Unga tankar om framtiden

Vårterminen närmade sig slutet. Solen sken. Elever och lärare såg fram mot sommarlovet. Då fick Fruängsskolan erbjudande om att vara pilotprojekt för den stora satsningen ”Unga spekulerar”. Sjuorna på Fruängsskolans fick välja om de ville vara med och 25 av eleverna valde att delta och jobba stenhårt de sista skolveckorna.  

Målet var att eleverna i bild, ord och musik skulle redovisa sina tankar och reflektioner kring framtiden, och framförallt framtidens teknik. Resultaten skulle presenteras på en cd-romskiva. För att få inspiration och nya tankar skulle de genomföra två halvdags studiebesök ett på forskningsinstitutet Interactive institute och ett på Tekniska museet.  

Vad är teknik ?
Men starten handlade om att prata om teknik. Vad är egentligen teknikbaserat i vår omgivning.  

– Vi började med att prata om vad de använder i hemmet som är teknikbaserat. Fortsatte utanför huset. Så småningom började de se att allting på ett eller annat sätt har teknikanknytning, säger Dipak Lahiri, bildlärare på Fruängsskolan och mottagare av Guldäpplejuryns hedersomnämnande 2002. Från det nära gick man över till att diskutera vad som var den mest avancerade teknik som eleverna kunde tänka sig. Det blev raketer, satelliter, vädersatellitbilder på tv och så robotar.  

För många var det en aha-upplevelse, för killarna i gruppen blev det en plötslig insikt att teknik var ju inte bara hammare och borrmaskin, och de började inse att också tjejerna jobbade mycket med teknik.  

Jag tror inte att någon kan säga att man är helt oberoende av teknik. Tekniken finns överallt. Fast det beror ju på hur man definierar ordet teknik.  
Menar man datorer och mobiltelefoner eller har vi utvecklats under hela våran generation inom teknologin. Hur vi lärde oss att göra eld, bygga hus osv. Nu har teknologin gått så långt att vi inte kan leva utan den, till exempel behöver alla hemmen elektricitet för lyse och värme.  
Jag är exakt lika beroende av teknik som alla andra människor är. Nästan mer. En del föredrar att sitta i en park och umgås med sina kompisar. Det kräver ingen teknik, medan jag kanske hellre sitter hemma och spelar data eller tittar på TV. Jag är också ganska intresserad av teknik, till exempel hur saker är uppbyggda och konstruerade.  

Alex, Fruängsskolan  

Preparerade elever 
Inför de två studiebesöken förberedde sig elever och lärare noga.  

– Ju mer du ger, desto mer får du tillbaka, och det gäller att eleverna förstår och känner det.  

När det var dags för studiebesöken var eleverna väl förberedda. så att kunskapen de får fastnar och inte störs bort. De måste vara förberedda så att de kan tänka, fråga, bli nyfikna, grubbla, hitta lösningar, säger Dipak Lahiri. Man måste bygga upp en stämning. Och när de kommer tillbaka måste de kunna säga konkret vad de har fått som de inte förväntat sig, vad de har fått som de har förväntat sig och vad som är helt nytt för dem.  

Studiebesöken
Båda studiebesöken ställde eleverna inför helt nya erfarenheter. De mötte teknik och digitala medier i framkanten, som de kanske inte riktigt kunnat tänka sig i förväg.  

Att de blev väl bemötta och att man var intresserad av deras synpunkter och funderingar var också viktigt. Eter studiebesöken fortsatte samtalen mellan lärare och elever. Lärarna tog upp saker som låg nära eleverna. Vad äter man år 2070. Vad har hänt med husmanskosten de senaste 70 åren? Snart kom också tankarna på genbanker upp. Hur mycket kommer man att kunna designa sin egna barn i framtiden, kan man byta ut delar av kroppen? Kommer vi att leva med sensorer inopererade i huden?  

Förmedla i bild 
Nu var det också dags att koncentrera sig på uppgiften att jobba med de upplevelser, tankar och frågor det fått och skapat sig och att förmedla sina egna tankar kring framtiden genom att göra en bild.  

– Vi poängterade att det var innehållet som var viktigt, inte att bilden var perfekt,  

Nu var det också bråttom, tre dagar hade eleverna på sig att göra sina arbeten innan sommarlovet stod för dörren, lärare fanns hela tiden till hands för att stötta eleverna att reflektera och gå vidare.  När allting var klart utvärderades både elever och lärare projektet.  

– Reflektionen är viktig, både för lärare och elever, påpekar Dipak.  

För att reflektionen ska fungera behövs samtalet. Och inför detta projekt skapade lärarlaget en mall, med utångspunkt i erfarenheter från tidigare projekt. Det var ett bra ämne att fördjupa sig i menar Dipak Lahiri. i ”Unga spekulerar” kom också de naturvetenskapliga ämnen med på ett naturligt sätt. Dessutom upptäckte både lärare och elever att naturvetenskap och teknik även kan ingå i de övrga ämnena. 

Illustrationer och reflektioner: Elever från Fruängsskolan
Text: Carina Näsundh

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *