa och om eleverna använder de hjälpmedel som finns, blir deras texter bättre. Avancerad läsare och stavningsprogrammet räcker långt. Texten ska inte ha några röda understrykningar för då är den inte klar.

Presentation av Anette Trankell

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare och arbetar med mina två kollegor på en 4–5 årsavdelning. Undervisningen sker till största del utomhus året runt då vi använder hela staden som vår lärmiljö. Vi har tidigare brottats med hur vi skulle kunna erbjuda barnen att utforska de digitala verktygen i utomhusmiljön och därigenom utveckla sin digitala kompetens.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– De digitala verktygen kompletterar annat material som böcker, pennor, penslar med mera. Varje barn är unikt och lär på sitt sätt. Vårt arbete är att vara lyhörd för dessa olika sätt och möta barnen i deras behov och intresse. Att kunna erbjuda barnen olika möjligheter, analogt och/eller digitalt, är en självklarhet för att barnen ska kunna utveckla sin kunskap.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en IKT-ansvarig i området som bland annat handleder både enskilt och i barngrupp samt utforskar nya appar som kan utveckla barnens och även pedagogernas kompetens. Med stöd och inspiration från vår pedagogiska handledare har filmfestival anordnats. Alla 14 avdelningar i vårt område har gjort filmer tillsammans med barnen som sedan visats för varandra på en biosalong.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– I vår uteverksamhet är iPad det verktyg som används mest. Då väder och vind ibland kan ”ställa till” undervisningen med böcker och ”papper och penna” så kan barnen alltid använda iPaden till att till exempel rita, skriva, läsa och utforska naturen runt omkring dem. Barnen fotograferar sina upptäckter, de söker fakta kring det de upptäckt och spelar även in sina röster så att deras tankar och funderingar sparas. Appar som barnen använder förutom kamera och röstmemo är Sketches School och Green Screen.

Presentation av Angelica Kny Vesterlund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har jobbat som gymnasielärare i 18 år och jobbar nu på Barn- och fritidsprogrammet med att utbilda personliga tränare och gruppträningsinstruktörer. Utöver det undervisar jag elever som läser på Dragonskolans idrottsgymnasium.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Till många av mina examinationsuppgifter får eleverna välja examinationsform. Eleverna examineras på samma kunskapskrav men själva examinationen ser olika ut. Det kan vara allt ifrån ett skriftligt arbete, en muntlig presentation till ett seminarium eller ett traditionellt prov. Eleverna kan då välja den examinationsform som passar dem bäst. Men med det sagt så får eleverna inte alltid välja själva. Om jag ser att en elev valt samma typ av examination två gånger i rad, har jag en dialog med eleven där vi diskuterar framtida examinationer. Lumafusion är ett verktyg jag använder tillsammans med eleverna. Både Digiexam och Lumafusion – där elever skapar filmer, är några exempel på digitala verktyg som jag använder vid examinationstillfällen.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag upplever att många på vår skola är väldigt generösa när det gäller att dela med sig av tips eller material de skapat. Detta bidrar till att många lärare vågar prova något nytt och det bidrar också till att samarbetet mellan oss kollegor ökat. Jag upplever att det i sin tur har lett till ett ännu mer öppet, hjärtligt och positivt klimat oss kollegor emellan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– När jag undervisar till exempel anatomi där det handlar om att lära sig många nya latinska begrepp jobbar jag ofta med glosor.eu där eleverna kan spela olika spel för att lära sig begreppen, spel som jag skapat. Jag har även skapat kortspel som eleverna spelar, memory osv. Eleverna har även själva varit med och skapat dessa spel, letat bilder på skelettdelar, muskler osv. Att involvera eleverna i lärandet är en nyckel för utveckling och måluppfyllelse.

Presentation av Anna Lundh

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare. Jag har under höstterminen 2022 drivit ett innovationsprojekt som blivit till inspiration för kollegor i och utanför kommunen.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För att kunna möta alla barn utifrån deras nivå skapar jag variation i min undervisning där de digitala lärverktygen möjliggör för en bredd i variationen. Digitala upplevelser i kombination med analoga upplevelser ökar barnens nyfikenhet och skapar en inkluderande undervisning där tilliten till den egna förmågan stärks. De digitala lärverktygen blir en tillgång i barns olika sätt att uttrycka sig. Det är viktigt att alla ska få känna en delaktighet och att de lyckas.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår förskola får alla pedagoger ta del av fortbildning i form av litteratur samt föreläsningar och workshops på våra kompetensutvecklingsdagar. Där är pedagoger på förskolan med särskilt ansvar för att inspirera och finnas som stöd i användandet av digitala lärverktyg. Vi har en nyfiken kultur med kollegialt lärande där vi arbetar tillsammans med gemensamma metoder och stödjer varandra i ett tillåtande klimat. På vår förskola agerar vi förebilder för varandra och sprider goda exempel inom enheten genom vår digitala plattform (Unikum) men även utanför enheten på våra sociala kanaler samt på gemensamma kompetensutvecklingsdagar med kommunens alla förskolor. Under projektet har jag även haft möjlighet att inspirera kommunens förstelärare i grundskolan med en teoretisk metod för att använda digitala verktyg på ett medvetet sätt i undervisningen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag anser att det är viktigt att vi använder digitala lärverktyg på ett medvetet sätt så att barnen får bli producenter och inte konsumenter. För att på ett medvetet sätt använda digitala lärverktyg i min undervisning använder jag mig av en teoretisk modell (T-PACK). Med denna modell kan jag synliggöra om mitt valda digitala lärverktyg ligger i linje med mina pedagogiska metoder samt läroplanens mål.

– Jag skulle även vilja lyfta AR-tekniken som jag nyligen utmanat mig själv att använda i min undervisning. AR-tekniken bidrar till ett accelererat lärande hos barnen då det ökar deras intresse och motivation. Med AR-teknik kan vi utmana barnens kritiska tänkande och skapa konkreta upplevelser av abstrakta fenomen där fenomenet blir mer greppbart.  Ett exempel är när vi använde AR-teknik för att placera ut globala hållbarhetsmål på olika platser i vår närmiljö. Att föreställa sig att de globala hållbarhetsmålen finns runt omkring oss kan för yngre barn vara svårt att föreställa sig. Med hjälp av AR-tekniken kunde vi göra målen synliga på olika plaster vilket gjorde att barnen på ett konkret sätt kunde se sambandet mellan ett globalt hållbarhetsmål och en plats i vår närmiljö. Utifrån dessa konkreta upplevelser kunde barnen i efterhand själva koppla olika globala hållbarhetsmål till platser vi besökte i vår närmiljö. Utforskandet av de globala hållbarhetsmålen möjliggjorde även för en inkluderande undervisning som utmanade barnens kritiska tänkande då användandet av AR-teknik skapade sociala mötesplatser där ifrågasättande, problemlösning och samarbete fick ta plats.

Presentation av Anna Nilsskog

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare i Naturkunskap och idrott och hälsa på Barn- och fritidsprogrammet. För mig är det viktigt att vi förstår naturen och vilken plats vi själva har i den. Att vi är en del av ett sammanhang och det vill jag förmedla med min undervisning.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag försöker att använda digitalt material med filmer, faktablad och böcker blandat i mina kurser. Detta för att ge alla elever möjlighet att läsa in sig på ämnet utifrån sina förutsättningar och behov.

– Jag har under föregående läsår försökt få eleverna att känna att ämnet naturkunskap är viktigt och användbart utifrån elevernas kommande yrkesroll som barnskötare. Vi har därför försökt skapa instruktionsfilmer om hur vår natur fungerar. Vi har kallat filmserien ”I naturens värld” och serien fick två säsonger. En på höstterminen och en på vårterminen. Under höstterminen var Ekologi i fokus när eleverna skapade filmerna och under vårterminen arbetade vi med experiment. Målgruppen i de båda säsongerna har varit barn i åldern 3–6 år. Syftet har varit att lära in ämnet Naturkunskap genom att skapa ett material som sedan går att använda i elevernas kommande yrke eller under elevernas APL-period. De digitala hjälpmedel som vi använt är Lumafusion, iPads, greenscreen med mera. Samtidigt har vi samarbetet med andra kurser så att eleverna kunnat skapa modeller till sina filmer. Ett fint samarbete där eleverna fått möjlighet att träna på många färdigheter samtidigt som de lärt sig om Naturkunskap, digitala verktyg och hur man når fram till barn i den aktuella målgruppen. Tillsammans med skolans IT-pedagog (Niclas Lind) blir detta ett utpräglat teamwork där alla elever haft en tydlig plats och lyckats med sina uppgifter. Vissa som fotograf, regissör, manusförfattare, andra som scenograf, rekvisitör, klippare, redigerare och några som programledare.

– Vi har också skapat artiklar i Mobile Stories där eleverna fått leka journalister inom ämnet Livsstil och hälsa. De har där fått koppla till sina blivande yrkesroller (väktare eller barnskötare) och givit sig ut på en undersökande journalistisk resa. Slutprodukten har här blivit en artikel som handlat om hur man som exempelvis barnskötare bör tänka på sin livsstil för att kunna arbeta länge inom yrket och på så sätt bibehålla en god hälsa.

– I avsnittet genetik i kursen Naturkunskap 1a2 fick eleverna möjlighet att bli experter inom ett område i genteknik. Genom lärarledd podcast fick de sedan presentera sitt område, diskutera för och nackdelar och ta etisk ställning till genteknikens vara eller icke vara. Podcasten publicerades på skolans plattform iMitten.se. Eleverna kände sig stolta över det samtal de tillsammans lyckats skapa och nivån på den kunskapsinformation de lyft fram.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola finns en fantastisk bred kompetens, vi har dessutom en kultur där vi delar med oss av pedagogiskt material och strategier. Vi har också förmånen att ha en IT-pedagog som alltid ser möjligheter oavsett vilken idé man som lärare presenterar. Det leder till positiva och lärorika samarbeten, vilket gör mig som pedagog mer trygg och villig att utmana mig själv inom det digitala området.

– Vi försöker samarbeta mellan olika kurser för att dels kunna skapa ett kollegialt lärande, men också ge eleverna möjlighet att få arbeta mot tydligt satta mål. När vi samarbetar över ämnesgränser ges eleverna också förutsättningarna att se ämnen från olika perspektiv. Se delar för att se helhet, eller se helheten och upptäcka delarna. Fler elever ges möjlighet att nå målen utifrån sina förutsättningar och behov.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Utmaningen i mina kurser är att få eleverna intresserade av ämnet samt en känsla av att den kunskap vi delar känns användbar och meningsfull. De digitala verktygen gör det möjligt för eleverna att skapa produkter som de kan använda när de genomför sin praktik (APL) eller när de påbörjar sina arbetsliv som barnskötare.  Jag kan också hela tiden följa elevernas process och stötta när det behövs. Lumafusion, AWR-app och Mobile Stories är några verktyg som jag tycker hjälper till att skapa meningsfullhet. Det bästa med dessa verktyg är att eleverna känner sig stolta över den färdiga produkten som de skapat. På så sätt blir kunskapen levande och förhoppningsvis lärandet meningsfullt och användbart.

Presentation av Annelie Wimhed

Nominerad tillsammans med Pernilla Blomqvist Lundin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare i 1–3 och undervisar just nu i åk 3. Jag är en person som sporras av utmaningar, tycker om att utveckla och förnya mig. Det speglar även min undervisning.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att bygga upp undervisningen med en story, där en fiktiv person får vara med och leda arbetet framåt engagerar och motiverar eleverna. Lektionerna presenteras digitalt och eleverna använder digitala skrivverktyg. Vi fokuserar på elevernas styrkor genom en varierad undervisning och arbetar i lärpar, så eleven blir aldrig själv i sitt lärande. Eleverna bjuds in i lärandet på så sätt att de kommer med förslag och idéer som också leder till utveckling.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Genom digitala lektionspresentationer får resurspersonal tillgång till materialet i god tid för att vara förberedda på vad lektionens mål och innehåll ska vara. Det möjliggör också att vi kan dela klasserna och skapa mindre grupper. Att bjuda in och öppna upp klassrummet för kolleger och ledning är också ett sätt för oss att sprida vårt arbetssätt. Kan också vid olika möten och konferenser delge kollegor om både helhet och delar av vår undervisning. Sociala medier har också blivit en kanal att visa och sprida vårt arbete vidare.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Kooperativt lärande ser jag som en framgång i den sociala kompetensen, en hög elevaktivitet och delaktighet i lärandet. Genom tematiskt och målfokuserat arbete skapas engagemang och skoldagen blir lustfylld och inbjudande för eleven. Eleverna får en helhet och på så sätt kan eleverna också sätta ord på sitt lärande och fokusera på den förmågan och det målet. Att samarbeta mellan klasserna ökar och bidrar till att eleverna skapar fler relationer och ökad trygghet. Digitala lektioner visar på tydliga mål, struktur och innehåll med stöd av bilder och länkar.  Ett exempel är att eleverna fick se en film om Mammut, höra en faktatext, samtala med sin lärkamrat, för att sedan själva skriva faktatext på Cromebooks med hjälp av digital stödstruktur och bildstöd från Widget.