Presentation av Emma Wännman

Nominerad tillsammans med Nils-Petter Norlin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som ämneslärare i svenska och historia på Dragonskolan i Umeå.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som lärare på yrkesförberedande program har vi upplevt att det finns vissa utmaningar med att skapa intresse för historieämnet. Under några år har därför min kollega Nils-Petter Norlin och jag arbetat för att utveckla historieundervisningen och levandegöra ämnet. Vi har bland annat utformat två historiska spel i vilka eleverna, får leva sig in i olika tidsepoker och fatta viktiga historiska beslut. Spelen, som skapats med hjälp av digitala verktyg och där komponenter till spelet skapats med 3D-skrivare, spelas som brädspel. Spelen har varit uppskattade undervisningsinslag och en positiv effekt vi uppmärksammat är att elever, som ibland kan ha svårigheter att ta till sig mer traditionell undervisning, lärt sig mycket genom detta arbetssätt. Att, som en del av undervisningen, även visa 3D-utskrivna föremål har också varit lyckat när det gäller att skapa intresse och nyfikenhet hos eleverna.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har, som en del av skolans ämnesutvecklingsarbete, skapat utställningar med olika historiska teman. Varje år har vi ställt ut fyra utställningar. Syftet med det har varit att synliggöra historieämnet på skolan.  I utställningarna har vi använt oss av många 3D-utskrivna föremål. För de kollegor som sedan vill arbeta med någon utställning i undervisningen finns arbetsmaterial tillgängligt. Alla utställningsföremål finns också till utlåning och likaså våra spel.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vi upplever att eleverna tycker att det är spännande att bryta av och komplettera mer traditionell undervisning med att spela spel, eller att de får hålla i ett 3D-utskrivet föremål som ser ut som ett riktigt historiskt föremål och sedan diskutera föremålet. Det kan fungera som ett slags bildstöd och något att hänga upp det man lärt sig på. Man kan sålunda hitta på mycket kreativt och spännande med ganska små medel och vinna elevernas intresse och engagemang till att lära på det viset.

Presentation av Emmy Persson

Nominerad tillsammans med Magdalena Norén

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare i Lomma kommun och förutom mitt uppdrag i barngruppen är jag även med och driver en digital grupp i vårt förskoleområde. Syftet med vår grupp är att utveckla användandet av digitala verktyg på våra förskolor. Bland annat har vi skapat en webbplats som heter “Digitala möjligheter” med tips och information om det digitala arbetet i förskolan. Här har vi på ett enkelt och lättförståeligt sätt samlat både inspiration kring vad man kan göra tillsammans med barnen, men även korta instruktioner i form av filmer, bilder och text kring hur man praktiskt gör. Allt för att öka kunskapen och användandet hos de som arbetar på någon av förskolorna i vår kommun.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vårt fokus de senaste terminerna har varit att ge stöd och inspiration till våra kollegor. För att de i sin verksamhet ska känna sig trygga i den digitala världen och erbjuda barnen olika sätt att använda och uppleva digitala verktyg. Målet har hela tiden varit att få med alla kollegor på den digitala resan. Vi har märkt att det inte alltid är så enkelt för alla. Det digitala kan kännas svårt och läskigt, “tänk om jag trycker fel eller inte förstår vad jag ska göra”, är något vi hört många gånger.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Förutom att skapa ovan nämnd webbplats har vi även varit runt på enhetens alla avdelningar. Vi har bland annat tagit reda på vilka behov våra kollegor har för att kunna arbeta och känna sig bekväma med det digitala arbetet i verksamheten. Vi har också haft “prova på” workshops för alla kollegor där målet varit att inspirera samt ge kollegorna tid att lära sig och prova olika digitala verktyg. Detta för att låta alla äga kunskapen och känna sig trygga med användandet av den i barngruppen samt skapa en likvärdighet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vår upplevelse är att det inom det digitala ofta är fokus på de äldre barnen och deras görande. De yngre barnen glöms bort eller så uttrycker pedagoger att de inte vet hur eller vad de kan göra digitalt som passar även de små. Detta har fått oss att engagera oss lite extra för att försöka hitta lämpliga digitala verktyg och appar som kan göra även de yngre barnen till producenter. Vi håller på att utveckla ett särskilt avsnitt på vår webbsida där fokus är barn mellan 1–3 år och deras görande.

Presentation av Eva Bida

Vem är du och vad jobbar du med?
– Eva Bida heter jag och arbetar på Torekällgymnasiet som förstelärare i Idrott och hälsa samt lärare inom Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet samt Naturkunskap. Jag arbetar också på deltid som IKT-pedagog för samtliga gymnasieskolor i Södertälje kommun där jag bland annat driver den gymnasiegemensamma IKT-gruppen samt utvecklar den digiloga undervisningen på gymnasierna.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I jämförelse med den analoga undervisningen öppnar de digitala verktygen en enormt stor verktygslåda för att kunna differentiera undervisningen i det oändliga! För mig handlar det alltid om att individanpassa undervisningen vare sig den är analog eller digital. Kommer man in i mitt klassrum så ser man att eleverna jobbar på många olika sätt för att nå målet. Det finns inget rätt eller fel utan det viktiga är att eleverna, utifrån sina förutsättningar kan skapa ett lärande och på bästa möjliga sätt kunna visa sina kunskaper. Det finns inget optimalt digitalt verktyg för att skapa lärande, även om det vore fantastiskt, eller kanske lite tråkigt?

– Det gäller att som lärare vara lite av en detektiv för att ta reda på hur eleven lär sig på bäst sätt. Jag förespråkar inte bara digitala lärverktyg utan för vissa elever fungerar det analoga mycket bättre. Det viktigaste är att elevens lärande hamnar i fokus och att alla får samma möjlighet till kunskap, det är så vi får en likvärdig skola! Att hitta dessa individuella verktyg för eleverna kräver att man arbetar relationellt och lär känna eleverna på djupet, utifrån detta är det sedan lättare att hitta rätt verktyg för rätt elev. Man måste också våga misslyckas, testa ett verktyg för att se om det fungerar! Exempel på differentiering i undervisningen kring examinationer kan exempelvis vara ett eleverna får göra en egen serie (digitalt eller analogt), podd, film (animerad eller filmad), ljudinspelning, filmad redovisning (för de som är rädda att redovisa inför klassen), dans, sång, sharepointsida, instruktionsfilm för barn, teater, spel mm. Det finns differentiering in i det oändliga, så inspirerande!

– Den stora tillgången på olika digitala lärverktyg gör det lätt för mig som lärare att hitta verktyg som utvecklar elevens kreativitet, intresse och engagemang. Det förbereder också eleven på en framtid i ständig förändring.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I en skola är det en förutsättning att vi arbetar mot samma mål, därför har jag satt ihop en digitaliseringsgrupp på skolan där vi utvecklar den digitala undervisningen på hela skolan. I gruppen finns både yrkeslärare och lärare från de gymnasiegemensamma ämnena representerade vilket är en stor styrka då vi får in perspektiv från hela skolan. Vi använder kommunens övergripande mål för digitaliseringen och bryter ner detta till vår skola, vi diskuterar olika digitala lärverktyg och testar dem i olika undervisningssammanhang. Gruppen håller också i olika kompetensutvecklingsdagar för skolan på temat digitalisering.

– I min roll som IKT pedagog arbetar jag också mot samtliga gymnasieskolor i Södertälje kommun. Jag föreläser på skolorna om IKT ur olika perspektiv med fokus på individanpassning och differentiering. Jag handleder också de olika IKT grupperna på skolorna i olika frågor. Därutöver leder jag den gymnasieövergripande IKT gruppen där vi arbetar mer strukturellt med mål och synliga tecken kring digitaliseringen i kommunen. Jag brukar också föreläsa på kommunövergripande dagar kring digitalisering.

– För mig är det viktigt att sprida de positiva effekterna av mitt arbete över hela Sverige och också internationellt. Jag har bland annat föreläst på SETT, Skolforum, Skolporten och Lärarfortbildning. Mitt mål är också att sprida digitaliseringens fördelar internationellt, speciellt till länder med mindre utvecklad infrastruktur, där tror jag det finns stora fördelar att arbeta digitalt. Just nu befinner jag mig i Kenya på ett barnhem på APL med mina elever. Ett av uppdragen var att just sprida fördelarna med digitala verktyg. Vi hade med oss fem Ipads med pedagogiska appar som fungerar offline då barnhemmet saknar internet. Vilken respons vi fick av både barn och lärare! De ville bara lära mer och mer, sådant fantastiskt engagemang och vilja att lära. För lärarna öppnade detta så många dörrar för att kunna få fler barn att lära sig läsa, skriva och räkna! Kika gärna på ett klipp här

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Det finns väldigt många digitala lärverktyg som tilltalar mig men som jag sagt tidigare så måste man individanpassa, det finns inget som fungerar generellt för en hel elevgrupp. Jag arbetar mycket med digitala escaperooms men detta tilltalar inte alla då elever inte alltid vill tävla. I det fallet kan jag exempelvis göra om frågorna i escaperoomet till inläsningskort till exempel i quizlet eller wordwall, som sagt vi behöver se alla elevers specifika behov.

– Assisterande teknik anser jag dock att alla elever har nytta av, jag använder exempelvis inläsningstjänst för alla mina elever, varför ska bara vissa få dra nytta av det? Jag har sett att alla elever stödjs av att både kunna läsa och lyssna på texten samtidigt. Office365 har även väldigt många fantastiska hjälpmedel för eleverna med bland annat talsyntes som jag ofta använder. Tjänster som edpuzzle och liknande där man kan lägga in löpande frågor i filmer som eleverna tittar på är väldigt effektivt för att få eleverna uppmärksamma på filmen och inte tappa fokus.

– Jag arbetar mycket i olika projekt kring värdeskapande lärande såsom ett hälsoprojekt för seniorer, öppen förskola, rörelseprojekt för skolbarn och utlandspraktik. Här är det viktigt att eleverna dokumenterar fortlöpande och då använder vi OneNote för detta ändamål. Där kan eleverna på olika sätt dokumentera med text, bild, video och ljud. Här finns även olika assisterande teknik för eleverna. Allt blir samlat på ett ställe och det blir tydligt för eleven vad som förväntas av denne. Jag som lärare kan snabbt ge fortlöpande formativ bedömning både på det dokumenterade, men även på direkta insatser under projektet.

Presentation av Ewa Söderström

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är Makerpedagog för enheten Rissne/Hallonbergen sedan starten 2019 och har arbetat som barnskötare i ca 35 år.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning strävar jag alltid efter att leda och stimulera alla elever, oavsett deras individuella kunskapsnivå. För att uppnå detta integrerar vi alltid bildstöd och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i våra förskoleaktiviteter. Dessa verktyg spelar en avgörande roll för att skapa en inkluderande miljö där alla barn har möjlighet att delta fullt ut och kommunicera sina behov och tankar.

– Vi har också tagit till oss maker-kulturen och digitala lärverktyg i vår undervisning och verksamhet. Detta skapar en dynamisk och stimulerande miljö där barnen har möjlighet att utforska och utveckla sina kunskaper och färdigheter på olika sätt. Genom att använda digitala verktyg kan vi differentiera undervisningen på ett sätt som är anpassat till varje barns behov och intressen. En viktig aspekt av vår undervisning är att uppmuntra barnen att experimentera och testa olika lösningar, även om de inte är perfekta eller rätta från början. Vi tror att det är genom att göra misstag och reflektera över resultatet som barnen lär sig mest. Detta främjar deras kreativa tänkande och problemlösningsförmåga, vilka är avgörande färdigheter som de kommer att dra nytta av och använda i framtiden.

– Samtidigt som vi fokuseras på att differentiera undervisningen och främja individuell utveckling, strävar vi också efter att skapa en miljö där samarbete uppmuntras. Genom att arbeta tillsammans lär sig barnen att dela idéer, lösa problem tillsammans och bygga på varandras styrkor. Detta främjar en positiv och stödjande gruppdynamik som berikar deras läsupplevelse. Vår undervisningsfilosofi centreras kring att skapa en inkluderande och mångsidig miljö där varje barn har möjlighet att växa, utveckla och trivas. Digitala lärverktyg tillsammans med strategier som bildstöd och AKK är viktiga resurser som hjälper oss att uppnå detta mål och ge varje barn den bästa möjliga starten i sin utbildning och livslånga lärande.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Att ha en Makerpedagog för varje enhet och regelbundna möten med utvecklingsledaren och projektsamordnaren är en fantastisk strategi. Som Makerpedagog fungerar jag som en viktig länk mellan enheterna och Kvasar Makerspace, vilket ger kollegorna tillgång till kreativa idéer, material och energi. Detta främjar inte bara digital kometens utan också kreativ lärande och problemlösningar.

– Vi har en inspiratör per basenhet med regelbundna möten för att diskutera digital kompetens och workshops som är en utmärkt metod för att skapa en inre cirkel av kompetens. Dessa inspiratörer spelar en nyckelroll i att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter med resten av kollegiet. Detta skapar spridningseffekt där kunskap och expertis sprider sig organiskt.

– Vi strävar efter att ska en kultur där delning och lärande prioriteras, det för att få med hela kollegiet på den digitala resan. När kollegorna känner sig bekväma att prova nya verktyg och metoder blir dem mer benägna att utforska och anamma digitala lösningar i sin undervisning. Att se till att det finns en kontinuerlig tillgång till idéer och material är avgörande för att hålla kollegorna engagerade. Detta hjälper dem att känna sig inspirerade och rustade för att utforska och integrera digitala lösningar i sina baser.

– Fokus på digital kompetens är kritiskt i dagens digitala tidsålder. Genom regelbundna möten och workshops, samt mentorskap och erfarenhetsdelning kan vi bygga upp en stark grund av kompetens inom kollegiet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– I min undervisning står barnens bästa alltid i centrum. Jag tror på att skapa en lärandemiljö där barnen uppmuntras att utforska och lära sig genom att testa sig fram. En viktig del av detta är att ge dem tid och utrymme att göra sina egna upptäckter. Det är den friheten att experimentera och ta initiativ som sanna lärande blomstrar. Ett av de kraftfulla verktygen jag använder är Lego WeDo.  Under ett par år har jag och några av barnen utforskat detta verktyg tillsammans. Det som gör Lego WeDo så fantastiskt är dess förmåga att integrera teknik, vetenskap och programmering på ett sätt som engagerar och utmanar barnen. Genom att bygga och programmera sina egna modeller får barnen möjlighet att applicera sina kunskaper i praktiken. Ett konkret exempel på detta när vi står inför utmaningen att förbättra en bilmodell. Vi använde Kvasars 3D-skrivare för att tillverka större kugghjul och därigenom öka bilens utväxling och hastighet. Detta var ett utmärkt tillfälle för barn att tillämpa sina tekniska kunskaper och experimentera med olika strategier för att lösa problemet.

– Dessutom har vi andra digitala verktyg som berikar vår undervisning. Bluebot hjälper barnen att förstå grunderna i programmering och rörelsekontroll. Digitala Mikroskop ger dem en unik möjlighet att utforska mikroskopiska världar och utveckla sina observationsskills. Scratch JR är en fantastisk introduktion till programmering, där de skapar sina egna interaktiva berättelser och spel.
Det som förenar alla dessa verktyg och arbetssätt är deras förmåga att främja olika aspekter av barnens utveckling. De lär sig inte bara teknik och vetenskap utan också viktiga livsfärdigheter som problemlösning, samarbete och kreativt tänkande. Genom att använda verktygen får barnen chansen att vara aktiva skapare och problemlösare snarare än passiva mottagare av information.

– Allt detta ger barnen möjlighet att utforska och utveckla sina färdigheter på ett meningsfullt och engagerande sätt. Genom att fokusera på deras egna intressen och uppmuntra dem att testa sig fram, ger jag barnen en stark grund för ett livslångt lärande.

Presentation av Helena Aldén

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad förskollärare och pedagogista och arbetar som pedagogisk utvecklingsledare och makerpedagog i en enhet med två förskolor i Sundbyberg. Mitt uppdrag är att utveckla den pedagogiska verksamheten samt öka likvärdigheten i våra förskolors lärmiljöer och undervisning.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– När jag handleder och stöttar pedagogerna arbetar jag för att digitala verktyg ska vara något som barnen har kännedom om och tillgång till hela dagen. Jag hjälper till med att bygga upp miljöer som ökar tillgängligheten, samt kommer med tankar och idéer på hur digitala verktyg kan bli ytterligare ett sätt och en möjlighet för barn att få förstå, klara av eller upptäcka i undervisningen.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag ingår i ett nätverk med makerpedagoger i staden som handleds av en processledare. På vår enhet har vi digitala inspiratörer som jag träffar regelbundet och som sen stöttar och inspirerar sina kollegor i arbetslagen. Vi arbetar även med workshops, som jag och de digitala inspiratörerna har med alla pedagoger.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag tror på att ha handledande funktioner som kan bistå med kunskap och inspiration till hur digitala verktyg kan göra skillnad eller på andra sätt tillföra något i pågående projekt och undervisning. Jag arbetar med alla pedagoger eftersom min erfarenhet är att ju fler pedagoger som får erfara och lära, desto större blir effekten för barnen. Jag tänker att det är viktigt att ha en plan och arbeta med repetition så det blir som en spiral som blir större och större.

Presentation av Ida Carlén

Vem är du och vad jobbar du med?
– En positiv förskollärare med glimten i ögat som närmar sig fem års erfarenhet av yrket och tre år i rollen som IT-handledare. I undervisningen med barnen strävar jag mot att inkludera digitala verktyg på ett enkelt sätt och har som mål att de digitala verktygen ska ha en lika självklar plats i undervisningen som papper och penna.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Processen i undervisningen och hur vi går vidare styrs av vad barnen verkar intresserade av och de digitala verktygen används både för att skapa nyfikenhet i och fördjupning kring undervisningen. Utifrån barnens behov och kunskapsnivå använder vi olika digitala verktyg på olika sätt och utmanar barnen vidare utifrån deras egen nivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Som IT-handledare har jag en viktig roll i den kollegiala digitala utvecklingen, både när det gäller att hålla presentationer och introducera nya steg i arbetssätt, men också genom att finnas nära tills hand och stötta i det vardagliga. Det kan innefatta allt från att tipsa om appar till hjälp med dokumenthantering eller att finnas med i en undervisningssituation och stötta en lärare som introducerar barnen i något nytt.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Green Screen ligger mig varmt om hjärtat, främst utifrån glädjen jag hör i barnens röster när de får se sig själva och andra barn på bild och film, ett fantastiskt sätt att synliggöra barnen, både för sig själva och för varandra. Dessutom spännande och busigt när vi kan utforska vad som är verkligt och skapa en tidig förförståelse för källkritik.

Presentation av Jalileh Moini

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Förskolärare ,Ateljerista och makerpedagog, arbete med barn i förskolan

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att observera barnens intresse erbjuder jag olika uttrycksformer. Jag använder digitala verktyg som en form av uttrycksform på så sätt differentieras undervisningen genom att aktiviteterna består av flera olika lustfyllda vägar till lärande processer.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Genom workshops.

Presentation av Jan Ullander

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare i svenska och svensk som andraspråk i åk 7-9

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Då jag jobbar i en skola, som nästan uteslutande elever har elever som läser svenska som andraspråk, märkte jag att det måste till andra hjälpmedel än vanlig undervisning. Då jag även är prestigelös räckte jag upp handen och fråga runt bland speciallärare och andra pedagoger om idéer. Det har resulterat i en modell där jag jobbar både digitalt och analogt i moment när det exempelvis gäller text och textbearbetning. Samtidigt går det inte att utesluta att jobba med lässtrategier.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har haft ett flertal interna utbildningar men få som hoppar på tåget.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Låter eleverna lyssna på sina texter. Ge digital, analog och muntlig formativ återkoppling. Det räcker inte med en väg för att få eleverna att utvecklas. Modellera moment både digitalt och analogt. Bildstöd, och korta filmer ger också ett bra stöd. Sen krävs det sjukt mycket jobb.

Presentation av Janni Karlsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är legitimerad förskollärare och IKT-pedagog. Sedan maj i år är jag tjänstledig från min förskola i Kils kommun och arbetar på Karlstads Universitet som universitetsadjunkt och utbildar blivande förskollärare.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som förskollärare och IKT-pedagog så arbetar jag och mina kollegor aktivt med inkludering och ser till att alla utifrån intresse, kunskap och nyfikenhet får likvärdig undervisning och samma förutsättningar till att utvecklas. Det finns en uppsjö av olika digitala verktyg som tillsammans med de analoga verktygen bidrar till en utmanande och stimulerande lärmiljö för alla barn. Jag kan omöjligt välja ut endast ett sätt att använda digitala verktyg på, då det beror helt på barnens intresse för stunden och om det är en planerad eller spontan undervisningssituation.

– Men oavsett verktyg ska det erbjudas som ett naturligt inslag i våra lärmiljöer. Barnen gör ingen skillnad på digitala eller analoga utan båda är verktyg som ska finnas i verksamheten för att låta barnen utforska, uppleva och upptäcka.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi ser förskolorna och skolorna som en helhet i digitaliseringsarbetet. Alla arbetar med den kollegiala spridningen för lärandet med de digitala verktygen och integrerar dem i undervisningen för att nå våra strävansmål/mål.

– I kommunen finns IKT-nätverk för både förskolorna och skolorna med minst en representant från varje enhet, beroende på förskolans/skolans storlek. Representanterna möts i fysiskt eller digitalt forum tre till fyra gånger mer termin. På IKT-träffarna har vi fortbildning i form av litteraturseminarium, workshops och dela-erfarenheter-träffar där vi utvecklas och tar del av varandras kompetenser. Förskolenätverket bjuder in lärare från grundskolan i kommunen att delta på IKT-träffarna så förskollelärarna kan dela med sig av sina kunskaper vidare upp i skolan och vice versa.

– I Kils kommun har samtliga förskolor blivit utrustade med likvärdiga digitala verktyg och fortbildning så att alla barn ska bli erbjudna likvärdig utbildning och undervisning oavsett vilken förskola i Kil de går på. Som IKT-pedagog ingår jag i ett digitaliseringsteam där jag tillsammans med IT-utvecklare och IT-ansvarig rektor för kommunen arbetar aktivt för att få en röd tråd genom hela skolgången. Varje stadie från förskolan upp till åk 9 ska veta vad barnen och eleverna har eller blivit erbjudna för förkunskaper, oavsett skola.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Ja, det finns många arbetssätt som har varit framgångsrika, men om man tänker som helhet så har modellen från SKR, användarcentrerad skolutveckling, givit oss mycket kunskap om hur vi kan ta reda på vad elever, lärare och rektorer tänker kring digitaliseringsarbetet för att få en röd tråd genom hela skolgången i Kils kommun. Vad eleven, läraren eller huvudman efterfrågar, hur det upplevs och vad de tänker och hur de reflekterar kring digitaliseringen. Att delta i satsningen var en metod som fick oss i rätt riktning. Vi fick hjälp att hitta vad i utvecklingsarbetet som är viktigt på riktigt.

– Om man plockar ner det från ett helhetsperspektiv till förskolan i Kils kommun så har vårt IKT-nätverk sedan 2018 gjort en stor skillnad. I nätverket med en IKT-ansvarig från varje förskola har vi kunnat göra en synvända kring digitaliseringen och vad uppdraget inneburit samt hur viktig vår kunskap och vårt förhållningsätt som förskollärare och barnskötare är och vilken betydelse vårt arbete har för användandet av digitala verktyg i undervisningen utifrån olika styrdokument.

– När man sedan plockar ner det ytterligare till enskild förskola eller förskoleområde så har dela-kulturen varit viktig, att vi kan ta del av varandras lärmiljöer och arbete med digitalisering. Jag tycker att det är svårt att välja ett vinnande verktyg eller koncept för det beror så mycket på vart barnet/barnen är, vad hen är intresserad av, vad vi har för lärandemål, om det är spontan undervisning eller planerad, om vi ute eller inne osv.

– Ska jag välja ett verktyg som jag tycker att man ska börja med när man arbetar med digitalisering så är det projektorn och någon form av dataplatta som man kan koppla upp. Med hjälp av projicering kan du till exempel förändra lärmiljöer, arbeta med barnens dokumentation, erbjuda olika sätt och vinklar att ha högläsning både utomhus och inomhus, projicera upp småkryp som man ser genom digitala mikroskopägg eller projicera en egenprogrammerad dans mot ett fönster så att du kan dansa utomhus. Möjligheterna är oändliga!